Gästkrönika: Joakim - ett ögonvittne del 2
Givetvis så blev jag sen, som vanligt, och 13.10 fick jag springa till Lime Street. Efterssom jag bor inne i centrum, blev jag ändå inte mer än ett par minuter sen. Och då visade det sig att tåget också var försenat. Det var nog tur... jag vill ju inte missa min biljett. Till slut kom tåget. Och där kom Gooners. Och, inte att forglömma, där kom min biljett. Yes! Fick den for 2 pund under face value dessutom. :-)
Sen bar det av till Punching Judy's tvärs over gatan. Fullsmockat, bara Arsenal supportrar. Som tack för biljetten så bjöd jag på första rundan. Storbildsskärmen var på och visade highlights från veckan. Sp*rs v Tractor Boys: 1 - 2. Haha. Genast bröt sången ut: Hee-eeey Yiddo. You Scum. I wanna knoooooow - Where your Captain's gone. Haha igen.
Sedan kollade vi en del på Chelsea matchen. Det började ju bra. Bolton 0-1, men sen blev det sämre. Jaja, vem bryr sig. Efter ytterligare ett par öl och mera sång, så begav vi oss ut och till slut så lyckades vi få tag pa en taxi. Anfield please.
En halvtimme innan matchstart befann vi oss på arenan, bortasektionen. Fick köpt ett matchprogram. Fick inte köpt någon öl dock. "On advice from Merseyside police, Liverpool FC has decided not to sell any beer on this side of the ground." Jäkla Scousers. Nåja, bara att acceptera och gå och ta sin plats.
Matchen blåses igång och nästan mål för the Gunners direkt. Henry tror jag. Svårt att se vad som händer vid deras mål eftersom vi sitter på den motsatta läktaren. Vid vart mål händer det i alla fall inte mycket. Owen var förbi vid ett tillfälle och bollen rensas pa mållinjen av Cole tror jag. Hjärtat i halsgropen. Håll den lille jäkeln tight.. ge honom inga ytor. I övrigt hade dem mest ett par, i mina ögon, orättvisa frisparkar. Inget speciellt farligt i alla fall och det mesta av spelet samt de giftiga chanserna stod vi för. Exakt vad som hände eller vem som gjorde vad kommer jag faktiskt inte ihåg. Jag var alldeles för uppsluppen och kokade av en ständig adrenalinkick. Allt jag vet är att vi dominerade. I övrigt har jag ingen egentlig bild av hur spelet såg ut.
En stund innan halvtidsvilan blir så Gio utvisad för filmning. Givetvis hade jag inte sett någonting av vad som egentligen hände. Jag buade och skrek ändå. Så klart. Newcastle matchen kom direkt upp i mitt huvud. Märkligt nog så fortsatte vi att spela bra och skapa chanser. Fortsatte faktiskt dominera. Resten av matchen så ekade det: "Ten men! We've only got ten men!" Och med domarens konstiga beslut matchen igenom, sa kunde man ocksa höra: "Twelv men! You always play twelv men!" Hehehe.
Inte bara på planen dominerade vi. Sången kom från vår sida av stadion. Scouserna var märkligt tysta faktiskt. "Is this your famous Kop?", "You only sing when your stealing!"
Också den jäkla Phil Thompson. Hatar honom. Han kan aldrig hålla sin käft stängd, han påminner faktiskt om Fergie med sitt ständigt gnällande i pressen. Varje gång han reste sig hördes: "Sitt down Pinocchio" och "Big nose! He's got a f*cking big nose!". Kan han gott ha, den fjanten.
När man sen satt och väntade pa halvtidsvilan sa hände plötsligt något. Någon igenom. Någon nerdragen. Ljungberg? Vet inte. Spänningen stiger och Henry stegar fram. 1-0! Jaaa! "One - Nil to the Arsenal!" Sen blåser Durkin. Halvtid. Fan vad skönt. Fortfarande ingen öl dock. Kunde gott behöva lugna nerverna lite. Dags for toalettbesök i alla fall. Sen snackade man intryck fran matchen med alla man kunde se. Tillbaka till min plats. Avspark och Liverpool kom ut starkt. Kändes som om det var en annan matchbild nu. Vi stod dock upp bra och försvaret var utmärkt idag. Måtte detta hålla.
