Frustrerande förluster vänds i frustrerande vinster?
Fredrik Ljungberg har lovat att något lag grymt kommer att få betala för Arsenals fyra förluster och han sade att det mycket väl kunde bli Fulham. Grymt var ordet, sade Bull.
Vi har suttit och klagat över Arsenals oförmåga att vinna de senaste matcherna och jag har också undrat hur det överhuvudtaget var möjligt att förlora, först och främst matchen mot Everton, men också den mot Blackburn där vi tydligen hade en miljon målchanser.
Matchen igår avnjöts tillsammans med ett glas kallt vatten och en medioker radiosändning över modemet. Det är inte att rekommendera för den hjärtsvage, men det får fungera som substitut om det nu är så att matchen ifråga inte TV-sänds någonstans.
Enligt radiokommentatorerna så skulle Fulham ha fått åtminstone två straffar och att döma av upphetsningen i deras röster så var The Cottagers målchanser avsevärt vassare än de rödvitas. Det kändes inte skönt att vara Gooner förrän slutsignalen gått.
Vi saknade heller inte målchanser enligt rapporterna, det var bara det att jag inte fick uppleva någon hets kring våra skott. Ett självmål blev dagens räddning för mig och för vårt kära Arsenal, som nu kanske fått den spark i häcken som krävs för att vi ska kunna ge de andra lagen på pälsen igen. Det var ju också vår tur att få lite tur.
Redan nu till helgen vill jag se att Newcastle får sota för vår oförmåga att vinna, jag vill inte se en repris på matchen förra året när vi av en händelse (läs Graham Poll) förlorade matchen och det med en straff och tio man, trots att vi hela tiden var det spelmässigt bättre laget.
En trend bruten, låt oss nu starta en ny trend, att vinna igen. Vi vet att det går att vinna en hel bunke matcher på raken och det finns ju inget annat lag än de engelska mästarna som ska göra det eller hur?
Go Gunners Go!