Matchrapport: Arsenal - Aston Villa
För att hänga på Liverpool i toppen av ligan var Arsenal tvungna att vinna denna matchen.
Hade Arsenal kommit ner från molnen efter mötet mot Juventus? Det var väl den stora frågan inför denna "vanliga" ligamatch hemma på Highbury. För att haka på Liverpool var det nödvändigt att vinna matchen.
Vårt Arsenal var allt annat än bra i första halvlek. Vi kände igen mönstret från tidigare matcher. Ett mönster som man tycker illa om som det mönstret man ser på duken under väckarklockan varje morgon när man måste gå upp. Mönstret som betyder en hel del heta målchanser men igen boll i mål och motståndaren lyckas göra mål i de få anfall de hade. Tänk att man kan se allt det i mönstret på en duk.
Den som denna gång skulle pricka målet var före detta Arsenalspelaren Paul Merson till råga på allt. Målet kom i 21:a minuten efter en lång utspark från Aston Villas för dagen finska målvakt. Innan detta hade bl.a Ljungberg två ganska heta målchanser som han inte lyckades placera rätt.
Arsenal forsatte att spela något lamslaget och imponerade åtminstone inte på mej. Försvaret såg ut som Bambi på hal is och jag satt som på nålar i soffan. Vi ägde mycket boll, men vad hjälpte det? Efter 34 minuter kom 0-2 efter "pojklagsstrul" i straffområdet.
I halvtid satt jag och hoppades att Arsene Wenger skulle göra något smart drag och skälla på spelarna. Jag hoppades innerligt att Arsenal skulle plocka fram den berömda kämparglöden. Jag menar, vi har ju vänt sådana här matcher för.
Mycket riktigt. I andra halvlek bytte Wenger ut Ljungberg och Upson mot Wiltord och Keown. Wiltord tackade för förtroendet direkt med att sätta 1-2 bakom Enckelman. Nu var det match igen! Det var som ett nytt lag kommit in på plan. Snabbt spel och kämpglöd strålade ut från TVn. Mina halvtidsförhoppningar hade beviljats. I 55:e minuten kom det upp en skylt på TVn som sa att Arsenal hade 72% bollinnehav. Jösses! Nu förtjänade vi ett mål så att vi kunde får en poäng i alla fall. 2-2 målet kom som ett brev på posten. Denna gång visade Henry ännu en gång varför han är en av världens bästa forwards. Iskall skottfint framför målvakten och sedan en snygg placering i nätet. Nu började man ju till och med önska sej en vinst. Var det möljigt? I 86:e minuten satt den! Trodde jag... Wiltords mål dömdes bort för offside. I reprisen kunde man se att Wiltord var allt annat än offside. Skulle vi verkligen förlora två poäng på en dommartavla? Nej, sånt händer bara i Allsvenskan mummlade jag för mej själv. Henry räddade domaren från en total sågning från oss Arsenalsupportrar när han på övertid i 91:a minuten iskallt placerade bollen bakom Aston Villas målvakt.
Detta var en mycket viktigt och underbar vinst. Vi hakar på Liverpool trots att de har en match mindre spelad och ska jag vara ärlig så tror jag inte Liverpool räcker hela vägen fram. Förlåt alla Liverpoolsupportrar, men i år är ligatiteln Arsenals. Så känns det i alla fall efter denna matchen.
