Krönika: Är ”krisen” över nu?
“Third in the Premier League, only six points behind the leaders, almost through to the next round in the Champions League, one defeat in their last nine, they've just beaten Manchester United and their reserves are now playing superb football and leading one-nil against a strong Wigan team. Some crisis.” – Sentantas kommentator i halvtid mot Wigan.
Innan matchen mot Manchester United målades domedagsprofetiorna upp i medier runt om i Sverige, England och hela världen. Det var ’make it or brake it’ för ett skadedrabbat Arsenal, och Wengers jobb var ifrågasatt, inte bara av media utan också av många supportrar. Det sades att det saknades ledare i Arsenal, och att Wenger var en envis djävel som inte insåg att det behövdes värvningar. Fem dagar och två vinster senare har krisen blåst förbi. Varenda Gooner runt om i världen ler och medierna hyllar Wengers ungdomssatsning.
Personligen häpnas jag ibland över hur snabbt det kan vända, och frågan är om det inte är medierna som är den största syndabocken i det fotbollsklimat som existerar just nu, där de i jakten på sålda lösnummer ’hissar och dissar’ och söker nya vinklar att attackera nyheter från. Förra säsongen hyllades Arsenal efter mer eller mindre efter varenda match de spelade, och det var young guns hit, sexy football dit, Wenger var en halvgud och sedan slank hela säsongen ner i diket. Ett år och lite sämre resultat senare så är allt precis tvärtom. Ingen nämner Arsenal utan att nämna brist på rutin och ledarskap, och hur trögtänkt Wenger är som inte värvat fler spelare. Det blir rätt löjligt och tröttsamt att läsa om. Och jag är inte den enda som tycker det. Roy Keane – av alla människor – uttalade sig i the Telegraph angående en debatt på Sky Sports där det diskuterades ifall Wenger var rätt man för jobbet i Arsenal.
"There was a debate about Wenger on Sky and how crazy is that? People are actually getting interviewed saying he shouldn't be doing this.
"What that man's done for English football is amazing and will be remembered in 25, 50, 100 years' time. Will those on telly yesterday be remembered for what they've achieved? None whatsoever."
Roy Keane har förstås rätt i vartenda ord han säger, i en intervju där han också försvarar Tony Adams, som blev ifrågasatt som manager i Portsmouth – efter två matcher.
Att diskutera Wengers vara eller icke vara i Arsenal är – i mina ögon – direkt dumt. Och det grundar jag inte bara på hans meriter och faktumet att vi inte hade haft ett konkurrerande lag utan honom, utan kanske främst för att han har ett så starkt stöd i omklädningsrummet. Cesc Fabregas sa direkt efter vinsten mot Manchester United att spelarna ville vinna för honom, och att alla förutom Silvestre och Gallas hade Wenger att tacka för att spelade professionell fotboll på den nivån. Vilket de till mångt och mycket faktiskt har.
Det känns som att den här säsongen kan gå åt vilket håll som helst just nu. Förhoppningsvis gav matchen mot United lite vind under vingarna för laget, ökade självförtroendet och gör att vi kan haka på Liverpool och Chelsea på riktigt i toppen nu. Vi är dessutom kvar i alla tre cuperna har och bra chans i samtliga. Men det skulle lika gärna kunna gå åt andra hållet. Vi kanske slutar bäst fyra i ligan i år, åker ur tidigt i Champions League och missar finalerna i båda inhemska cuperna. Jag kommer vara den förste att kritisera Wenger ifall det händer, och jag kan ärligt säga att jag redan har kritiserat honom starkt för att han inte hittade en ersättare till Flamini under sommaren. Men jag vet också att allt inte behöver vara svart eller vitt, att det inte behöver vara ’do or die’, som medierna lätt ger uppfattningen av. Mitt råd till alla andra Arsenalsupportrar är följande – stäng av teven, lägg ifrån er tidningen och fundera själva: Tror ni att någon annan skulle kunna göra Wengers jobb bättre? Jag vet att jag inte tror det.
