En återblick på höstens matcher del 1
London N5 leverar ännu en halvtidskrönika, den här gången med höstens matcher som utgångspunkt. I del 1 tas en titt på perioden augusti-oktober
Augusti
Säsongen inleddes med premiärmatch hemma på Highbury, Everton stod för motståndet och det var inte utan att det fanns en del frågetecken kring laget. Hur skulle spelarna reagera på det faktum att vi tappade ligasegern till Man U i de sista omgångarna? Alla våra huvudkonkurrenter hade värvat namnkunnigt medan vi knappt värvat någon. Särskilt lill-kusinen från västra London hade ju rustat rejält. En del svar har vi fått under hösten. Några kom redan mot Everton. Matchen mot Everton inleddes med att Sol Campbell tog vid där han slutade i våras och drog på sig ett rött kort redan i inledningen av matchen. En framåtstormande Gravesen fälldes i sista stund och domaren bedömde det som ett friläge. Arsenal reste sig dock och gjorde två mål innan Everton kunde tröstmåla i slutet. Lagandan var det i alla fall inga fel på.
Nästa match, Boro borta, var en uppvisning av den typen Arsenal skämt bort oss med under förra säsongen. Total utskåpning och 4-0 redan efter 60 minuter. Efter den matchen har Boro gjort sig känt för att ha kanske ligans tätaste försvar. Det säger en hel del om vårt anfallsspel under den matchen. Den efterföljande matchen hemma mot Aston Villa slutade visserligen med seger 2-0 men någon övertygande vinst var det alls inte. Det avgörande målet gjordes av Henry i den 90:e minuten och Villa hade under matchen varit väl så bra som oss.
August avslutades med en match som innehöll en intressant målvaktsduell. David Seaman hade under sommaren tackat nej till att bli ny målvaktstränare i Arsenal. Han tyckte själv att han hade mer att ge som målvakt på toppnivå och valde att gå till Man City, som tyckte att man behövde en rutinerad ersätter till ett år yngre (!) Schmeichel som lagt av under sommaren. Som ersättare skaffade Arsenal Jens Lehmann och duellen mellan Seaman och Lehmann gav denna match ytterligare krydda. Nu visade det sig att Seaman inte alls hade mer att ge på toppnivå. Ljungbergs vinstmål var en rejäl tabbe av Seaman. Något som Man Citys fans har fått vänja sig vid under hösten. Matchen kommer man också ihåg för Laurens snygga självmål, vad tänkte karln på?
Facit under augusti: 4 segrar, 0 oavgjorda, 0 förluster
September
September kom att bli en omskakande månad. Den inleddes med ett landslagsuppehåll och första matchen efter ett uppehåll brukar vara Arsenals problem. Så också denna gång. Nykomlingen Portsmouth hade visserligen börjat säsongen piggt men borde inte vara några problem för ett lag som Arsenal. Vi spelade dock inte bra och det krävdes en snäll straff för att vi skulle nå oavgjort, 1-1.
September är månaden då Champions League inleds. En turnering som de senaste åren inneburit många frågetecken och mycket ångest från oss Gooners. Arsenal lottades i en hyfsad grupp och det verkade på pappret som att ett avancemang till åttondelsfinal skulle kunna fixas ganska enkelt. Första matchen blev dock en chock. Underläge med 0-3 i halvlek mot Inter! Vi spelade dåligt, uselt värdelöst, ja alla negativa omdömen du kan komma stämde in på Arsenal under denna match. Tidningarna frossade i Arsenals misslyckande och till och med lilla Smålandsposten hade krigsrubriker om "Förnedringen på Highbury". En förlust är aldrig en katastrof men sättet vi förlorade på gav en onda aningar om hur säsongen skulle fortlöpa. Särskilt som att de kommande motståndarna i ligan inte var några duvungar precis: Manchester United.
Matchen mot Manchester United påminde en hel del om vårens Champions League-final. Två bra lag som helt enkelt spelar för bra försvarsspel för att det ska kunna bli några mål. Matchen blev dock mycket omtalad ändå. Vieira blev utvisad efter att ha måttat en spark mot van Nistelrooy och när sedan denna i Arsenalkretsar mycket populäre holländare missade en straff på övertid rann sinnet över på en del spelare. Särskilt Keown och Lauren gratulerade van Nistelrooy lite väl entusiastiskt och blev sedermera avstängda för detta utbrott av broderskapskärlek. 0-0 mot Man U på bortaplan visade dock att detta lag inte tänkte vika ner sig i fortsättningen.
Nästa match var Newcastle hemma. Newcastle hade börjat säsongen ovanligt svagt och var ute efter en vändning. Arsenal tog ledningen två gånger men Newcastle kvitterade båda gångerna. I slutskedet av matchen bestämde sig Jermaine Jenas för att volleyboll nog är en roligare sport än fotboll trots allt och gick upp för en perfekt smash. Solklar straff och 3-2 till Arsenal. Tack Jenas! Tack också till dig Henry för en perfekt chipstraff.
Månaden avslutades med ett tuff bortamöte i Moskva mot Lokomotiv. En tråkig 0-0 match blev resultatet.
Facit i september: 1 seger, 3 oavgjorda, 1 förlust
Oktober
Liverpool borta, Chelsea hemma. Där har ni Arsenals två första matcher i oktober. Tuffare kan det knappast bli. Liverpool hade som vanligt inte levt upp till fansens förväntningar i säsongsinledningen men inledde överraskande starkt mot Arsenal. Kewell satte 1-0 på en snygg volley i första halvlek. Arsenal lyckades dock kvittera efter ett självmål av Hyypiä. 1-1 i halvtid och det förtjänade vi sannerligen inte efter att Liverpool dominerat stora delar av halvleken. I andra började vi dock hitta tillbaka till vårt spel och Pires segermål till 2-1 var en riktig pärla. Ett skruvat skott från någon meter utanför straffområdet rakt upp i krysset!
Chelsea hemma var också det ett kraftprov. Ett tidigt ledningsmål av Edu av alla människor kvitterades omgående av Hernan Crespo. Resten av matchen var ett rejält ställningskrig som dock kunde brytas av årets turmål av Henry. Cudicini gick ut för att plocka ner ett enkelt inlägg men tappade in bollen under sig och den träffade en framåtstormande Henry på knät och gick in i mål. Målvakter har blivit sålda för mindre tabbar än den.
Bortamatchen mot Kiev kändes som sista chansen för Arsenals del om det skulle bli avancemang i årets Champions League. Oavgjort hade varit ok men helst skulle vi behöva vinna. Vad händer? Vi förlorar med 2-1 efter underläge 2-0. Ett riktigt uselt resultat och många ansåg att årets Champions League i princip var över redan efter tre matcher.
Sista matchen för a-laget i oktober var ett Londonderby, borta mot Charlton. Charlton visade att det inte bara är franska lyxlirare som trillar lätt i straffområdet. Även brittiska helyllekillar som Matt Holland kan få fel på innerörat inne i straffområdet. Di Canio gjorde inget misstag från straffpunkten. Henry kvitterade kort därefter på en välplacerad frispark och en poäng fick vi nöja oss med efter en medioker andra halvlek.
En ligacupmatch återstod innan vi kunde summera oktober månad. Ligacupen har knappast någon hög prioritet i Arsenal och de senaste fyra-fem åren har vi ställt upp med rena reservlag i denna turnering. Så också denna gång efter ett ordentligt straffdrama mot division 1-laget Rotherham.
Facit i oktober: 2 segrar, 2 oavgjorda, 1 förlust
