Halvtidsanalys - Forwards
Med en makalös känsla och teknik som skulle göra självaste Dennis Bergkamp grön av avund plockar jag ner den stenhårda passningen från kollega Hjalmarsson, en djupledsboll som likt en missil transporterats från Skåne till Västerbotten. Här ska Arsenals forwards analyseras för glatta livet!
Att analysera Arsenals forwards är inte bara att gå efter hur många mål de har gjort och sätta ett betyg från 1-6, det bra mycket mer mångfacetterat än så. Deltagande i spelet, löpvilja, tekniska färdigheter och förmågan att avsluta är några delar av det som bedöms i halvtidsanalysen av Arsenals forwards. Dessutom så vet vi att det är en helt annan sak att spela forward i ett 4-5-1-system än det klassiska 4-4-2-systemet. Jaja, vi gör i alla fall ett försök till en någorlunda rättvis bedömning här!
Emmanuel Adebayor – 4
Den långe togolesen med älgkliven har inte varit lika lysande som förra säsongen och många trodde att det berodde på allt snack om löneförhöjning och hot om en flytt till det populära UEFA-cuplaget AC Milan. Adebayor har ibland sett ganska loj och ointresserad ut och det är verkligen något som märks av direkt då Adebayors största styrka är löpvilligheten som ställer till med otroligt mycket helvete för motståndarnas försvar när de dras isär och öppnar upp för framstörtande yttrar och mittfältare. Adebayors största svaghet anser jag och många med mig vara hans förstatouch vid bollmottagningar, han får bollen för långt ifrån sig helt enkelt. Trots det så är Adebayor Arsenals mest givna anfallare, mycket på grund av att han är bra i rollen som ensam anfallare i ett 4-5-1-system som ibland används i Champions League-spelet. Förra säsongen var Adebayors bästa som proffs och han svarade för 30 mål på 48 matcher vilket är riktigt bra, han tog stort ansvar när både Robin van Persie och Eduardo var skadade. I år har det inte gått lika fantastiskt hittills men i alla fall så har Adebayor gjort 11 mål på 19 matcher hittills vilket får ses som väl godkänt. Det ska tilläggas att Adebayor missade många matcher i november på grund av en ankelskada. Den Adebayor vi vill se är den leende och dansande Adebayor, inte den allvarlige och loje som det tyvärr varit rätt mycket av den här säsongen. I vilket fall som helst så levererar han mål och är löpvillig men jag skulle vilja se lite mer glöd från togolesen för att vara helt nöjd med vad han har presterat hittills. Dessutom så kan Adebayor visa mer skärpa i avsluten, det är alldeles för många enkla missar som borde leda till mål.
19 matcher från start + 3 inhopp. 11 mål totalt.
Robin van Persie – 4
Glasliraren från Holland är Arsenal bäste målskytt hittills med sina 12 mål och han ser ut att ha hittat formen. Van Persie är en extremt enfotad spelare även om han visade klass när han krutade in det ytterst sköna offsidemålet mot Chelsea med högerfoten. Många anser att van Persie är en alldeles för lättläst spelare med tanke på att han nästan bara använder vänsterfoten samtidigt som att han håller stenhårt på att köra den klassiska Cruyff-finten för att komma till avslut. Även om det ligger viss sanning i det påståendet så är van Persie oerhört viktig för Arsenal eftersom att han för in en till dimension i spelet med sin förmåga att komma till avslut och skjuta från distans, något som ytterst få Arsenalspelare gör. Det som saknas för att van Persie ska kunna få ett högre betyg är mer deltagande i spelet samt bättre skärpa vid fasta situationer, tänker främst på frisparkar där Arsenal ska ha ett riktigt farligt vapen i van Persie. Sen är det såklart ett problem med humöret även om det är en del i hans spelstil. Om han bara får hålla sig skadefri resten av säsongen så kommer han vara oerhört nyttig för Arsenal, ibland behöver han ett par matcher för att komma igång efter skadefrånvaro vilket såklart är frustrerande både för honom själv och för alla kritiskt dömande fans. Det är lite för många dåliga matcher för att han ska kunna få ett högre betyg än 4.
21 matcher från start + 2 inhopp. 12 mål totalt.
Nicklas Bendtner – 2
Ja, vad ska man säga om Danmarks bidrag till The Gunners? Betyget blir en svag tvåa, riktigt nära en etta. Bendtner visar upp en del egenskaper som skulle kunna göra honom till en riktigt bra striker men frågan är om han någonsin kommer bli det i Arsenal? Det är många som hävdar att Bendtner är för lik Adebayor för att de ska fungera ihop i ett anfallspar som ska ge tyngd mot vissa motstånd. Kanske ligger det något i resonemanget, den största skillnaden är att Bendtner ibland har svårt att komma in i matcherna på allvar, han försvinner och är endast inblandad i fasta situationer på hörnor där jag vill hävda att han är en av Arsenals absolut starkaste spelare. Bendtner har startat i 14 matcher och varit inhoppare i 9 gånger. Han har gjort 6 mål totalt varav enbart ett mål är i ligaspelet. Konkurrensen blir hårdare och hårdare i och med att Eduardo är på väg tillbaka samtidigt som Carlos Vela övertygar när han får chansen. Bendtner är ju inte den som håller inne med missnöje så frågan är om han finns kvar i Arsenal nästa säsong. Italien kanske skulle passa honom bättre?
