Everton - Arsenal 1-1 (0-0)
Everton och Arsenal, två lag med förlustfria sviter i baggaget, utkämpade en inte särskilt episk batalj en kylig januarikväll i Liverpool, och inget lag skulle tvingas lämna Goodison med nyligt knäckta sviter. Det såg våran minst sagt företagsamma holländare till.
Arsenal var det lag med den något längre förlustfria sviten inför matchen, ackompanjerat med en okaraktäristisk oförmåga att sätta bolljäveln i nätmaskorna samtidigt som Everton kan stoltsera med en av Premier Leagues, åtminstone för tillfället, bästa backlinjer. Det var således upplagt för en ganska matt affär.
Fellaini, Arsenals nya inofficiella nemesis med ett afro from hell, var tillbaka för Evertons del. Jag förespådde lyckosamt att han skulle ta tillbaka sin plats i laget bakom en ständigt farlig Tim Cahill på topp för att vinna nickduellerna utanför Arsenals straffområde. Ingenting som Arsenal tycker om att försvara sig emot. En poäng hade jag garanterat tagit emot med glupsk aptit på förhand.
Wenger ändrade om efter den mållösa matchen mot Cardiff senast genom att låta Bendnter och Adebayor byta plats, Ramsey ersattes med Diaby, Eboue med Denilson, Toure utgick till förmån för Gallas, Almunia var tillbaka mellan stolparna och Clichy var tillbaka från sin avstängning vilket betydde att den på näringskedjan lägre placerade Gibbs fick förflytta sig till bänken. Inga klagomål på uppställningen från min sida. So far so good.
Första halvlek
Arsenal börjar i ett rasande tempo direkt från avspark och spikar fast Everton runt sitt eget straffområde under en intensiv 4-minuterspress där ett antal hörnor vaskas fram. Det dröjer tills den 6:e minuten innan Everton sätter ihop en passningskonstellation. Det var då Lescott passade hem till Howard.
Efter det blev det inte lika roligt med Arsenalögon sett - Everton ville också vara med och leka. Robin van Persie fick ett frisparksläge i favoritposition men istället för att smaska bollen i ribban, som i matchen mot Hull, så tar bollen på en Evertonspelare och går till hörna. Under de nästkommande 15 minuterna var dock Everton det klart bättre laget och Arsenal var det laget som kämpade med att sätta ihop ett nämnvärt antal passningar inom laget. Inga chanser för något lag ännu dock. Chanserna skulle dröja tills ungefär 30 minuter var spelade då Adebayor, som börjat uselt, tog sig till ett bra skottläge men vars avslut blev harmlöst. Strax därefter var Denilson vaken och sköt ett lurigt och oväntat skott mot Howards första stolpe efter en Arsenalhörna. Var amerikanen med på noterna där? Hade den gått innanför ramen hade det kunnat stå 1-0 där.
Inför matchen så måste Wenger har uppmärksammat att Everton är ett lag vars styrka i mångt och mycket sitter i huvudspelet och således understrykit vikten av att inte ge bort en mängd billiga frisparkar så att en mycket kapabel frisparksläggare i form av Arteta inte skulle serveras gyllene lägen att skapa oreda. Djourou berättigade dock sin närvaro på planen genom att styra upp försvarsspelet med sitt vackra kranium. En titan i första halvlek. Utöver det så var det inte mycket mer som hände i den första halvleken. RvP var nära att på volley stöta in ett inlägg signerat Nasri, inte helt olikt det målet Rosicky gjorde mot Fulham ifjol - för er som har minnet på rätt plats. Signalen för halvtid löd och vi konstaterar att det inte har varit någon sprakande fotbollsporr på utställning, men en relativt tempofylld första halvlek har vi fått bevittna.
Andra halvlek
I ett - tack vare hemmalagets välorganiserade försvarsspel - sällsynt kontringsläge så fick van Persie bollen i favoritposition rättvänd mot mål med en backande försvarslinje framför sig. Bollen spelades ut till Denilson som väljer att dra till med vänsterfoten men bollen går i en regnbågsliknande båge över mål utan att sätta Howard på prov. Det sägs för övrigt att om man följer bollbanan på Denilsons skott och hittar stället där bollen, tack vare gravitationen, till slut dimper ner så hittar man där också en skattkista fylld med guld. En sanningsfattig hörsägen eller potentiell biljett till rikedom? Döm själva. Försök dock gärna hitta bollen först.
