Halvtidsanalys - Mittfältare
Jag har inte mycket gott att säga om 'experter' och förståsigpåare. Överbetalda klåpare är en term som inte sällan tas i mun framför TV-apparaten då det vankas matchdag i mitt vardagsrum. Det är här på Arsenalredaktionen som de riktiga experterna finns, och när dessa experter tar och dammar av den stora sågen för att halvtidsanalysera så lyssnar omvärlden. Målvakterna och backarna är redan avklarade. I ett avlägset och dunkelt hörn av träningsanläggningen London Colney sitter Manuel Almunia och Philippe Senderos; skärrade och gråtandes i varandras famnar. Redaktionskollegor Falk och Råberg har utdelat några sanna ord och det görs inga undantag för blonderade spanjorer eller koalabjörnssnälla joddel-schweizare. Vi snackar ord och inga visor här. Framför allt inget joddel heller. Nu är det Kapten Cesc 'Jesus' Fábregas och sina mittfältskamraters tur att få sig en fet portion kunskap släppta över sig - det är dags för Arsenalredaktionens halvtidsanalys av mittfältarna. Se och lär, Olof Lundh.
Betygsskalan vet ni sedan tidigare (från 1 - Sp*rsklass, till 6 - Cyganklass). Då kör vi!
Abou Diaby - 4,5
Jag väljer att börja med den gänglige fransmannen därför att jag har kastat mycket skit på honom de senaste säsongerna. Det har varit för omständigt, han har trampat för mycket boll, tagit för många felbeslut, varit slö och ointresserad samt varvat sina enstaka bra insatser med ungefär ett halvårs pinsamma prestationer. Han är dessutom den äldsta centrala mittfältaren - minst utrymme för utveckling alltså, tänkte jag. Men, tamej fan, så visar det sig att den där Wenger hade rätt. Igen. Abou har varit bra i år. Hans lägsta nivå verkar ha höjts och ifall december månad är något att gå efter så har han tagit det där sista steget som jag inte trodde att han var kapabel att göra. Nu är jag till och med glad att se hans namn i laguppställningen - någonting som var otänkbart såhär dags förra året.
Numera använder han sin fysik i en helt annan utsträckning. Han vinner boll, han fördelar den samt tar ny position. Han tar rätt beslut, han gör mål, han löper, han dribblar och han passar. Allt detta har han tagit åt sig samtidigt som han behållit sin förmåga - och vilja - att dribbla i oväntade lägen. Jag hoppas innerligt att detta fortsätter. Nu har vi en helt ny spelare att räkna med, och hans utveckling ger oss alla tvivlare ytterligare en käftsmäll. Gå inte emot Wengers omdöme. Någonsin.
Francesc Fábregas - 6
Mot slutet av säsongen 08/09 började Wenger fiffla med spelsystem och Cesc hamnade till slut bakom en ensam anfallare - en position jag tyckte var slöseri med Cesc. Dribblingsförmåga, snabbhet och smidighet är vilktiga ingredienser för en spelare på den positionen - alla egenskaper Cesc inte besatt vid den tidpunkten. Jag tror att detta var Wengers sätt att få Cesc att bli den absoluta världsspelare han är idag för idag har han verkligen utvecklat dessa egenskaper. Tidigare var det sällsynt att se Cesc passera 2-3 spelare med bollen vid fötterna och idag sker det hela tiden, vilket tillåter honom att spela högre upp i banan i trånga utrymmen, komma närmare mål och således vara effektivare och farligare.
Denna säsong har våran kapten fått ihop 12 mål och 15 assist (assist enligt Wikipedia) på 21+1 matcher. Smått otroligt. Skjuta frisparkar har han tydligen också lärt sig. Glöm Messi. Glöm Drogba. Jag vet vem jag tycker borde vara nästa vinnare av Ballon d'Or. Fábregas älskar Arsenal, och vi älskar honom.
Tomas Rosicky - 3
Efter nästan 2 års skadefrånvaro är jag, som en av tjeckens största beundrare, bara överlycklig att se honom vid liv. Som vi fått bevittna efter Eduardos skada så tar det lång tid för kroppen att återhämta sig och ställa in sig på idrott på elitnivå, vilket även innebär en hel del muskelskador. Detta har även varit fallet för Rosicky. Fast i och för sig så gick han ju sönder om det blåste utomhus även innan hans allvarliga skada så jag vet inte riktigt vad man ska tro om det. Denna säsongen har han kommit upp i 7 starter och 8 inhopp i alla tävlingar, och ifall jag inför säsongen sagt att han skulle ha 15 framträdanden vid nyår så hade jag blivit tvåingsinlagd på mentalsjukhus, fråntagen mina personliga ägodelar och sedan slagen med batong. Och det hade varit ett rimligt straff.