14 matcher från start + 9 inhopp. 6 mål totalt.
Theo Walcott – 3
Theo Walcott är officiellt uppsatt som forward även om han i princip bara spelar på yttermittfältet. Frågan är ju när exakt Walcott kommer att få chansen på allvar som forward, konkurrensen är stenhård med sex stycken spelare som konkurrerar om två platser där man kan räkna med att minst en av van Persie och Adebayor är given. Ingen lätt situation för Walcott som man ska komma ihåg fortfarande är väldigt ung. I alla fall så har Walcott skött sig väldigt bra på kanten även om han fortfarande brister i vissa tekniska moment såsom att få med sig bollen på ett effektivt sätt när han har ryckt några meter längs kanten. Walcott inledde säsongen lysande och var verkligen på gång men helt enligt Arsenals nuvarande tradition så skadade han sig på landslagsuppdrag, axeln hoppade ur led och med kirurgiska åtgärder samt rehabilitering räknades Walcott bli borta i ungefär tre månader. Så i februari eller mars är vår kvicke engelsman förhoppningsvis tillbaka i spel. Betyget 3 skulle säkerligen ha varit högre om han inte varit borta så mycket på grund av skador, underlaget för bedömning är ganska litet samtidigt som att han är en anfallare på en mittfältares position. En sak har han dock förbättrat kraftigt sedan han kom till Arsenal, passningsspelet och kylan att slå den avgörande passningen har Walcott förbättrat avsevärt. Bli frisk snabbt nu, Theo, du behövs.
14 matcher från start + 4 inhopp. 4 mål totalt.
Carlos Vela – 3
Den unge anfallaren från Mexiko som äntligen kunde ansluta till truppen efter att ha varit utlånad i Spanien under en längre tid på grund av problem med att få arbetstillstånd beskrivs av Wenger som en av de bästa avslutarna han någonsin sett, vilket inte är någon dålig komplimang direkt. Carlos Vela är just nu under inskolning till Premier League och har därför inte spelat särskilt mycket alls i ligan mer än ganska många inhopp i slutet av matcherna. Vela har ändå övertygat när han har spelat i Carling Cup vilket hans fyra mål på tre matcher visar. Målen har dessutom varit väldigt vackra och Wenger har rätt i sin beskrivning av honom som en avslutare i världsklass. Många tycker att Vela borde ha fått chansen fler gånger i Premier League, främst på vänsterkanten med tanke på skadeproblemen och att han skulle kunna få en hel del uträttat som en mer kreativ spelare på mittfältet. Wenger verkar dock stå fast vid att Vela ska spela forward och vi lär snart få se mer honom.
5 matcher från start + 12 inhopp. 4 mål totalt.
Eduardo
Att Eduardo överhuvudtaget är på väg tillbaka efter den fruktansvärda skada han åkte på förra säsongen är bara det värt ett högt betyg men eftersom att Eduardo knappt spelat den här säsongen så går han inte att betygsätta, det saknas underlag för en bedömning helt enkelt. Vi vet dock vad en Eduardo i form är kapabel till, en oerhört vass spelare som kan göra mål av ingenting och det är en spelartyp som Arsenal ofta saknar på planen. Eduardos svaghet är att han är för det mesta är totalt osynlig, han gör enbart mål och om han inte gör det så syns han inte alls. Det gäller att ha tålamod med Eduardo och inse att han måste skynda långsamt för att komma tillbaka i gammalt gott slag.
I övrigt så bör såklart Jay Simpson nämnas, den egna produkten som krutade in två mål i Carling Cup-matchen mot Wigan. Simpson är utlånad till West Bromwich där han säkerligen kommer att göra en del nytta och få mer rutin av A-lagsspel, sen återstår det att se om han får komma tillbaka till Arsenal eller om det eventuellt blir en fortsättning i West Bromwich. Rui Fonte är en portugisisk anfallare som endast har fått ett framträdande i Arsenals A-trupp, ett inhopp mot Wigan i Carling Cup. Fransmannen Gilles Sunu som jämfördes med ingen mindre än Thierry Henry har haft en del skadeproblem men har imponerat när han har spelat i reservlaget. Samma gäller Rhys Murphy som har en hel del att jobba med innan han kan slåss om en plats i Carling Cup-laget framöver.
Det var anfallarna, nu är det snart dags att sätta Wenger under lupp!
