Rapport från Arsenal Swedens julfest
Ett 40-tal Gooners höll ångan uppe på Olearys i Stockholm.
Den 30:e november skulle julfesten äga rum hos O´learys på Götgatan i Stockholm. Eftersom jag själv bor i Malmö så var man ju ganska skeptisk till att ta sej upp de cirka 60 milen. Behövde dock inte särskilt mycket betänketid för att inse att det skulle bli kul att träffa killarna jag lärt känna under MFF Support cup. Det skulle ju dessutom finnas en hel del andra trevliga Gooners på plats. Inte minst skulle det bli extra kul att träffa styrelsen, där jag numera ingår.
Det var upp i ottan på lördagmorgonen för att ta ett tidigt tåg till Köpenhamn och Kastrup där jag bokat plats på ett plan med mina sista stackars Eurobonus poäng. Öresundstågen är inte direkt kända för att vara pålitliga och hålla tiderna så jag bestämde mej för att åka lite extra tidigt, just in case. Eftersom jag för en gångs skull var duktig och ute i god tid så gick givetvis tåget enligt tidtabellen. Munderingen var på, senaste matchtröjan med ”Adams 6” på ryggen och Arsenaljacka. Ingen Arsenalhalsduk dock, då jag inte ägde någon vid den tidpunkten. Det fick bli MFF-halsduk istället. Värmer minst lika bra.
Väl framme på Kastrup checkade jag in mig utan problem. Säkerhetskontrollen gick fint den också. Växlade några ord på danska med den schysta säkerhetsvakten. Han höll på Leeds. Märkligt, de flesta danskar jag snackat engelsk fotboll med håller på Leeds. Efter säkerhetskontrollen hade jag drygt en timme att slå ihjäl innan ”boardingtime”. Gick igenom affärerna av vikt (Whisky world och Taxfree butiken). Innan jag äntrade Taxfreebutiken skrek någon ”Sami Hyypiä” efter mej. Underligt... Ser jag ut som honom? Dessutom hade jag ju Arsenalmundering. Nåja, det var väl någon förvirrad finne. Några kapitel i senaste Offside hann jag också med.
Flygresan på knappt en timme gick bra. En muffin, kaffe och öl blev det på planet. Satte mej på Arlanda express för att ta mej in till Stockholm och än en gång checka in. Denna gång på hotellet på Slöjdgatan vid Hötorget. Därefter ett mobilsamtal till Jocke Lander i styrelsen för att styra upp lite. Vi bestämde träff på centralen 20 minuter senare, då deras tåg var något försenat (surprise!). En sak som slog mej ganska snabbt påväg till centralen var att det var KALLT i Stockholm. Efter att ha hälsat på Lander med sällskap tog vi en snabblunch på McDonalds. Smakade precis som i Malmö. Därefter bar det iväg till Södermalm för styrelsemöte hemma hos Walle. Walle är mer känd som Seaman efter insatsen under supportercupen i somras. På den tiden var det ett bra betyg kanske jag ska påpeka.
Styrelsemötet och ett par öl avklarades ganska snabbt då det var ont om tid. Mot O´learys på Götgatan för att starta festen och se matchen mot Aston Villa. Det damp in Gooner efter Gooner och stämningen var hög under matchen. Den blev även något hätsk när Toures mål blev bortdömt. Efter vinsten glömdes det bort ganska snabbt. Nu serverades maten som var kycklingklubba, spare-ribs, pastasallad och annat gott. Ölen var dock av konstigt märke och smakade inte så mycket. Tur att det fanns Hof att köpa också. När maten var avverkad drog den ”riktiga” festen igång. Till min glädje var jag inte ensam skåning på plats. Ljungberg (nej, inte spelaren) med bror hade även de hittat upp till huvudstaden. Ljungberg gick under namnet Tony Adams under supportercupen. Låter det konstigt? Ljungberg som kallas för Adams? Det är sant i alla fall.
Festen flöt på, tiden gick fort. Ett 40-tal Gooners på bästa humör och sången ekade mellan väggar och tak nere i källaren.
We got Campbell, we got Campbell, we got Campbell from ”The Lane”
We got Luzhny, we got Luzhny, we got Luzhny from Ukraine
Sångledare Lander var i gasen och den mannen har hur många Arsenalramsor som helst på lager. Fram mot stängningsdags satt ”eliten” kvar på övervåningen och sången fortsatte lika intensivt. Den pendlade mellan allt från ”Zlatan och jag” till klassiskern ”Good old Arsenal”. Mycket trevligt och vi stängde i stort sett stället. Killen med Manchester United-keps såg inte allt för glad ut när vi skanderade ”We won the leauge at Old Trafford” i garderoben på vägen ut. Sången fortsatte ute på Götgatan när vi ställde in siktet mot ett ställe att dricka mer öl på. Allting var dock stängt så delar av församlingen drog hem till Walle igen. Vissa hamnade på efterkälken av diverse anledningar, men de hamnade ganska snart hos Walle. Även här infann sej sången, men denna gången i form av Kent-låtar till Sundlövs stora förtret.
Vid tre-tiden tog jag taxi hem till hotellet och somnade som en stock med ramsor ekandes i huvudet. Dagen efter hade vi bestämt träff på O´learys igen för att se matchen mellan Liverpool – Manchester Utd, men jag blev ombokad till en tidigare flight så jag fick hoppa av de planerna. Hann med en snabb shoppingrunda och lite frisk (och kall) luft på stan. Luften behövdes kan jag lova. Lyckades hitta en Arsenalhalsduk till min stora lycka. Varför ska det vara så svårt att få tag på en i Malmö?
Även resan hem gick som smort. På perrongen under Kastrup stod jag och funderade om jag skulle ta tåget mot Köpenhamn istället för Malmö för att se mitt tredje favoritlag FC Köpenhamn tvåla till Silkeborg, men efter en snabb tanke insåg jag att det var bäst att åka hem och inta vertikalt läge i soffan framför TV:n. Det var nog ett av de smartaste besluten jag tog den helgen.
Till sist: Ett stort tack till alla på festen! Ser redan fram emot nästa!
Notera: Bilder från festen kommer att publiceras på Arsenal-Sweden.com. Bara en sån sak gör det värt att bli medlem.
