Förlust!
Då kom den då till slut. Skitmatchen. Plattmatchen.
Inför matchen mot Everton kändes allt lugnt. Inga större skadeproblem och ett lag i form som på senare tid hyllats av nästan alla för sitt fantastiska spel. Allt har dock ett slut och Arsenals långa sviter ändades av Everton.
Det såg dock bra ut till en början. Arsenal tog kommandot i början och redan i den åttonde minuten föll första målet. En fin löpning och ett bra inlägg av Henry, föll till Kanu som inte kunde kontrollera bollen och efter en del flipperspel kunde Ljungberg stöta in bollen från nära håll.
Everton tog sedan över halvleken och spelade kompakt, aggressivt och kvickt. Radzinski oroade ständigt Arsenals backlinje med sin snabbhet och han skulle också få utdelning. En snabb omställning av Everton ledde till att Carsley fick ett fint skottläge inne i straffområdet. Hans skott tog i stolpen och studsade ut till Radzinski som med ett hårt skott lyckades få bollen förbi högen av spelare och in i mål.
Everton fortsatte att spela bra resten av halvleken. Arsenal spelade stressat och fick inte igång det fina kortpassningsspelet.
Andra halvlek började bättre för Arsenal. Det verkade som att farten i spelet hade återvänt och vi tog över mer och mer. Chanser till mål saknades inte. Nyinbytte Wiltord prickade stolpen och Henry missade ett bra läge, dessutom chippade Ljungberg bollen tätt utanför.
Matchen verkade gå mot oavgjort när Wayne Rooney snappar upp bollen utanför straffområdet och drar iväg ett riktigt kanonskott som går ribba in. Ingen chans för en i övrigt utmärkt Seaman.
Ett grattis till Everton som verkligen spelade bra. Visserligen kom inte Arsenal upp i normal standard men det kan Evertons aggressiva och täta spel ta åt sig en del av äran för. Även om vi kan erkänna att Everton spelade bra så måste det nog ända sägas att vi ska slå ett brödgäng som Everton varje dag i veckan och två gånger på söndag. Förhoppningsvis fungerar den här matchen som tändvätska och de nästföljande motståndarna får betala för det.