Cahill hade inte ställt in siktet särskilt mycket bättre dock då han på en genomskärare av Arteta drar bollen utanför målet. Det var Evertons första, och matchens bästa, chans och där satt hjärtat i halsgropen. Efter det behåller Arsenal bollen på det där sättet som man är van att se. Testa en kant - funkar det inte där så passar man runt den, bak till backlinjen och börja om. Låt dem springa. Cahill fick däremot nog av springandet och bestämde sig för att nicka in ett inlägg av vänsterbacken Baines som ostört får slå in bollen i straffområdet. 1-0. Cahill, på nick. Hört den förut? Fyfan.
Robin van Persie är inte världskänd för sitt huvudspel men möter ändå en bra lyftning in i straffområdet med huvudet men Howard klarar. Howard och sitt Everton försöker nu spika igen butiken - och lyckas. Så pass bra att frustrationerna tog överhanden. Spelet blir hetsigare och publiken höjer decibelnivån några snäpp. Typisk engelsk stämning, som bara går att få i Premier League. Det var också på ett typiskt engelskt vis som målchanserna lyste med sin frånvaro. Arsenal var statiskt, slarvigt och frustrerande. Jag yttrade mina funderingar på att korsfästa halva laget, men vem behöver målchanser när man har van Persie? På stopptid cementerar han sin plats som kandidat till årets spelare i Arsenal då han på bröstet tar ned Diabys överlägset bästa passning det senaste kvartalet till vänster i straffområdet, tar några steg och på ett typiskt van Persie-manér dundrar han in bollen bakom en dittills relativt obesvärad Howard. Ett mål av hög, hög klass och kvitteringen var ett faktum. Slutspelat.
Spelarbetyg 1-6
Manuel Almunia 4 - Säker, stabil och tyvärr chanslös på målet.
Bacary Sagna 3 - Inte lika dominant. Även solen har sina fläckar.
Johan Djourou 3 - Jättebra i första, nästintill säkerhetsrisk i andra. Slutbetyg: mittemellan.
William Gallas 3 - Står upp bra i närkamperna mot fysiskt överlägsna motståndare. (Fellaini)
Gael Clichy 4 - Viljan var där men tekniken och tajmingen var inte det i samma utsträckning.
Denilson 3 - Han är där framme, han slarvar sällan, men detta är ändå ingen övertygande 3:a i betyg. Inte riktigt hemma på högerkanten.
Abou Diaby 2 - Inte godkänd. Han blandar och ger. Visar prov på stor potential lika ofta som han dumförklarar sig själv.
Alex Song 2 - Han hade en period i första halvlek där han var på väg mot en solklar 0:a i betyg, men han spelar upp sig. Tacklar bra, men där tog det oftast stopp idag.
Samir Nasri 2 - Det gör ont att klaga på Samir, men han var väldigt anonym idag. När han fick bollen har han ambitioner som få andra i laget har för tillfället, men i andra halvleken hade han mindre bolltouchar än Blondinbella har hjärnceller. Ouch, burn!
Emmanuel Adebayor 1 - Usch. Hans sämsta match i år. Loj, på hälarna och klumpig.
Robin van Persie 4 - Nästan värd betyget enbart på grund av målet.
Nicklas Bendtner och Eboue blev inbytta i slutet och kämpade, slet.. och rörde knappt bollen.
Matchens lirare
I Arsenal får van Persie och Clichy, de två spelare som visade mest vilja, dela på prispallen.
Matchens utropstecken
Robin van Persie! Han har antingen gjort eller direkt assisterat alla Arsenals mål under januari och smäller idag dit omgångens mål på stopptid - må denna underbara symbios få fortsätta för all överskådlig framtid.
Matchens frågetecken
Genombrottsviljan? De människor som inte ser vad en Arshavin skulle tillföra Arsenal såg inte dagens match. Inte ens Nasri lydde mig när jag framför TVn skrek att man måste våga föra in bollen i boxen och gå förbi sin gubbe ibland också. Han brukar annars lyda mig.
