London Calling - Ramadan är slut och jag tycker synd om Porto
Alla människor borde veta vad egentligen ramadan står för. Jag ska ge er en liten kurs i Islam. Gud vill att alla människor ska känna hunger, precis som fattiga människor känner hunger därför äter man inget förren solen går ner.
Ramadan är en jobbig månad. En utav de jobbigaste månaderna i året, inte för att jag fastade någon gång det här året. Men det var jobbigt för mig också. Eftersom ingen köper mat för att de förväntar sig att alla vuxna ska fasta så känner jag mig nästan skyldig när jag snor mat som är köpt åt småbarnen. Nöden har ingen lag, eller hur? Därför är cornflakes och annan typ av frukostmat min lunch och middag. Och ekonomin besparar inte heller under ramadan i värsta fall får man gå ut och äta något och då är det nästan svårt att erkänna att man inte har ätit något när man är alldeles proppmätt och verkligen hur nöjd som helst - så där nöjd och proppmätt som man bara kan bli när man äter ute. Ramadan i all ära, men jag avundas julen. Julen är på något sätt coolare och mysigare än ramadan. Kanske för att julen kör hela spektaklet: snö, julklappar, tomte, alkohol. Julen är självklart större än ramadan samtidigt som kristendomen är större än islam. Typ Arsenal - Porto.
Arsenal spelade ut hela registret igår, allt som saknades mot Hull kom mot Porto. Det var liksom en perfekt match. Fanns ingenting att klaga på. Precis som en perfekt jul så minns man den förevigt. Det här var en perfekt Champions League-kväll. Adebayor serverade van Persie, van Persie serverade Adebayor, van Persie borrade in bollen i mål och Adebayor slog in en straff och vips stod det 4-0. Men innan det så hade Walcott lekstuga med sin ytterback, Fabregas hittade nästan formen även fall han inte var strålande så var han bra i matchen. Vela kom in och trixade och gjorde Wenger glad. Jag tror att Arsenal har kommit in på rätt spår nu, viktiga spelare utmärker sig. Och de är de viktiga spelarna som spelar hem de stora titlarna. Viktigast för Arsenal kommer att bli Walcott. Han är en sån spelare som kan bryta mönstret och vara helt outstanding. Alla vet vad Fabregas kan göra, alla vet vad van Persie är kapabel till, alla vet att Adebayor kan ta emot bollen och göra mål. Det är Walcott dock som bryter mönstret och med sin snabbhet är oförutsägbar. Wenger får be till högre makter att han inte skadar sig.
Cheers!