Vi minns Rosickys comeback som han krönte med mål borta mot Manchester City (det är för övrigt den enda incidenten vi minns från den matchen) och vi minns hans fina insatser mot Birmingham samt Olympiakos hemma. Han har nyligen skrivit på ett nytt kontrakt - troligtvis 2-3 år - och vi kan alla se fram emot den ljuva musik som kommer uppstå då den lille Mozart blir hundraprocentigt matchtränad.
Samir Nasri - 4
Jag gillar Nasri. Oerhört mycket. Och jag vill egentligen ge honom ett högre betyg (han förtjänar alltid en 6a i mina ögon), men när man bryter benet på första träningspasset på försäsongen så komplicerar det saker och ting. Efter benbrottet har han kommit tillbaka mycket bra, gjort ett flertal mål och smärtfritt smygit sig in i spelsystemet och även startelvan. Nasri föddes för att spela i Arsenal och jag tror att han kommer att bli en Arsenal-legend och en framtida Wenger-favorit. Han är tekniskt komplett, kan spela på varje position och har alla egenskaper som krävs för att lyckas. Att det räcker med att titta på honom för att ansiktet ska spricka upp i ett stort leende är också ett plus.
Grovt homoerotiska tankegångar å ena sidan, det många Arsenalfans - och jag själv inkluderat - vill se mer av från Nasri är ett lite äventyrligare spel. Han är oerhört osjälvisk, solidarisk och altruistisk vilket aldrig är fel, men med den teknik och finess han besitter så får han gärna dra sin gubbe och gå på avslut själv lite oftare. Hans säsong är dock ännu ung och förbättringar är säkerligen på gång. Jag ser fram emot 2010 med Nasri!
Denilson - 5
Om Nasri är en framtida favorit hos bossen så är Denilson definitivt en nuvarande. Kritiserad av många, älskad av få. Det som dock är säkert är att alla har en åsikt om Denilson. Jag tycker mig förstå vad han tillför laget och uppskattar det han bidrar med. Han är inte en Cesc och han är inte en Makelele utan en mittemellanspelare. Han har tillfört balans och disciplin till ett annars tokoffensivt lag i år. Han är oerhört positionssäker och han är mogen i sitt passningsspel, då han ofta väljer det enkla alternativet för att helt enkelt få spelet att flyta vidare. Utöver det så visar han numera prov på att han även kan skjuta långskott då han gjort 3 mål i år och där alla kom utifrån straffområdet. Han får sig ofta en känga för att han inte är fysiskt starkt nog vilket jag till viss del kan köpa, men han är bland de yngre i laget. Fysiken kommer med tiden. Han förlitar sig istället på en utomordentlig speluppfattning vilket gör att han bryter flest passningar av alla mittfältare i ligan. Han har visat sig vara väldigt motståndskraftig för en 21-åring och har inte gjort en dålig match i år. En klockren 5a i mina ögon.
Alexandre Song - 6
Möjligtvis Premier League-säsongens största positiva överraskning. Visst visade han fina tendenser mot slutet av förra säsongen men få kunde förutspått hans raketartade utveckling. Från det darrande asplöv som skämde ut sig på Craven Cottage för några år sen till en den defensiva mittfältare som kanske varit bäst i världen på sin position under 2009. Inte en passning går fel. Inte en mottagning misslyckas. Han segar ner och förstör motståndaranfall och kontringar i tidigt skede genom sitt aggressiva spel och, när inte läget uppstår, så avvaktar han och vinner boll framför backlinjen istället. Motståndarna väljer att skicka långt? Inga problem. Huvudspelet är fläckfritt. När sedan Vermaelen eller Gallas kliver framför sin spelare och bryter en passning för att sedan avancera framåt glider han obemärkt in i mittlåset där han är lika komfortabel. Han besitter dessutom den teknik som krävs för att spela sig ur hård press samt chippa bollar över lågt spelande försvarslinjer. Magnifico! One Song, we've only got one Song!
Aaron Ramsey - 4
Ur ett individuellt utvecklingsperspektiv är detta en klockren 6a - vilken spelare han håller på att bli - men jag räknar honom som en fullblodssenior, och då bedömer jag hans insatser denna säsong att vara jämbördiga med Nasris. Därmed 4an. Jag tycker det märks att han blivit den viktigaste spelaren i Wales a-landslag där han får axla nästintill allt speluppbyggande ansvar, för när han springer ut på planen iförd Arsenals tröja verkar han mognare och lugnare. Han kan blanda sinnesvrickade genomskärare (då tänker jag främst på den borta mot Olympiakos som verkade stimulera Lasse Kinchs g-spot och även nu senast mot West Ham) med lite junioraktiga felpass. Desustom har han onekligen vuxit in i kostymen och blir inte störd av fysiskt spel på något sätt längre. Hans utveckling är egentligen bara logisk med tanke på att han inte fyller 20 förrän om ganska exakt 51 veckor. Världstalang!
