Arsenal - Chelsea 0-3 (0-2)
Ett effektivt Chelsea manövrerade ut ett tappert kämpande Arsenal. Didier Drogba var bortalagets hjälte i 3-0-segern på Emirates Stadium.
Förutsättningarna var onekligen rätt olika inför toppmatchen på Emirates. Arsenal med nya skador på van Persie och Gibbs och sedan tidigare Clichy, Diaby och Bendtner borta. Chelseas manager Ancelotti kunde däremot välkomna tillbaka tidigare skadade Drogba och Lampard, vilket gjorde att gästerna kom till spel i princip ordinarie (Bosingwa kan väl konkurrera med Ivanovic om högerbacksplatsen).
Wenger valde att starta med Traoré på vänsterbacken och Eduardo som toppforward. Efter debaclet mot Sunderland senast var Arsenal i stort poängbehov för att inte tappa mark i toppstriden.
Första halvlek
Matchen startade i riktigt busväder. Ett kallt regn som nästan såg snöblandat ut öste ner över norra London. Arsenal ville visa att man var på hemmaplan och tog initiativet direkt. Antagligen ett till vissa delar skenbart initiativ då Chelsea verkade trivas med att backa hem nästan hela laget för att satsa på snabba omställningar. Några riktigt farliga chanser skapades heller inte. Eduardo snappade upp en slarvig bakåt passning av Joe Cole, men mer än hörna blev det inte. Mikel delade ut sin första kapning efter tio minuter. Fàbregas fick syna gräset, men något kort ville domare Marriner inte visa.
Efter en kvart ropade många Arsenalfans på straff. Fàbregas föll i straffområdet, men inte ens på reprisen kunde jag se något som borde föranlett domaren att blåsa. Några minuter senare var jag dock mer tveksam till domarens agerande. Mycket mer tveksam. Anelka fick fritt fram mot mål till vänster. Almunia räddade fransmannens skott, men det berodde mest på att Sagna, som var på efterkälken, tog tag om midjan på Chelseaanfallaren och såg ut att dra omkull honom. Där luktade det straff lång väg. Returen sköt Lampard en bit utanför.
Arsenal fortsatte att ha mest boll, fortfarande utan att skapa några klara chanser. Istället befann sig Drogba plötsligt helt omarkerad i straffområdet efter en hörna. Ivorianen förstod nog inte hur ensam han var för nicken blev både lös och placerad rakt på Almunia.
Ett tecken på Arsenals oförmåga att ta sig igenom Chelseas kompakta försvarsmur var att lagets bästa chans var ett ganska löst distansskott från Nasri, vilket knappast rubbade Cechs vilopuls. För Chelseas del noterade jag att Joe Cole obegripligt nog inte blev varnad efter att ha försökt dra tröjan av Nasri och att Drogba också klarade sig efter en sen tackling på Vermaelen.
Med knappt fem minuter kvar till paus var Eduardo mycket nära att nå ett instick från Denilson, men Cech var vaken och räddade. Istället slog blixten ner på andra sidan. Inte bara en utan två gånger. Huvudpersoner blev två spelare som fram till dess varit rätt misslyckade i matchen. Ashley Cole, som slagit bort ett antal lätta bollar till publikens stora jubel, fintade bort Sagna och slog ett lågt inlägg. Drogba, som dittills mest filmat och gnällt på domaren, nådde bollen mellan Arsenals backar och styrde upp den i bortre krysset till 0-1.
Bara tre minuter senare var det dags igen. Ett liknande inlägg från A Cole styrdes upp i samma kryss av Vermaelen. 0-2, tala om kalldusch! Arsenal försökte sig på en snabb replik, men Essien hann blockera Arshavins skott och när paussignalen ljöd stod det 0-2 och Arsenalspelarna såg lika chockade ut som jag kände mig.
Andra halvlek
För en gångs skull agerade Wenger redan i halvtid. Ut med defensive Song, som verkligen inte varit dålig, och in med betydligt mer offensive Walcott. Arsenal startade åter starkt och såg ut att verkligen jaga en reducering. Eduardo fick första läget, men drällde med bollen i fint läge. Nästa läge började med en usel bakåtpassning av Drogba. Eduardo snappade upp bollen och spelade Arshavin. Även ryssen tog dock för god tid på sig så hans skott blockerades och studsade till Nasri till höger i straffområdet. Fransmannens lyftning tappades av cech i kamp med Eduardo och Arshavin dundrade in bollen i mål. Problemet var bara att domaren blåst frispark för Cech i duellen med Eduardo. Reprisbilderna visade att han lika gärna kunde låtit bli att blåsa.
