Redaktionen analyserar : Backlinjen
Vi är bortskämda med bra backlinjer i Arsenal. På den gamla goda tiden så spelade Bertie Mee med McLintock,McNab, Rice, Nelson och på slutet av sjuttiotalet så tog sig ingen levande förbi Willie Young och David O'Leary. Sedan hade vi famous-five med Adams, Keown och Bould i spetsen och löpande tidlösa ytterbackar. Lagom till senaste titeln så hade Sol Campbell och Ashley Cole sina stora dagar. Efter detta har det varit mindre glimrande. Både Sagna och Clichy är i sina bästa dagar världsbackar. Clichy har jag hyllat som världens bästa vänsterback vid något tillfälle. Jag högaktar fortfarande tillfället mot Bayern München borta i Cl för några år sedan då han skulle väggpassa med Reyes och gå framåt, men Reyes lägger bollen i bröstet på Salihamidzic som får fritt på kanten. Clichy gör ett tvärstopp, rusar som en "Roadrunner" i femtio meter och tacklar bosniern och bollen upp på läktaren och sedan skäller han ut Reyes, som mest frös. Årets begivenhet i backlinjen har varit den pigge Gibbs. Sagna och Clichy har visat upp en oroväckande ojämnhet och centralt har Silvestre visat varför ManU ville släppa honom. Kolo Touré har avslutat säsongen skapligt efter vissa skakigheter och Gallas har varit Gallas.
Wenger har stadigt matchat en rak fyrbackslinje, där vi anammar en zonmarkering. Man-man-markering är borta med vinden. Principen rullar framåt med offensiva ytterbackar som tar hela ytan från kortsida till kortsida, men varken Sagna, Clichy eller Gibbs har två fötter att leka med, så ytterbacksspelet kan ibland tyckas ganska så stereotypt. Vad jag också högst ogillar är det ibland maniska uppspelandet av långbollar från backlinjen. Ingen av mittbackarna har en bra uppspelsfot- Djourou dock ibland- men ändå skall man prompt dundra upp dem. Nu har jag varit negativ, men det finns en del positivt. Ytterbackarna följer alltid med i anfallen, kommer på "överlapp" och tidvis har inläggen sätt riktigt bra ut. Jag sade "tidvis". Efter en del kaos under hösten med kaptensbindlar, skador och fatala missar, så började man hitta spelet. Framför allt markeringsspelet blev bättre, mer resolut och bollarna började spelades rätt och framåt. Jag menar också att Almunia styrde grabbarna på ett bra sätt bakifrån och detta gjorde sitt också
Så; då går vi på pojkarna som gjorde det
Bacary Sagna - 3
(35 matcher i ligan, 9 i CL, 5 i FA-cup, 0 mål)
Efter att ha fullständigt dominerat på högerkanten ifjol, så blev vi lite bortskämda. Ifjol gjorde han knappt ett fel, blev vald till årets högerback i ligan och så kom det svåra andra året. "Bac" var inte lika offensiv som tidigare, blev överrumplat vid flertalet tillfällen och kom inte alls till sin rätt. Han valde ibland också att slå den korta enkla"två-meters-passningen" i sidled alltför ofta, då han inte hade självförtroende att gå framåt. Han varvar inläggen. Ibland går de till kråkorna, ibland träffar de ett skenben. Sagna gjorde dock en stor del av säsongen mycket bra. Resolut markering och bort med bollen. Ibland visar Sagna att en befriande spark också är en bra spark.
Mikaël Silvestre - 2,5
(14 matcher i ligan(2 mål),6 i CL, 2 i FA, 1 i CL)
Vi börjar med det positiva. Han gjorde mål mot Spurs. Han tog för sig och offradse sig för Gunners. Det är hedersamt. Han slet och vred och vände. Men det räckte inte. Han missade hårresande ibland och kavalkaden av missar mot exempelvis Liverpool var enastående. Bollen hoppade kråka på fötterna. Silvestre var osäker i brytningar och framför allt positionsspel. Det kändes tryggare med honom på en kant, där han spelat mycket i ManU. Hos Gunners var han ofta en säkerhetsrisk centralt och jag hoppas att det blir en avyttring av den gamle röde djäveln under sommar. Silvestre kombinerar en nonchalans med ett överdrivet självförtroende och det som ibland är för enkelt blir för svårt. Jag tycker vi tackar honom för en säsong och så går vi vidare.
William Gallas - 4
(23 matcher i ligan(2 mål),9 matcher i CL(3 mål), 4 matcher i FA (1 mål))
Kanske det skriks högt nu. Gallas står ofta inte högst i kurs hos gemene man; men under säsongen visade Gallas att det finnsen normal William under den glassiga Gallas-yta som fanns när han hade kaptensbindeln och blev bindgalen. När väl Wenger plockat av honom kaptensbindeln efter att han skällt ut spelare och pratat i pressen, så tog Willy det som en man, bet ihop och spelade en mycket bra mittbacksfotboll och var den som höll ihop hela försvaret. De avslutande förlusterna(de fyra) kom efter att Gallas skadats mot Villarreal exempelvis. Gallas var frustrerad, förbannad och gav allt för klubben under året. Han dominerade markeringsspelet och vann även en del på huvudet. Han dirigerade grabbarna framför sig och agerade egentligen mer kapten än när han var kapten. En Gallas som detta har vi nytta av. Imponerande också hans målskörd. & mål av Gallas, varav 3 i Europaspelet. Mycket bra.
