Arsenal - Standard Liege 2-0 (2-0)
Arsenal fixade avancemanget som obestridd gruppetta i grupp H med en komfortabel hemmavinst mot belgarna från Liege.
Wenger har varit nöjd med varje laginsats hittills denna säsongen och påpekar att Arsenal har ett minimalt antal poäng i förhållande till det man producerat på planen. Den senaste matchen mot Sunderland stämde dock få saker och ingenting gick enligt planerna, därför var det alltså säsongspremiär för Arsenal när det gäller att visa prov på 'bouncebackability'. En grundlig upprullning av Standard Liege i Champions League för att återfå självförtroendet inför den livsviktiga matchen mot Chelsea skulle duga utmärkt.
Det är också min absoluta favoritsak med fotbollen; det finns alltid en annan match runt hörnet. För att citera Fever Pitch; The great thing is that it comes around again and again. There's always another season. You lose a cup final in May, well there's the 3rd round to look forward to in January.
Bra grejer.
Första halvlek
Det var en bra, självsäker och betryggande matchinledning av Arsenal - en sådan vi vant oss vid denna säsongen. Ständiga positionsbyten, högt tempo, frenetisk press (äntligen), äventyrligt passningsspel och en omfattande framåtanda. Liege visste inte hur de skulle hantera det och hade ärligt talat tur att Arsenal inte lyckades bryta den trend som kommentatorer och förståsigpåare älskar att ta upp vid varje tillfälle, nämligen att Arsenal inte gjort mål inom de första 15 minuterna i en match än. Egentligen försvinner all spänning ur matchen när Arsenal sätter 2 snabba mål på hemmaplan mot något blåbärsgäng, jag tycker snarare att det är nobelt att vi ger dem en chans att hänga med lite längre i matchen samtidigt som vi erbjuder tv-tittarna på den spänning och dramatik de förtjänar. Så tack, Arsenal, för att ni väljer att avgöra matcherna sent för dramatikens skull. Jag kan inte se någon annan anledning.
Att Arsenal har en gammal ovana av att försöka promenera in med bollen i mål är ingen hemlighet. I matchminut 8 gav Nasri alla Arsenal-fans en ovälkommen tillbakablick till Hlebs dagar då han, nästintill fri med målvakten efter en framspelning av Song, valde att spela bollen snett-inåt-bakåt. Förbi Arshavin till Vela som dock fick se sitt försök blockerat. Målchanskavalkaden fortsatte. Det uppstod en bisarr situation efter en Arsenalhörna där det till slut blev 5 avslut på mål innan bollen rensades. Vela träffade stolpen från 2 centimeters avstånd, Gallas prickade målvakten x2 och Vermaelen försökte halshugga Arshavin med ett stenhårt skott. Löjligt.
Standard stack upp mellan Arsenalchanserna och Mbokani gav nästan bortalaget en oväntad ledning då han, hårt uppvaktad av Gallas och Vermaelen, vände och släppte iväg ett våldsamt skott som träffade Almunias kryssribba. Det fungerade lite som en väckarklocka för The Gunners - det var fortfarande 0-0.
Ledningsmålet skulle komma 10 minuter innan halvtid medan Arsenal faktiskt var nere på 9 man efter att Gallas och Arshavin nickat ihop. Nasri, den kompletta fotbollsspelaren, den nya Johan Cruyff, född för att spela totalfotboll, befann sig i central forwardsposition då Vermaelen skickar fram en saftig pastej. Liegeförsvararen halkar, Nasri är beredd på det, reagerar snabbast och gör inga misstag när han kommer fri med målvakten utan placerar bollen iskallt intill bortre stolpen på första tillslaget för att ge Arsenal ledningen. En mörbultad William Gallas som, efter ihopnickandet med Arshavin, inte verkade veta vilket solsystem han befann sig i, och såg ut som Apollo Creed efter 12 ronder med Rocky Balboa, fick äntra planen igen.
Mer var på väg. Fabregas testar från distans, Gallas nickar över och Nasri spelar fram Arshavin - nu med en ny och blodfri matchtröja - som skjuter rappt i steget på ett tillslag men får se sitt skott gå tätt, tätt utanför stolpen. Cesc, framspelad av Arshavin, lyckas nästan pricka av insidan av den bortre stolpen ur snäv vinkel men det verkade som att halvtidsresultatet skulle förbli blygsamma 1-0, vilket skulle betyda att Standard definitivt var kvar i matchen. Denilson, tillbaka från sin ryggfraktur, hade däremot andra planer. Efter en tung Arsenal-press mot motståndarnas straffområde får han bollen 35 meter från mål med bara sekunder kvar, tar en touch, tittar upp och drar på ett stenhårt vristskott som stiger, dyker, snurrar, moonwalkar och gör piruetter för att förvirra Bolat i Standardmålet och som slutligen dyker ner i mål. Så firar man en comeback - psykiskt tung för Standard. Hysteriskt skönt målfirande av Denilson, Nasri och Eboue. Jävla clowner.
Andra halvlek
Inga större förändringar (förutom att Silvestre bytte av Gallas). Arsenal hade bollen. Liege hade den inte. Däremot var det ett betydligt lägre tempo, betydligt mycket mer slarv - från båda lagen - och underhållningsvärdet sjönk kännbart. Från steppdansande schimpanser i monokel och plommonstop (underhållande och sevärt) till internmatch för Tottenham (långdraget och otroligt uttråkande).
