Jakob stege vecka 42
TV4 lade ner sin populära Kanon och Kalkon. På Arsenalredaktionen gör vi tvärtom och kör en egen lista. Välkomna till Jakobs stege!
Ni som kan er bibelhistoria vet att Jakobs stege var en trappa som ledde från jorden och ända upp till himlen. På min stege finns det några platser högt upp (”Nära himlen”) för dem som gjort sig förtjänta av beröm. Lite längre ner (”I botten”) hamnar de som förtjänar spott och spe. Jag placerar helt efter eget tycke in personer, lag eller företeelser som jag tycker förtjänat sina platser den gångna veckan. I första hand handlar det om Arsenal, i andra hand om fotboll generellt och någon enstaka gång om precis vad som helst.
Här är min högst personliga sammanfattning av veckan som gått.
Nära himlen
Emmanuel Adebayor
Han är inte lätt att förstå sig på Arsenals togoles. Ena dagen säger han att han aldrig mer ska spela i landslagert, nästa dag gör han fyra mål i en VM-kvalmatch. Nu var kanske inte motståndet det allra bästa, men fyra mål är alltid bra. Låt oss hoppas att målformen håller i sig i Arsenal också. Att någonsin förstå vad Adebayor säger eller menar, är dock antagligen en omöjlig önskan.
Arian Beqal
I dessa landslagstider hamnar en albansk målvakt högt upp på Stegen. Håller man nollan mot Portugal på bortaplanförtjänar man verkligen att hyllas. Några riktigt avancerade räddningar kombinerat med den lilla tur som riktiga hjältar så ofta har gjorde att Carlos Queiroz mannar tappade viktiga poäng för tredje matchen i rad. Portugal har aldrig varit ett favoritlag hos mig. Visst, de är tekniskt skickliga och spelar stundtals mycket fin fotboll. Men genom åren har det handlat alltför mycket om systematiskt filmande och fula påhopp på motståndare och domare. Tack för hjälpen Arian Beqaj!
Nya landslaget
Det blev precis som jag hoppades förra veckan. Killar som Samuel Holmén, Berang Safari och Sebastian Larsson visade i matchen mot Portugal att de är redo att på allvar utmana om en ordinarie plats i Lagerbäcks landslag. Första tjugo minuterna måste ha varit det bästa som ett svenskt landslag presterat mot kvalificerat motstånd på länge. Hade bara Johan Elmander varit lite mer lyckosam i avsluten kunde vi kanske fått se C Ronaldo gråta ännu en gång.
Längre ner
Landslagsuppehållsskador
Ett långt och svåruttalat ord som gör mig mycket irriterad. Varje gång det är landskampsuppehåll kan man ge sig f-n på att en eller flera spelare kommer tillbaka skadade. Till helgens match mot Everton saknas både Sagna, Gallas och Bendtner. Fàbregas fick en smäll på näsan, men kan förhoppningsvis spela ändå. November och december är alltid hektiska månader med massor av matcher i PL, CL och CC. Då behöver Arsenal alla spelare friska och hela.
Michel Platini
Så är han tillbaka på Stegen igen. Även denna gång hamnar han i botten. Nu vill han ha 24 lag i EM-slutspelet. Förmodligen endast för att tjäna ännu mer pengar till ett redan stenrikt UEFA. Jag tycker det är en dum idé. Dels blir kvalet mer urvattnat då nästan hälften av alla lag går till slutspel. Dels blir det ännu fler matcher i slutspelet , vilket gör att redan slitna spelare tvingas till mer matchande och därmed får mindre tid till vila och återuppbyggnad mellan klubblagssäsongerna. Nej monsieur Platini, gör om gör rätt!
Transferrykten
Det är mer än två månader kvar innan nästa transferfönster öppnar. Ändå läser man dagligen om än den ena än den andra spelaren som ryktas vara på väg till eller från Arsenal. Suck! Kan inte transferälskande fans, pengakåta agenter och oseriösa journalister hålla sig till något av alla dessa fantasy-spel som finns på marknaden. Vi som lever i den vberkliga världen inser att Wenger har den trupp han har och att vägen till framgång inte nödvändigtvis stavas k-ö-p.
