Manchester City-Arsenal 1-2 (1-0)
Ett hårt kämpande City lyckades inte stå emot Arsenal i 90 minuter. I och för sig gjorde Arsenal alla tre målen.
Vill först och främst börja med att be om ursäkt för den fördröjda matchrapporten. Andreas var den som skulle skrivit, men hans video strejkade och han har inte haft möjlighet att se matchen. Undertecknad sitter genomförkyld och med feber framför skärmen och ska försöka plita ner några väl valda meningar om matchen. Så jag ber Er att ha överseende med eventuell förvirring och att det kanske inte blir en alldeles lång matchrapport.
Matcherna mot Manchester City brukar vara trevliga upplevelser och 4-0 och 5-1 till Arsenal på de två senaste besöken vittnar om det. Faktum är att Arsenal ännu inte förlorat mot City i ligan sedan Premier Leagues födelse. Inför den här säsongen har City flyttat till en ny arena, City of Manchester Stadium, och framför allt så har man förstärkt laget nämnvärt med ett flertal rutinerade spelare. Varvid en spelare är särskilt bekant för oss Arsenal-supportrar, nämligen David Seaman. Visst visste man att det skulle kännas konstigt att se Seaman i en annan klubb, men hans flytt norrut var ändå något man lagt bakom sig under sommaren. Vi har Jens Lehmann!
Dock är självförtroendet för laget på topp och detta är något väldigt ovanligt för undertecknad som har en historia full av vidskeplighet, skrock och ritualer. Detta är det inför den här säsongen slut med. Fråga mig inte varför eller hur för det vet jag nog inte. Men det är fortfarande jämt antal apelsiner i skålen...
Att Arsenal skulle börja så knackigt som de gjorde hade man kanske inte förväntat sig, men det var ett resultat av både dåligt spel från Arsenal och bra spel från City. Manchester City visade tidigt att man inte bara tänkt ställ ut skorna. De spelade koncentrerat och kompakt i sitt försvarsspel och ställde snabbt om till anfall när tillfälle gavs. City imponerade redan i inledningen av förra säsongen när de var på besök på Highbury och i den här matchen syntes det att manager Kevin Keegan fortsatt är på rätt väg med sina mannar.
I den tionde minuten slog Sylvain Distin en krossboll från sin mittbacksposition, för Trevor Sinclair att springa på. Lauren låg dock steget före och såg ut att ha kontroll på situationen, varpå Jens Lehmann i Arsenal-målet avvaktade med att gå ut. Det ville sig inte bättre än att Lauren, efter att ha avvaktat och avvaktat, fick sned träff när han skulle rensa och satte bollen snyggt placerat vid Lehmanns vänstra stolpe. Man suckade lätt i fåtöljen, men visste att det inte var någon fara på taket. Särskilt inte efter att Man Utd tidigare på dagen förlorat mot Southampton.
Efter att ha sett reprisen på Laurens självmål är jag kluven till om domare Graham Poll verkligen skulle ha godkänt målet eftersom Trevor Sinclair ger Lauren en ganska tydlig knuff i ryggen med högerhanden, precis i det ögonblicket som Lauren ska sparka bort bollen. Men dömt är dömt.
Arsenal spelade riktigt dåligt i första halvlek. Spelarna rörde sig dåligt och var relativt stillastående. Kortpassningsspelet var bedrövligt och många av spelarna hade problem med den första touchen. Många gånger blev det som så att spelaren som hade boll höll i den för länge och det som i momentet innan hade sett ut att kunna bli en bra målchans försvann eftersom spelaren med boll inte tittat upp och slagit den öppnande passningen. Hörnorna var dåliga och fastnade alltsom oftast på City-spelaren på första stolpen. Det enda av positivt nämnbar karaktär var en treminuterspress från Arsenals sida i slutet av första halvlek. Fredrik Ljungberg hade ett farligt skott mot Seamans vänstra kryss men den forne Arsenal-målvakten lyckades avvärja med en fin räddning. (Ni ser hur konstigt det låter.)
I halvtid fick spelarna sig en tankeställare av Arsene Wenger som ni kan läsa nedanför i Martin Keowns kommentarer efter matchen.
Arsenal kom ut som ett annat lag i andra halvlek och spelade mycket mer aggressivt och satte större press på City-spelarna och lät dem inte behandla bollen som om den vore ett fridlyst ägg längre.
Det aggressiva spelet gav frukt när Sylvain Wiltord tvingade fram ett inkast några meter från hörnflaggan på den vänstra sidan. Robert Pires snappade upp inkastet och drev inåt och hittade, den in i straffområdet löpandes, Ashley Cole som såg ut att först missa bollen för att sedan hinna upp den och peta den förbi City-försvararen David Sommeil till Wiltord som bara kunde styra vidare bollen som slank in under den utrusande Seaman. Lättnad!
Arsenal fortsatte att spela koncentrerat och gav inte längre bort så många bollar som man gjort i den första halvleken. Det var ändå City som skapade några vassa chanser, men avsluten var tama om ens befintliga. Förre Arsenal-spelaren Nicholas Anelka var hela tiden en oroshärd för Arsenal-försvaret och hade under matchen två mycket bra skott på mål som dock Lehmann gjorde desto bättre räddningar på.
I den 72:a minuten slog Danny Tiatto en dålig passning på den vänstra sidan på Citys planhalva. Thierry Henry bröt och bollen gick till Ljungberg som drev inåt i plan och passade Wiltord som på ett tillslag slog en lobboll på djupet in i straffområdet till en framrusande Pires som missade bollen men Sun Jihai och Seaman brast i kommunikationen och bollen studsade sig fri i straffområdet och Ljungberg kom med fart och kunde slå in bollen i öppet mål. Större lättnad!
Strax därefter gjorde Arsenal ett dubbelbyte. Ut med de båda målskyttarna Wiltord och Ljungberg och in med Dennis Bergkamp och Ray Parlour.
Arsenal kontrollerade händelserna fr o m 2-1-målet även om City satte bra press på Arsenal under slutskedet av matchen, dock utan att skapa någon målchans av stor kaliber. Däremot en massa offside-avblåsningar. Vilket också var fallet med vad som såg ut att bli Arsenals andra självmål. Lauren skulle rensa bort bollen i straffområdet men det ville sig inte bättre än att han träffade Martin Keown och bollen studsade i ribban och ner på mållinjen. Den assisterande domaren hade dock dessförinnan vinkat för offside.
Utan några större problem redde Arsenal ut den sista anstormningen och var i ärlighetens namn närmare 3-1 än City var en kvittering. Henry slarvade lite i en en-mot-en situation med Seaman. Vid några tillfällen hade man chansen att kontra med en snabb passning i mitten på en fri spelare men valde att hålla i bollen. Korrekt men frustrerande för en supporter.
Jens Lehmann gjorde en stabil insats över båda halvlekarna och får tillsammans med Kolo Toure utses till matchens lirare. Lehmann spelar lugnt och agerar med pondus i straffområdet. Hetsar inte upp sig och gav Lauren snarare uppmuntrande ord än att han skällde på honom för självmålet. De rykten om Lehmann som en hetsporre har vi ännu inte sett några som helst tecken på.
Övriga avbytare:
Stuart Taylor, Pascal Cygan
Kommentarer efter matchen:
Arsene Wenger på Arsenal.com.
Martin Keown på Teamtalk.com.