Chanserna kom med glesa mellanrum nu. Liege får istället första målchansen för halvleken då de kör på med en intränad frisparksvariant vilket ger Witsel utmärkt läge att reducera, men hans skott var tamare än en guldfisk i koppel. De sedvanliga bytena gjordes vilket betydde att spelet inte direkt fick något flyt. Den för dagen utmärkte Nasri ut - Walcott in. Rosicky kom också in istället för Denilson. Strax efter sitt inhopp är Walcott nära att comeback-näta för andra gången irad denna säsong men skjuter utanför.
Efter detta registeras knappt en enda målchans av vikt förutom några halvchanser för Vela, som dock tycktes ha lämnat sina avslutarskor hemma i Cancun. I matchminut 86 (!) får Eboue fnatt och bombar framåt med bollen - avslutet dock harmlöst mitt på Bolat.
Ah, just det. Gonzalez i Standard blev utvisad efter att ha skallat Fabregas. Det är ju alltid något. Witsel träffade stolpen också. Almunia rörde sig inte ur fläcken. Jag kallar det målvaktsöga.
Sammanfattning
Matchen avgjordes mer eller mindre i första halvleken efter Arsenals 2 mål - och de hade bud på fler. I andra halvleken avtog tempot märkbart då Arsenal släppte på gasen. Standard hade däremot inte nog kvalitet för att kunna göra någonting åt det, vilket betydde att det var en riktigt tråkig halvlek utav fotboll. Tankarna låg onekligen på Chelsea-matchen i helgen. Extremt trist att Gibbs bröt i foten i matchens praktiskt taget sista spark - och så typiskt Arsenal. Skadefrekvensen på vänsterbackar är nu så hög så Arsenal eftersöker frivilliga supportrar som kan ställa upp och bryta ben istället för a-lagsspelarna. Det är en experimentell och ännu oprövad metod men förhoppningsvis betyder det att vi slipper ha en tvåsiffrig skadelista.
Spelarbetyg 1-6
Manuel Almunia 3 - Otestad. Hade målramen till hjälp. Har inte gjort en räddning på 2 matcher nu - Sunderlands enda skott gick i mål. Hmm..
Emanuel Eboue 4 - Gedigen insats.
William Gallas 3 - Hade inget att göra den första halvtimmen då han faktiskt hade fungerande syn på 2 ögon.
Thomas Vermaelen 5 - Omutbar. Stenhård. Ashäftig. Dessa ord passar väl in på våran egna Belgare.
Kieran Gibbs 4,5 - Felfri defensivt, dock otestad. Alltid mer slutprodukt framåt än sina konkurrenter.
Alex Song 5 - Mästerlig från början till slut. Då Cesc inte har sin bästa dag så kliver Song fram, klackandes och framspelandes. Nytt kontrakt till 2014? Bind fast honom på livstid säger jag.
Cesc Fabregas 3,5 - Hade lite problem men var långt ifrån dålig. Inblandad i mycket och med lite mer skärpa hade det kunnat bli både mål och assist. Fått en till dimension nu med sin nyutvecklade förmåga att kunna transportera boll själv och ta sig förbi sin markring. Ska han ta ytterligare ett steg i sin utveckling måste han nog få vingar eller röntgensyn och spela i tights och mantel.
Denilson 4,5 - Oerhört skönt att ha denna vattenbärare tillbaka. Arsenal behöver ospektakulära spelare som honom, även om målet var allt annat än ospektakulärt.
Samir Nasri 5 - Fantastisk. Högerytter, central mittfältare, till vänster, längst fram - rörlig, påhittig, målskytt. Skulle säkert kunna spela ytterback om det behövdes. Född för att spela i Arsenal.
Andrei Arshavin 3,5 - Se Cesc.
Carlos Vela 3 - Har varit skadad större delen av säsongen och kommer bli bättre med varje match. Ha tålamod. Wenger var nöjd med hans spel utan boll och kombinationsspel. Jag likaså, även om lite mer kyla hade behövts i sista tredjedelen.
Tomas Rosicky 3 - Kom in och spelade disciplinerat på mitten. Startar mot Chelsea?
Theo Walcott 2 - Lika mycket vän med bollen som... jag kommer inte på något roligt. Dålig rakt igenom. Många felbeslut.
Mikael Silvestre 3 - Skillnaden på Gallas och Silvestre är enorm. Är inte Gallas spelklar mot Chelsea så kommer det bli en obehaglig upplevelse, med eller utan Drogba.
Matchens lirare
Samir Nasri. Alex Song är nära, men sista halvtimmen var så pass dålig (av alla, bör tilläggas) så Nasri, som klev av efter 59 min, får ett bättre helhetsbetyg.
Matchens utropstecken
Första halvlek!
Matchens frågetecken
Skadorna? Finns det något lag i världen som, med 10 pers på skadelistan, kan få ett benbrott på sin vänsterback, en skada på sin mest rutinerade mittback och ett stort, blödande jack i huvudet på sin offensive stjärna? Svar: nej. Löjligt.
