Falks funderingar: Tipsextra
Arsenal-redaktionens Magnus Falk funderar kring allt som rör the Gunners.
Jag är ofta ute i Europa. Tjänsteresor, turism, fotboll. Alltsom oftast fastnar man i diskussioner om fotboll. På ett företag i England, som jag ofta besöker, så vet i princip alla att jag är Arsenal-idiot, men väldigt många ställer sig frågan; Varför är du så Arsenal-fanatisk, varför är du så intresserad av engelsk fotboll? Tipsextra är svaret. Det ultimata svaret. Jag förklarade det hypnotiska med Tipsextra, som drog mig til soffan halv fyra varenda lördag. Jag hade aldrig blivit den jag är idag om inte tipsextra funnits. Jag var klistrad framför burken varje lördag, skrev upp laguppställningar, noterade plingen i rutan och såg på leriga, snöiga, regniga och molniga planer, där man ibland bristfälligt kunde följa Manchester City mot Wolves. Tipsextra var magiskt. Fantastiskt och jag saknar det mycket. De kan kalla det Supersöndag, TV-lördag, fotbollskanelen, kalla det vad du kalla vill; inget..inget går upp mot klassiska tipsextra. Det var knastriga linjer på telefon, en halvgroggig Belfrage eller tomas Simson från en telefonlinje; uppskjutna matcher och alla dessa gamla härliga klassiska arenorna utan reklam och rena härliga tröjor. Till detta, de fantastiska gamla spelarna från 70- och 80-talet.
Tipsextra för mig är en epok, som aldrig kommer åter. På den tiden fanns inte den flora av fotboll i media. Det fanns inga matcher från Italien, Spanien, CanalPlus eller Viasat. Det vi fick se förutom tipsextra var europacupfinalerna, någon enstaka landskamp och de svenskam landskamperna. Jag minns när Tipsextra försökte få in tysk fotboll. Jag gjorde lumpen i Östersund, döj upp med tåget på morgonen och dagen var inringad kring matchen. Min flickvän var inte direkt nöjd. Där kom jag hem över helgen och fotbollen hägrade. Bayern München mötte Werder Bremen och jag minns när Augenthalar kapade Rudi Völler i ett friläge, som renderade att Völler bröt foten. Inte en ursäkt från Augenthaler och jag förfärades över hur tyska landslagsmän betedde sig mot varandra.
Allt var inte hundra jämt dock. Janne Jingryd-epoken var ett riktigt nedköp. Jingryd hade ingen aning om fotboll och han inledde dagen med att vara programledare för Godmorgon Sverige. När Tipsextra startade hade han varit igång i 12 timmar redan och sov oftast under hela första halvleken. Ibland hade han knappt en aning om vad resultatet var när halvtid kom. Men jag ser det som en parentes och likaså Ingvar Oldsbergs lekstudio med telefonkiosker och "gissa spelaren". Jag lägger dock detta som en parentes. Tipsextra står som en polstjärna i luften. Som en vårdkase för allt vad fotbollskultur står för. Det härligt engelska, Benny Guldfot, Roy of the Rovers, regn, planer, dimma, telefonledningar och gamla klassiska kommentatorer. Kalla mig reaktionär eller gubbe, men i bland var det bättre förr...
