Kanonpanelen om hösten som flytt
Ibland dammas kanonpanelen av. Den ligger till sig bland panelhönorna, myser lite granna, småklämmer lite på en liten pulla och gör fingret åt hormonstinna tuppar. Men så lyfter vi upp den, till hönornas stora förfäran, och skickar ut den i orbit för frågeställningar. Kanonpanelen aktiveras igen och vi låter valda redaktionsmedlemmar svara på lite frågor om hur livet har gestaltat sig under hösten;
Vilken händelse har berört dig mest under Gunners matcher under hösten och varför?
Magnus R: Dessvärre så måste jag säga att det är Emmanuel Adebayors målfirande under matchen mot Man City, troligen det mest sviniga beteendet jag har sett i Premier League. Om jag hade befunnit mig på Arsenalfansens sektion den matchen så vette fan vad jag hade gjort.. Annars så har Tomas Rosickys comeback gjort starkt intryck på mig, trodde ärligt talat aldrig att han skulle komma tillbaka men han bevisade motsatsen och levererade dessutom direkt. Stort!
Axel: Det som berört mig mest i positiv bemärkelse är nog Fábregas firande efter sitt mål mot Blackburn. Jag vill bara plocka blommor och prata känslor med den grabben - jag älskar dig Cesc! Det värsta är nog City-matchen och allt vad det innebär. Kommer inte ihåg någon gång då jag varit argare än när jag fick se den första reprisen på hur Adebayor stampar Robin i huvudet. Allt jag kunde tänka var: jag ska boka biljetter till returen.
Mathias: Självklart går det inte att undgå den idiotin som utspelade sig under Citymatchen. Blev ruggigt besviken på Adebayor och det han gjorde kan inte förlåtas. Men mer positivt så värmde verkligen Cescs match mot Blackburn. Fyra ass och ett mål, det var en fröjd att se honom lira i den matchen, man bara njöt.
Broström: Matchen mot City och den där övervidriga idiotens beteende har verkligen etsat sig fast, trots allt annat positivt som finns att komma ihåg. Jag menar, killen har gjort sig mer hatad än Cashley Cole, och då krävs det en jävla del hat.
Men ja, man får väl säga något bra om Vermaelen också. Sekvensen mot Blackburn när han blir nedtacklad, springer vidare, får bollen av Cesc och bara skickar in den i målet från 25 meter, för att sedan vända hemmåt, svära lite och se jävligt arg ut - är bara så cool.
Nasri är på väg tillbaka. Tar han plats i laget?
Magnus R: Ja, på sikt så göra han det. Det verkar dock hänga på hur Arséne Wenger tänker använda Denílson och Diaby men jag tror att han tar en plats på mittfältet, troligtvis med lite mer defensiva uppgifter i samarbete med Cesc Fabregas och Alex Song. Om dessutom Cesc Fabregas skulle åka på en längre skada (peppar, peppar) så känns Nasri som ett bra alternativ på hans position.
Axel: Ja. I the mother of all startelvor - byggd utav bitar från lesser startelvor - spelar Nasri bredvid Cesc, med Song som defensiv mittfältare. Rosicky till höger, Arshavin till vänster och van Persie i mitten. Han petar alltså Diaby; Nasris återkomstdatum kommer således för evigt att vara en glädjens dag i min kalender. Hans defensiva egenskaper är grovt underskattade, han ser sig själv som en central spelare och han har en altruistisk spelstil som kommer att förbättra laget ytterligare.
Mathias: Det kommer han förmodligen göra, när han är helt återställd så har vi väl dessutom någon annan mittfältare på skadelistan (nej, är inte negativ bara realistisk). Kommer lira på mitten med Cesc och Song. Men man vågar nästan inte tro på ett helt skadefritt Arsenal med alla killar på planen samtidigt, vilket hallelujah-ögonblick!
Broström: I ett skadefritt Arsenal tror jag... eller vad fan babblar jag om? Det finns inget sådant som ett skadefritt Gunners, och således kommer han förstås få speltid när han är frisk. Startelvan? Nja. Visst kan han spela på mittfältet med Cesc och Song, men jag tror att Wenger spelar Diaby för att få lite mer längd i laget - även om Abou aldrig varit någon Tony Adams i luftspelet.
