Matchrapport Arsenal-Leeds
Bedrövelse eller bara ett nu faktiskt faktum? Ligan avgjordes egentligen inte i den här matchen utan i tidigare matcher. Och nu är ligasäsongen över, i alla fall teoretiskt.
R.I.P
Säsongen 02/03
18 augusti 02 - 4 maj 2003
Det är med högt huvud man möter världen efter den här matchen. Spelarna i Arsenal gjorde vad de kunde och spelade för dagen strålande med det manskap man hade. 8 stycken av de 16 som normalt brukar ingå i A-truppen inför matcherna var borta pga skador och en avstängning. Spelarna gjorde vad de kunde med kniven på strupen. Defensiven fungerade inte riktigt som den skulle och har varit en akilleshäl under den senare delen av säsongen. Jag kan fortfarande inte förstå varför Oleg Luzhny spelade mittback istället för Igor Stepanovs. Luzhny brukar inte svika när han får chansen, men han har inte stått att känna igen efter skadefrånvaron för några månader sedan. Stepanovs facit från förra säsongen talar sitt tydliga språk, av de 6 matcher han startade vann Arsenal samtliga.
Vi har haft en fantastisk säsong som tyvärr inte slutade som man önskat. Stora delar av den spelade man en underbar fotboll. Men under våren har man inte varit tillräckligt konsekventa i sitt spel. Och det är därför Manchester United avslutar säsongen som ligavinnare. Det är inte mycket annat att göra än lyfta på hatten för dem. De avslutade på ett fantastiskt sätt och även om det gör ont i ett Arsenalhjärta i stunder som dessa så är det bara att gratulera. Ruud van Nistelrooy har skjutit dem till en titel på samma vis som Fredrik Ljungberg gjorde för Arsenal förra säsongen. RvN har haft en utomordentlig form den sista tiden och trots att jag hyser allt annat än varma känslor för honom så har han bevisat att han är en målskytt av högsta rang. Den resultatmässiga konsekvens som Man Utd har visat upp sedan december har liknat en maskin och det är därför de vinner ligan.
Men, det finns alltid ett "men", Arsenal är det enda lag som lyckats utmana Man Utd. Med två dubblar och fyra andra platser de 6 senaste säsongerna visar Arsenal att man lyckats befästa sin plats i toppen på Premier League. Det Arsene Wenger lyckats förvandla klubben till är något fantastiskt. Och det ska vi supportrar vara stolta över. Förutom framgångarna i ligan kan vi lägga till fyra finalplatser i FA-cupen, en UEFA-cupfinal, kvartsfinal i Champions League och samt att man tre gånger gått vidare till gruppspel 2 i CL.
Det säger egentligen ganska mycket om "lilla" Arsenal. För med de små medel klubben drivs borde vi ligga i samma trakter som t ex Everton och Chelsea. (Nu har jag säkerligen upprört några supprtrar av dessa två klubbar. Men det är inget illa ment i det jag skrivit. Ni har också lyckats förträffligt med små medel denna säsong.) Vi har inte samma ekonomiska förutsättningar som Man Utd och det största beviset på det var förra sommarens värvningar av mittback i de två klubbarna. Utd slår på stort med Rio Ferdinand för 29 miljoner pund, ca 435 milj kronor. Arsenal värvar Pascal Cygan för ynka 2.1 miljoner pund, ca 31.5 milj kronor. En differens på 403.5 mijoner svenska kronor. Wenger har inte de ekonomiska förutsättningarna att göra dessa "storköp" och det gör hans bedrift att med minimala medel skapa en utmanare till Manchester United om titeln som engelska ligamästare än större. Vi ska vara tacksamma för Wenger och det han gjort för klubben. Han har skapat ett lag som spelar en fotboll som vi Arsenalsupportrar bara kunde drömma om för en herrans massa år sedan. Tacksamhet är något fint och vi har mycket att vara tacksamma för.
I söndagens match var det Leeds som lyckades med pressen att spela med kniven på strupen. För med de tre poängen man lämnade Highbury säkrade man platsen i ligan till nästa säsong. Det återstår att se om de lyckas säkra det prekära ekonomiska läget i klubben.
Gilberto fick inte göra sitt första mål i Premier League i den här matchen när han i den 2:a minuten nickade i ribban. Vilket skulle visa sig symptomatiskt för resten av matchen. Stolpe ut i klartext.
Leeds tog ledningen redan i den 5:e matchminuten sedan Harry Kewell fått på ett mäktigt kanonskott från ca 20-25 meter. Bollen borrade sig in i nätet bakom den chanslöse Seaman i målet. Upprinnelsen var en långboll som Kewell lyckades ta ner i kamp med Keown och Luzhny och sedan kontrollera så pass att han bara kunde dra till på halvvolley.
Det var en chocköppning för oss supportrar och inte minst för spelarna. Leeds anammade nu en 8-2 uppställning och det var en kraftig blå mur som Arsenals offensiv mötte utanför Leeds straffområde. Men detta har vi sett mängder av lag ställa upp mot Arsenal denna säsong så det var föga överraskande. En negativ taktik kan tyckas men det visar vilken respekt andra lag har för Arsenal offensiva attacker.
Det skulle dröja till den 30:e minuten innan Thierry Henry kunde nicka in returen på ett kraftfullt skott från Ray Parlour. Den ende i Arsenal som tydligen besitter förmågan att skjuta hårt, ofta och framförallt i närheten av mål. Paul Robinson räddade på ett magnifikt sätt Parlours skott men lyckades bara styra det låga skottet i ribban(?) och Henry var snabbt framme och nickade in bollen i öppet mål.
Nu tändes hoppet. Och med den offensiv Arsenal visat upp fanns det ingen tvivel om att man skulle kunna vinna, inte ens när man låg under.
Men strax efter paus fick Leeds en till synes billig frispark på Ashley Coles vänstra sida, sedan Cole "puttat" Viduka i ryggen och denne överdramatiserade beröringen på RvN-vis.
Den efterkommande frisparken från Ian Harte styrde Cole i mål med en nickskarv och det är mig veterligen oförklarligt att det inte bedömdes som självmål. Lika oförklarligt som att tre Arsenalspelare på slutspurten lyckas med bedriften att göra självmål.
Arsenal fortsatte nu pressen mot Leedsmålet. Men det var som så ofta okoncentrerat i avslutningarna.
I den 68:e minuten trixade Pires sig in i straffområdet på den vänstra sidan och passade snett inåt precis framför mål där Bergkamp dök och kunde stöta in kvitteringen. Nu fanns det hopp.
In med Kanu istället för Kolo Toure. 6 minuter senare Pennant in och Wiltord ut. Märkliga byten måste jag tillstå. Hade hellre bytt Bergkamp mot Pennant och flyttat upp Wiltord på topp.
Offensiven klickade fortfarande och de båda inbytta spelarna kom aldrig egentligen in i matchen.
Van Bronckhorst byttes i den 80:e minuten in istället för Pires.
I den 88:e matchminuten kom så dråpslaget. Viduka fick en boll från Matteo och man väntade på att ass.domare skulle vinka av för offside. Så blev inte fallet och Viduka kunde runda den hemlöpande Luzhny och sätta dit 2-3. Ridå.
Med fem minuter tilläggstid lyckades Arsenal aldrig skapa något av vikt. Leeds höll ut och på sedvanligt vis lyckades de med att taktiskt förstöra rytmen och fördröja tiden. Grattis Leeds till att ni säkrade kontraktet! Jag lever i alla fall vidare på 4-1 vinsten på Elland Rd.