Tio minuter in på halvleken hade Wenger fått nog av alla Eduardos missar. In kom istället Carlos Vela. Arsenal hade dock fortfarande förtvivlat svårt att skapa öppna chanser. En lös nick av Fàbregas vållade inte Cech några större problem. Istället var det nära att vi fått se ett typiskt Chelsea-mål. Ett skott av Drogba ändrade riktning på Lampard och ställde sånär Almunia. Spanjoren lyckades dock tippa bollen till hörna.
På en snabb omställning efter hörnan gav Fàbregas Vela bra läge, men även mexikanen var för omständlig och chansen rann ut i sanden utan ett vettigt avslut. Fem minuter senare föll samme Vela precis innanför straffområdeslinjen. Visst var det kontakt med en Chelseaförsvarare, men hade domaren blåst straff där hade den känts väldigt billig.
Strax efteråt fick Mikel äntligen gult kort efter en av otaliga fällningar. Frisparken slogs av vermaelen från 6-8 meter utanför straffområdet. Belgarens skott hamnade dock rakt i muren. Vela hittade Fàbregas till vänster i boxen med ett fint instick. Kaptenens hårda inspel nådde dock ingen Arsenalspelare utan Cech tog bollen ännu en gång.
Drogba stack emellan i Arsenalpressen, stod lätt emot en tackling av Traoré och slog ett inlägg som Anelka var nära att nå med huvudet. Nästa chans fick Walcott. På Rosickys instick i boxen stannade engelsmannen dock ofattbart upp och tittade efter passning snett inåt bakåt. Ett försök till avslut hade varit mycket mer önskvärt.
Med en dryg kvart kvar borde Mikel blivit utvisad. Efter att ha dragit på sig en frispark hindrade han mycket uppenbart hemmalaget att slå frisparken genom att ta upp bollen och gå iväg med den. Mycket märkligt att domaren inte gav Mikel hans andra gula där.
I minut åttiofyra jagade en frustrerad Fàbregas ikapp Essien och fällde ghananen en bit utanför straffområdet. Drogba tryckte med kraft och precision in bollen vid Almunias vänstra stolpe. Ett vackert mål, 0-3 och ridå.
Matchens sista minuter spelades av utan att något av värde inträffade. En meningslös varning till Fàbregas var det enda jag noterade.
Sammanfattning
Det är lätt att ta till stora ord och kräva omfattande förändringar efter 0-3 på hemmaplan mot en toppkonkurrent. Jag har sett de som talar om enorm klasskillnad, själv tycker jag den stora skillnaden mellan lagen var effektiviteten och att Arsenals koncentration i försvaret inte hölls tillräckligt hög under ett par minuter i slutet av första halvlek.
I kraft av hemmaplan försökte Arsenal sin vana trogen spela ett offensivt spel med mycket bollinnehav, snabbt passningsspel och ideliga platsväxlingar. Mittfältet vann ideligen boll och skapade omställningar första halvtimmen Tyvärr saknades en slutprodukt idag. Forwards var för omständliga eller långsamma och den avgörande passningen kom aldrig. Faktum är dock att fram till de två första målen hade matchen präglats av ett knappt övertag för Arsenal. Jag erkänner självklart att Chelsea vann rättvist, men jag anser inte att skillnaden mellan lagen var så stor som tre mål.
Spelarbetyg (6=världsklass, 5=mycket bra, 4=bra, 3=godkänd, 2=underkänd, 1=usel)
Manuel Almunia 2 – Gjorde nån enstaka fin räddning, men väldigt passiv på de första två målen och frisparken gick in i "hans hörn".
Bakary Sagna 2 - Gjorde många bra saker offensivt. Tyvärr var defensiven inte lika bra. Bortlurad vid första målet och andra kom också efter inlägg från hans kant.
William Gallas 3 - Tappade Drogba vid första målet och var inte den ledare försvaret hade behövt.
Tomas Vermaelen 3 – Blandade och gav. Stark i många dueller, men också helt fel ibland (som mot Terry vid hörnan t ex). Självmålet en kombination av otur och fel placering.
Armand Traoré 2 – Mötte nog lite för bra motstånd. Offensivt duktig, men för osäker bakåt, både i närkamper och positionsspelet.
