Ödmjukhet är en dygd
Kaxighet har en bitter eftersmak.
Nu är det nära. Aston Villa lyckades ta en pinne mot oss igår och Manchester United lyckades göra mos av Liverpool. Inget att säga om resultaten egentligen, men de bör ge oss Gooners en fingervisning om vilka som befinner sig i pole position, och just nu är jag inte man att säga att det är Arsenal.
Jag har hört supporters runt om mig säga att vi är det bästa laget i Europa, att vi spelar den roligaste fotbollen och att Henry är världens bästa fotbollsspelare.
I hur många matcher detta året har det gällt?
Under 2003 har vi spelat en hel bunke matcher (20) och av de har vi vunnit 11. Inte precis mästarform. Att vi fortfarande över huvud taget leder ligan hänger ihop med höstens fina form och Manchester Uniteds miserabla ligainledning.
Tittar vi på vårsäsongen hittills så är Manchester Uniteds form avsevärt bättre och skulle ha lett ligan med fem poäng om den börjat i januari. De har inte en enda förlust i ligan i år. De har den bästa formen och kommer som jag ser det inte att ge sig en tum. De kommer troligen att piska Newcastle på lördag bara för att det är roligt att se Wenger deppa.
Det svider alltid mer att förlora när spelare och tränare är så fulla av självförtroende att de går ut tidigt på säsongen och säger att vi kommer att vinna trippeln, som sedan reduceras till dubbeln och passar vi oss inte noga så kommer det att sluta med att det bidde ingenting och Alex Ferguson skrattar bäst eftersom han skrattar sist.
Det är trots allt så här att tuffa och kaxiga kan man vara när man HAR vunnit någonting, inte innan. Det får man ofta äta upp. När man har skruvat upp förväntningarna så mycket som Wenger har gjort och en hel del supportrar också för den delen så faller man också hårdare. Jag har för min del börjat bunkra upp med mjuka madrasser för det här är inte roligt. Blunda nu mina vänner, för det här gör ont:
Arsenal kommer inte att klara av att vinna ligan om inte någonting händer med inställning och kylan vid avslutningarna.
Det är just nu troligt och högst sannolikt att Manchester United vinner resten av sina matcher, de har initiativet, vi har en liga att förlora, de har en att vinna.
Lyd mitt råd, var ödmjuka nu och gläds åt framgången när den kommer. Vi är Arsenalsupportrar i med- och motgång, det betyder inte att hela laget ska säljas efter en förlust (inte ens Kolo Touré) och heller inte att alla Arsenalspelare borde adlas efter en vinst.
Applådera alltid den som applåderas bör.
Själv applåderar jag Charltons säsong, Wayne Rooney och spänningen i ligan. Förhoppningsvis får jag se en rödvit kortege genom norra London i maj igen.
För övrigt anser jag att Kanu ska säljas.