London Calling - 1-1 not too bad
Vilken vecka det har varit och det har inte ens handlat om fotboll. Ingen har kunnat undvika nyheterna om finansproblem i USA. Världen väntar med spänning vad som ska hända, direktörer kallas in för krismöten och Wenger säger: "The referee should also have sent off the left-back three times at least during the game because he destroyed Walcott"
5000 människor har förlorat deras jobb och mer kommer att förlora jobben, stämningen i London förtillfället är väldigt låg. Jag råkade höra/tjuvlyssna (välj själva) på en affärsmän i telefon och han lät väldigt förtvivlad, han var irriterad och sa saker om att han skulle komma till kontoret så fort som möjligt och att han hade 3 barn och en fru. Som tur är sitter jag bakom en dator och skriver inlägg på svenskafans och slipper ta stora beslut.
Matchen igår var väldigt tråkig, väldigt, väldigt tråkig. Man kan inte alltid spela sexy football, ey? Var inte oroliga, gott folk. Det är 5 matcher kvar och Arsenal kommer att gå vidare från gruppen. Wenger är som vanligt filosofisk och jag älskar att höra honom uttala sig i media. Han är lugnet, inte som Sir Alex som igår var irriterad över att John Terry fick sitt röda kort upphävt. Han säger att om det hade varit en United-spelare så hade han aldrig fått det röda kortet upphävt. Han säger att United inte får såna fördelar av FA. Ja, okej. Keith Hackett domarchefen i FA) sa till Mark Halsey att upphäva kortet. Halsey ville inte det och nu ska han döma en match i en av de lägre divisionerna på lördag. Underbara FA!
Jag hoppas något nytt kan hända i Arsenal, en revolution-liknande händelse. Kanske att några av de yngre killarna växer ut från deras kokong och verkligen briljerar. Walcott är har ju växt till sig nu. Och Fabregas känns bara gammal.
Billiga biljetter i Carling Cup by the way, 10 pund. Skulle jättegärna vilja gå men har ingen att gå med. Min släkt har absolut ingent fotbollsintresse. De skulle inte kunna se en match om deras liv stod på spel.
Newcastle är till salu. Mike Ashley ska sälja Newcastle. Låt mig gissa: En rik oljeshejk? Jag tycker synd om mittenklubbarna som inte har ekonomin att kunna hänga med Man City och snart Newcastle. Tänk er i framtiden om alla Premier League-lag skulle vara privatägda av en person. Skrämmande tanke? Enjoy Capitalism
Cheers
