FA Youth Cup(semifinal) : Manchester City - Arsenal 1-2
Vän av ordning skriker nu och kastar russin på sin datorskärm; Va faaaen, matchen var ju förra veckan..och får då som svar "So What, I'm still a rock star, I got my rock moves..". Så här kommer en lycklig sammandragning i Manchester, då Arsenal knölade till the Blues små korgossar med 2-1 i en spännande rafflande match, som kunde avnjutas på radio och från det lilla hål jag hade grävt som mynnade ut vid ena hörnstolpen, med en liten kanal i damernas omklädningsrum.
Steve Bould hade manövrerat sina småkanonjärer till en liten busstrip till det lilla gruvhål av löskefolk, träskmonster och halvmesyrer som världen i övrigt kallar för Manchester. Personligen känns det som hela staden spelar banjo.
Bould ställde upp med samma 4-4-2 som slog ut Spurs i kvartsfinalen. Lite förvånad där; trodde Gunners spelade med sju man den matchen. Nåväl; Innebar Sunu-Watt på topp och Wilshere-Emmanuel Thomas på kanterna. I mål Shea.
Manchester City kommer som favoriter måste nog sägas, Laget vann FA Youth Cup ifjol och leder sin Academy League. På hemmaplan har de massor av fans och en del intressanta spelare i liberianen Nimely-Tschumeini, Cunningham, Benali med flera.
Matchen
The Blues tog några minuter innan de började dominera skeendet och bröt en hel del uppspel på Eastmonds sida. Hela högerkanten med Emmanuel-Thomas och Eastmond kändes skakig och the Blues tog sig förbi m,ed flera långbollar. Nimely-Tschumeini var en livlig karaktär, men unge Ayling gjorde vad han kunde för att trycka ut honom på kanten och för att han inte skulle utmana. Han hade dock inte hittat rätt ännu.
Cunningham fick träff på ett skott och den bollen gick i ribban och ut i någon illaluktande flod i Manchester. Chantier prövade ett långskott, men James Shea såg säker ut. Längst bak spelade Ayling-Bartley med säkerhet- oftast- men hade svårt att få tag på Nimely-Tschumeini, som strax före halvtid fick en löpboll mellan Ayling-Cruise; tog sig in i straffområdet och slog in 1-0 bakom Shea.
1-0 i paus i en match som hemmalaget förde. Bitvis miserabelt passningsspel från de unga kanonjärerna, som inte slapade mycket. eastmond hade ett inlägg, som Sunu stack fram foten på och Frimping var en gång på väg igenom.
Andra halvleken var one-way-traffic. Arsenal hade mycket boll. Bould i en mycket snygg dunjacka för övrigt och med frisyr, som skulle få en Alcatraz-fånge att titta snett, hade formerat om mittfältet. Wilshere och Emmanuel-Thomas nu centralt och bollen gick snabbare och var mycket hos Gunners. Chanserna kom på löpande band. Wilshere överribban, Frimpong utanför, Coquelins boll styrdes över och Ayling stolpen. Sedan kom en dubbel-hörna och Emmanuel-Thomas fightades om bollen som gick på backen Trippier och in eget mål. 1-1.
Men det kom mer. I en fantastisk forcering hamnade bollen i ribban och räddades på mållinjen innan Gilles Sunu avslutade med ett ryck in i straffområdet och 2-1. Sedan satte även Emmanuel-Thomas bollen i ribban.
Gunners tar således ledningen med 2-1 i dubbelmötet. Viktig seger och mäktig seger mot Manchester. Returen om en månad.
Young Guns på väg mot final i FA Youth Cup. Härliga tider och inte alls som George Bernard Shaw en gång sade "Youth is wasted on the young"