Det ska hur som helst bli kul att få in honom i laget, för det är en helsickes skön lirare. Nasri, Cesc, Arshavin, van Persie och Rosicky samtidigt på planen är en lika våt dröm som en till Sibirien tvångsdeporterad Adebayor.
Mannone var bra mot Fulham, men vilken potential ser ni i denne pomadaliknande italienare?
Magnus R: Det är inte en förstemålvakt för Arsenal i alla fall, han kommer inte peta Manuel Almunia. Däremot så ska nog Lukasz Fabianski vara lite orolig över sin status som andremålvakt, där tror jag att Mannone är på väg att avancera i rankingen.
Axel: Om jag ska vara ärlig så har jag velat bli av med Mannone ett tag. Jag har aldrig tyckt att han är någonting att ha. Men sen kom den där matchen mot Fulham, och nu vill jag att han ska fortsätta som vårat förstaval även när Fabianski och Almunia kommer tillbaka. Jag tycker Mannone har gjort sig förtjänt av den tröjan, jag säger låt honom behålla den tills någon annan bevisat sig vara bättre. Wenger ställdes inför samma dilemma tidigare med Manninger efter att Seaman varit skadad och valde då erfarenhet över potential, så vi får se hur det blir med den saken.
Mathias: Man kan ju inte säga emot det faktum att han imponerat stort sedan han helt plötsligt fick chansen i a-laget. Han kommer knappast peta Almunia - ännu - men Fabianski sitter nog löst på bänken. Man vet aldrig med Wenger men jag tror inte att Mannone är hans förstaval när samtliga målisar så småningom är tillgängliga. Italienaren har dock stor potential, större än Fabianski, och är definitivt värd att behålla.
Broström: Nog finns det potential alltid, men målvakter blir verkligen bara bättre med åren, och jag har svårt att se att varken Mannone eller Fabianski ska plocka starthandskarna på ett bra tag. En målvakts framtid, speciellt i ett storlag, formas efter hur han lyckas polera bort bristerna och radera ut misstagen, och det är det alldeles för tidigt att sia om.
Gavin Hoyte lånas ut. Varför blir inte Hoytes något bra?
Magnus R: De verkar ha problem med att ta det sista klivet men man ska komma ihåg att det är riktigt jävla svårt att slå sig in i Arsenal trupp från de egna leden. Jag har inget bra svar på varför bröderna Hoyte inte tar det sista klivet, speciellt inte när det gäller Gavin som jag knappt har sett spela. Vissa lyckas med bedriften att bli utlånad för att senare komma tillbaka till Arsenal men jag tror inte att Gavin Hoyte lyckas. Han lämnar Arsenal efter utlåningen, känner mig rätt säker på det.
Axel: Defekta gener? Morsan drack som gravid? Jag vet inte. En utlåning behöver däremot inte betyda slutet. Mérida (Real Sociedad), Bendtner (Birmingham) och Song (Charlton) är perfekta exempel på det. Gavin har helt enkelt kommit till det stadie där reservlagsfotboll inte utvecklar honom särskilt mycket mer. Han har alla möjligheter att återvända och ta en plats i truppen - det är aldrig fel med lite fler lokala pojkar i gruppen. Om det är troligt låter jag vara osagt. Han sägs dock vara bättre än brorsan sin. Men, när jag tänker efter, så är nog jag också bättre än Justin Hoyte.
Mathias: Precis som med Justin så känns det som om han var en talang som stannade upp i utvecklingen. Konkurrensen i Arsenal är väldigt tuff och med endast ett inhopp i en a-lagsmatch som främsta merit så tror jag att även Gavin, som trots allt funnits i klubben sedan väldigt ung ålder och har ett stort hjärta för klubben, kommer försvinna - förmodligen efter pågående säsong.
Broström: Den tråkiga sanningen verkar ju vara att de inte har tillräckligt mycket talang. Det saknas lite teknik och spelsinne. Arsenalhjärtat och viljan räcker nog tyvärr inte hela vägen fram. Sedan måste det ju förstås tilläggas att "bra" är ett litet oträffsäkert ordval. För att platsa i Arsenal måste man i stort sett vara världsklass. Alla ungdomar inom 90 minuter har inte förutsättningarna för att bli det. Arsenal fortsätter utbilda fotbollsspelare för den högsta divisionen i England - där jag tror att de små småningom kommer spela - och det är något värt det också.
Kanonpanelen regerar som vanligt
