Falks funderingar: Fyra nya år
Arsenal-redaktionens Magnus Falk funderar kring allt som rör the Gunners.
Jag kan inte annat än att nicka glädjande.
Fyra år. Det är som en politiker i USA. "four more years"; och Clinton hade inne Fleetwood Mac. Vem skall vi ta in? Sven-Bertil Taube? Ingen aning. Darin? Hursomhelst. Ute i Totteridge på Wengers gods, så hoppar grodor jämfotahopp, franska betjänter pratar skum engelska och man provhugger huvuden av meloner i en hemmagjord giljotin. Det kallar jag fest. Fransk fest.
Vi firar också. Fyra år med Wenger till. Det känns som kanonjärsk julafton. Jag ikläder mig ammuntionsbälte. Skjuter av en liten kardus i badrummet; skriver "Haubits" i sanden och funderar på att tatuera in "Stalinorgel" pannan. Fan, va najs.
Wenger har givit oss 13 och ett halvt år. Mycket goda år. Klubbens bästa år. Goddamit. Hans första 8 år var de mest fantastiska klubben upplevt; med två dubblar, flera liga och cuptitlar; final i Champions league och UEFA-.cupen. Han har revolutionerat världsfotbollen med sitt sätt att se på ungdomsfotbollen; att ta in ungdomar, att utveckla dem, ge dem matchträniing ; att i London Colney ge dem matchträning i junior och reservlag, slussa in dem i A-lag via cuper, han har givit Gunners och England en helt ny idé om hur näring skall fördelas in i fotbollen. Gunners är ett renlevnadslag; i alla fall ges det sken av att vara det; men även om det är lite olika vyer, så är det milsvidd skillnad sedan Grahams tider. Sedan fotbollen. Vi pratar om en fotboll-de-luxe de senasate åren. En höghastighetsfotboll, som vi inte sett maken till under många år. En fotboll som Spaniens VM-lag och Barcelona eventuellt är i närheten av, men där Arsenal fortsätter att utveckla den.
Jag älskar Wenger. Fransmannen ger oss så massor i Gunners. Han fostrar ungdomar, han lyfter stjärnor, han visade en fenomenal hårdhet när det gällde Fàbregas i somras, han är en extremt dålig förlorare, han var visioner för laget, för utvecklingen, för klubben och för framtiden. Han är Arsenal.
Fyra år till är härligt. En vederkvickelse. Men man skall samtidigt inte glömma att Gunners har varit utan titlar isedan sommaren 2005. Det är fem långa år, då till och med skräplaget Spurs samlat på sig en titel (Backgammon-DM?) och vi har varit utan. Man kan tycka vad man vill om att Wenger är bäst, han är kung, han är magister, han kan fotboll; men ger det inga titlar - så levererar karln inte. Tyvärr. Vi har tappert lagt oss bakom ridån av Emirates Stadium; - den kostar pengar, å Gunners har inga pengar(det köper vi)-och vi har accepterat att det är skador som håller oss borta från titlar, men hur länge kan det fortsätta? Vad händer med fyraårskontraktet om årets skörd blir noll, vi tappar ligan i januari, åker ur Champions League tidigt och inte har några engelska cuper att slåss om?
Man undrar.
Vad händer om det blir ytterligare ett år som ifjol; vi är med ett tag, ganska länge; spelar förtrollande fotboll, men vi har målvakter som slänger in bollar och når nästan fram. Vad gör vi då; som fans? Accepterar vi åter; "we are developing?" Accepterar vi en leende fransman som säger att "alla andra är dumma mot våra målvakter, det är därför vi släpper in bollar.". Jag tror inte det.
Jag ger några tankar...
Fram tills dess är jag fantastiskt glad över att Wenger har skrivit på för ytterligare fyra år, för det finns idag ingen som är bättre lämpad att utveckla klubben ytterligare.