Cesc Fàbregas 3 – Kunde inte dyrka upp Chelseas fruktansvärt täta defensiv och syntes ovanligt lite.
Alexandre Song 3 – Stark och rejäl de fyrtiofem minuter han spelade. Passningsspelet och tekniken blir bara bättre och bättre. Offrades i jakten på mål.
Denilson 3 – En svag trea, nära tvåa. Ligger ofta rätt, men är för omständlig med bollen och slår bort en hel del passningar i fel lägen.
Samir Nasri 3 - En del bra saker, men också väl bollkär. Formen ser dock ut att vara på väg. Eller så är det bara som jag hoppas.
Andrei Arshavin 3 - Mest för sitt enorma slit. Spelmässigt saknas den där sista tajmingen fortfarande.
Eduardo 1 - Fullständigt ofarlig, långsam och ovän med bollen. Nej, det här var inte roligt att se.
Theo Walcott 1 - Jag minns att han snodde bollen av en Chelseaspelare och gav Vela ett läge, men det var det enda positiva. Massor av inlägg upp på läktaren och passningar till inkast eller inspark däremot. Lååångt från formen.
Carlos Vela 2 - Verkar inte redo för matcher på den här nivån ännu. Väger för lätt och tar för god tid på sig när chanserna dyker upp. Fick stryk i ren löpning av Terry(!)
Tomas Rosicky spelade för kort tid för att betygsättas. Jag gillar dock hans lätta steg och sköna blick för spelet.
Chelsea spelade oerhört tätt och disciplinerat. Den defensiva muren var kompakt och toppforwards, läs Drogba, oerhört effektiva. Cech i målet ställdes inte på några allvarliga prov, mittbackarna fullständigt dominanta när Arsenal envisades med höga inlägg. Högerbacken Ivanovic imponerade och man måste säga att det var starkt av den avskydde A Cole att avsluta första halvlek med två ass efter att ha buats ut konstant och misslyckats med det mesta fram till dess. På mittfältet var Essien en klippa medan Mikel borde visats ut. Anelka hade en "quiet afternoon" och jobbade mer defensivt än offensivt, men vad gjorde det när Drogba var desto mer effektiv.
Matchens lirare - Det bär emot - väldigt mycket - att säga det, men det var Didier Drogba.
Matchens utropstecken - Drogbas frispark, ett mycket snyggt mål. Såna mål gör Arsenal alldeles för sällan. Vermaelens försök i samma läge gick rakt i muren...
Matchens frågetecken - Drogba igen. Varför måste en så duktig spelare hålla på med så mycket idioti? Ivorianen går rakt in i samma gäng som den där holländaren med hästansikte som lirade i ManU för några år sen och den gråtande filmfjanten som gick samma väg i somras. Alltså spelare jag innerligt avskyr.
Matchens frågetecken 2 - Kanske en petitess, men kan inte kommentator Fredriksson lära sig att uttala Fàbregas namn korrekt? Jag kan inte komma på någon annan världsstjärna vars namn konsekvent uttalas så fel. Han heter inte Fabre-gass!!!
Matchfakta
Arsenal
Manuel Almunia, Bakary Sagna, William Gallas, Thomas Vermaelen, Armand Traoré, Denilson, Alexandre Song ( Theo Walcott, 46), Cesc Fàbregas, Eduardo (Carlos Vela, 56), Samir Nasri (Tomas Rosicky, 65), Andrei Arshavin
Ej inbytta: Lukasz Fabianski, Mikael Silvestre, Emmanuel Eboué, Aaron Ramsey
Chelsea
Petr Cech, Branislav Ivanovic, Ricardo Carvalho, John Terry, Ashley Cole (Paulo Ferreira, 72), John Obi Mikel, Michael Essien, Frank Lampard, Joe Cole (Deco, 68), Nicolas Anelka, Didier Drogba (Florent Malouda, 87)
Ej inbytta: Henrique Hilario, Michael Ballack, Jurij Zhirkov, Salomon Kalou
Mål
0-1 Didier Drogba (41)
0-2 Självmål (44)
0-3 Didier Drogba (85)
Varningar
Arsenal: Traoré, Fàbregas
Chelsea: Drogba, Mikel
Domare
Andre Marriner, 3 pipor. I halvlek tyckte jag han hade skött sig lysande, hade bra kommunikation och höll en konsekvent nivå. I andra missade han lite för många avgörande lägen, så det får bli godkänt, inte mer.
Publik
60067