Fran Merida - 2,5
En oerhört talangfull spelare som inte riktigt kommit igång. Han har blivit uppflyttad till a-laget denna säsong men har inte riktigt imponerat, så som han kan göra, de gånger han fått chansen, möjligtvis för att han tvingats spela på kanterna när hans egentliga favoritposition är centralt. Det uppenbara undantaget är hemmamatchen mot Liverpool där han spelade bra matchen igenom och stänkte in ett vackert långskott. Imponerade inte alls mot West Ham i en av få starter, men det är ingenting jag tycker man ska dra allt för stora växlar av. Han är ung och då är man ojämn.
Hans kontrakt är slut i sommar och han får således tala med andra klubbar detta transferfönster - ryktas vara klar för Atletico de Madrid som han också hållit på sedan barnsben. Han kommer inte gå gratis till sommaren ifall han skriver på för någon klubb nu eftersom att han är under 24 år. Arsenal skulle i så fall få någon sorts kompensation. Wenger har försökt förlänga hans kontrakt, men det är faktiskt svårt att se hur han skulle få speltid. Utlåning möjligtvis? Oviss framtid för en mycket lovande spelare.
Jack Wilshere - 3
Har gjort 2 starter i Carling Cup, 1 inhopp i ligan, 1 start+2 inhopp i CL samt en start i FA-Cupen i år, vilket får ses som dugligt mycket speltid. Han har gjort det okej. Han har visat upp ögonblick av genialitet men också stunder då hans orutin och ringa ålder blivit allt för uppenbar. Tyvärr har han inte haft samma möjligheter att glänsa i år. I Carling Cup fick han spela med ett extremt ungt lag när han väl fick spela på hemmaplan (missade sedan matchen mot Liverpool) och fick sedan den otacksamma uppgiften Man City borta. Sedan har det blivit Olympiakos och West Ham på bortaplan som inte är några enkla matcher att glänsa i. Ingen är egentligen orolig över hans relativa anonymitet denna säsong. Jag förutspår att han kommer få Englands landslag byggt omkring sig samt en extremt framträdande roll i Arsenal i framtiden. Det är den nivån han är på. Hoppas att det blir en utlåning till en bollspelande Premier League-klubb där vi alla kan följa Jacks utveckling noggrant.
Emmanuel Eboue - 3
Högerback? Ytteranfallare? Det är mindre viktigt. Det viktigaste är att Eboues insatser denna säsongen inte undslipper betygsättning! Ett missförstånd ledde till att Eboue först lämnades utanför halvtidsanalysen, vilket vi självklart ber om ursäkt för. Men det är ofta så med Eboue. Ett enda stort missförstånd. Åtminstone tidigare säsonger. Denna säsong har det ordnat upp sig någorlunda. Som högerback håller han fortfarande mycket hög klass och få - om ens något - lag kan skryta med samma fina ytterbacksuppsättning som Arsenal. Har man Sagna framför sig så blir det däremot glest med speltid. 14 starter och 5 inhopp har det blivit såhär långt, varav bara hälften av dessa starter har kommit i Premier League. Han har även använts i anfallet där han erbjuder bra balans och bildar en överjävligt jobbig högerkant för motståndarna att möta. När det gäller offensivt så erbjuder han snabbhet och är en spelare som bryter mönstret genom att vara ganska direkt med sina löpningar i djupled, vilket är någonting som Arsenal ibland kan sakna ifall det blir för passningsinriktat. Däremot är han inget kreativt geni, men en sann glädjespridare. En nyttig truppspelare som gjort ett godkänt jobb i år.
Utöver dessa mittfältare så finns även Andrey Arshavin som jag räknar som anfallare. I ungdoms- och reservlagen finns en uppsjö av begåvade mittfältare, mest nämnvärda är Özyakup som jag gillar skarpt, Chuks Aneke som intresserat FC Barcelona (svin!), Lansbury, Jay Emmanuel-Thomas, Frimpong och fler spelare från förra säsongens mästarlag på ungdomsnivå. Det kommer mer om de utlånade spelarna senare.
Lobbar upp bollen, bollar till 2099 (för så många ord är denna något långa artikel på) innan jag cykelsparkar den vidare. Anfallsanalys härnäst.