Johan Djourou - 3
(15 matcher i ligan,8 matcher i Europa, 4 i FA-.cupen, 2 i Carling Cup)
Jag hade hoppats att detta skulle bli året när den gänglige schweiz-ivorianen tog det slutliga steget och blev en riktig superback. Efter att broder Senderos flytt sin kos, så låg det öppet för mycket speltid och efter att Kolo Touré förpassats till bänk, så borde Gallas-Djourou ha kunnat spela ihop sig ordentligt. Men han tog inte riktigt det steget och här och var såg jag sprickor i muren. Till detta är han relativt skadebenägen. Djourou är en snabb herre, det gillas och väl den bäste passningsspelaren av mittbackarna. Men jag saknar i hårdhet och vilja att verkligen vilja vinna och ge allt. Hängde lite med huvudet, såg lite håglös ut och jag skulle vilja se Djourou ta tag i spelet och agera som en rejäl mittback med pondus och kraft. Jag hade ett tag hoppats att Wenger hade fått tag i en ny "Des Walker", men jag får vänta med den jämförelsen något år. Men Djourou gjorde nog sin bästa säsong hittills trots allt.
Kolo Touré - 3
(29 matcher i ligan,9 i CL, 3 i FA-cupen)
Det har varit en väldigt frustrerande tid för Kolo detta år. Helt plötsligt var den fäktande ivorianen inte med från start längre. Det var i sig helt rätt för både såväl Silvestre, som Gallas och Djourou var bättre just då och Kolo gav inte mycket till laget. Jag blev trött på hans fäktande och teatraliska viftande med armarna. Jag tröttnade på hans ibland hopplösa uppspel, även fast Kolo ibland hittar ett korn av ackuratess och kan slå en del svepande pass, som han faktiskt lyckades med i Champions League ibland och även mot Liverpool på Anfield. Kolo visade dock moral under året och trots att det talades om Manchester City och annat, så bet han ihop och visade att han håller en bra klass fortfarande.
Kieran Gibbs - 3,5
(8 matcher i ligan,4 matcher i CL, 6 i FA-cupen och 3 i Carling Cup)
"Fantastisk A-lagsdebut. Helt respektlös, särskilt i första halvlek, då han dribblade och löpte och skapade allmän oreda i Inters högerförsvar. En debut med mersmak. Jämfört med de två matcher jag sett Mark Randall vinner Gibbs på knock-out! "Kollegan jakob skrev följande rader efter Emirates Cup 2007. Vi skulle få vänta tills detta år innan Gibbs på allvar slog sig in i våra minnen och då minns jag inte tveksamheten vid 1-0 för ManU i CL-semifinalen, utan för det spel han levererade när Clichy var skadad. Respektlös, snabb, påhittig och med ett härligt driv. han till och med avancerade och avlössade ett par skott på mål. Jag gillade vad jag såg; såg att Clichy får jobab framöver och bara Gibbs tar sig ur CL-skärselden, så blir det en mycket rolig höst på vänsterkanten. Dock; jag saknar inlägg och bra inlägg.
Gaël Clichy - 4
(31 matcher i ligan(1 mål, 10 i Europa, )
Vi är bortskämda med dennes löpningar à la Usain Bolt och respektlösa tacklingar och återerövring av bollar. Vi är bortskämda med att ha raderar ut Ronaldos och annat skräp på kanten och alltid kommer sapringande framåt i färd att få bollen; gå på vägg spel, gå ned till kortlinjen och på väg hemåt igen bryta ett uppspel från motståndarna. Gaêl Clichy är en av de bästa vänsterbackarna klubben har haft. Men så kom året när han slutade att utvecklas. Detta år. Hans säsong har varit mycket bra ändå. När han spelat bra, så har det varit exceptionellt, men han har varit märkt av det faktum att det varit mycket skador på honom och motspelarna, vilket gjort att han har fått ta bitvis en annan roll och spela mer defensivt och ta mer ansvar in i banan. Vidare så har det varit nytt folk på kanten att samarbeta med. Clichys raider har kommit, men inläggen är som vanligt helt under isen. Man vet inte- inte han heller- vart inläggen hamnar. Läktaren, flygplatsen, närmsta sorkhål eller Themsen. Clichy har ändock varit backlinjens bästa spelare, tillsammans med Gallas, men nästa år blir det till att förbättra sig igen, ty Gibbs är på gång.
Detta summerar backlinjen, som på grund av skadeproblem också sett Eboué på en högerbacksplats, Gavin Hoyte som stand-in och Alexandre Song som ibland gått ned och dominerat som mittback. Till nästa år vill jag se en spelare som tar allt på huvudet; ett riktigt fyrtorn. Bakifrån kommer spelare som Nordtveit, Ayling, Cruise och Kyle Bartley med stormsteg. Förväntar mig att dessa ges speltid nästa år i Carling Cup.
