Jakobs stege vecka 41
TV4 lade ner sin populära Kanon och Kalkon. På Arsenalredaktionen gör vi tvärtom och kör en egen lista. Välkomna till Jakobs stege!
Ni som kan er bibelhistoria vet att Jakobs stege var en trappa som ledde från jorden och ända upp till himlen. På min stege finns det några platser högt upp (”Nära himlen”) för dem som gjort sig förtjänta av beröm. Lite längre ner (”I botten”) hamnar de som förtjänar spott och spe. Jag placerar helt efter eget tycke in personer, lag eller företeelser som jag tycker förtjänat sina platser den gångna veckan. I första hand handlar det om Arsenal, i andra hand om fotboll generellt och någon enstaka gång om precis vad som helst.
Här är min högst personliga sammanfattning av veckan som gått.
Nära himlen
Joe Kinnear
Joe Kinnear är knappast en av världens bästa eller mest intressanta managers. Men hans första presskonferens som tillfällig Newcastlemanager är stor humor. Kinnear får Wayne Rooney att framstå som en kandidat till Nobelpriset i litteratur. Samtidigt kan jag känna att de engelska sportjournalisterna verkligen förtjänar några av de epitet som Kinnear ger dem. Fast själv är jag alldeles för väluppfostrad för att använda Kinnears ord…
Snälla Arsenal – elaka ManU
Med statistik kan man bevisa mycket. Mark Twain ansåg att statistik var värre än förbannad lögn. Själv tycker jag det är intressant att se den officiella fair play-statistiken. Den visar att Arsenal är snällaste laget i PL, medan de röda jävlarna från Manchester ligger i botten. Arsenal får toppoäng i kategorierna röda och gula kort, positivt spel och uppträdande av ledare. ManU å andra sidan får bottenbetyg i kategorierna respekt för domare och motståndare, samt givetvis ledarnas uppträdande. Eftersom stegen gillar civiliserade och positiva människor känns det bra att Arsenal ligger i topp och att de råbarkade sällarna i ManU ligger i botten. Fast det hade ju varit ännu trevligare om det hade varit tabellen över inspelade poäng som Arsenal lett…
Nya landslaget
Det är synd att det ska krävas en massa skador på etablerade spelare för att Lars-Roland ska våga satsa på nya spelare. Men jag tycker det ska bli spännande att se om killar som Fredrik Stoor, Bissen Larsson och Samuel Holmén är redo att prestera mot ett topplag som Portugal. Sen hoppas jag att det inte dröjer alltför länge innan vi får se killar som Berang Safari, Viktor Elm, Marcus Berg och Rasmus Lindgren från start.
Längre ner
Berg-och-dal-banan
Årets upplaga av Arsenal prövar verkligen fansens tålamod och nerver. Tyvärr blandas lysande insatser alltför ofta med riktiga plattmatcher. Redan efter sju spelade matcher har Arsenal förlorat mot lag som Hull och Fulham. Jag vill absolut inte nervärdera dessa lag, men det håller inte om man vill utmana ManU och Chelsea om PL-titeln. Det är givetvis inte kört än, det återstår alldeles för många matcher för att man ska kunna säga det. Men Wengers grabbar gör det verkligen inte lätt för sig. Nu kommer det att krävas segrar i de flesta av matcherna mot de andra topplagen för att ta igen förlorad mark.
Vindögda stinsar
Jag kan köpa att ett eller annat inkast viftas åt fel håll. Jag kan möjligen också svälja en och annan feldömd eller utebliven hörna. Men alldeles för många mål eller öppna chanser vinkas helt felaktigt av för offside och solklara offsidesituationer släpps igenom. Senast var det Arsenal som fick ett helt korrekt mål bortdömt för att en skelögd linjeman tyckte att bollen varit över kortlinjen precis innan van Persie slog den i mål. Priset togs i matchen Watford-Reading där domarna gav Reading ett mål trots att bollen aldrig varit i närheten av att korsa mållinjen. Varför kan inte fotbollen använda sig av målkameror för att hjälpa de stackars halvblinda killarna på linjerna?
Landslagsuppehåll
Kanske är det ett klassiskt ålderstecken, men jag tycker landslagsspelet var roligare förr. De europeiska toppligorna blir bara bättre och bättre. Att se toppmatcher i England, Spanien och ibland Italien är en ren fröjd. Landskamperna däremot är ofta trista tillställningar. Särskilt när defensiva tjongarlaget Sverige är inblandat. Jag sätter mitt hopp till Zlatan när det gäller att bota två veckors Arsenalabstinens.
PS. Glöm inte att fira lite extra idag. Charlie George, mannen som fick mig att börja hålla på Arsenal och sedan dess min personliga husgud, fyller 58 år idag. Grattis! DS.
