Edu- på väg att ta Gilbertos plats?
Någonting har hänt med Edu. Jämfört med sin landsman Gilberto hade han till en början svårt att anpassa sig till tempot i England. Den här säsongen är helt klart hans bästa och han börjar motivera det där flinet han så ofta bär.
Brasilianska mittfältare som kommer till Europa och gillar att spela centralt riskerar ofta att hamna i ett klichéfack. De förväntas vara svaga defensivt, däremot mycket tekniska och de ska inte banga för att bjuda på en tunnel då och då. Helst ska de också berätta om sin fattiga uppväxt på Rios eller Saô Paolos bakgator och säga typ "you know, football was our only way out for us".
När Gilberto Silva värvades till Arsenal efter VM var det förvånansvärt hur lätt han hade att anpassa sig till tempot i Premier League. Han gjorde kanske inte så många mål men de han gjorde var minnesvärda. Mål i debuten i Community Shield-matchen och rekordsnabbt mål mot PSV Eindhoven i Champions League. Dessutom täckte han upp på ett beundransvärt sätt bakom Vieira, som kunde vara mer offensiv än någonsin tidigare i Arsenal. Hösten 2002 var Gilberto fantastisk men efter det har han inte riktigt lyft.
Han har inte varit dålig på något sätt - även om han slår bort lite för mycket passningar i mitt tycke - men han har inte stuckit ut och kan inte känna sig säker på en plats bredvid, eller strax bakom, Vieira längre. Detta mycket beroende på en annan brasse som bara blir bättre och bättre i Gunnerströjan. Nämligen Edu.
Edus Arsenalkarriär den motsatta. "Arsenal- the officialmagazine" porträtterar honom i det senaste numret och där berättar Edu hur svårt han hade med tempot när han kom i januari 2001.
-- Det var hundra gånger fortare än i Brasilien, sa Edu till tidningen.
Han växte upp i Saô Paolo med ett portugisiskt och ett brasilianskt pass. Uppväxten var inte fattig på något sätt men fotboll spelades, tro det eller ej, ändå. Fast inte vanlig fotboll utan Futsal- en mycket populär fotbollsform i Brasilien som spelas på liten plan med en något tyngre boll. I Futsal är det mycket viktigt att vara bra på små ytor och Edu tror att hans Futsal-lirande har utvecklat hans fotbollsspel.
Tittar man på Edu när han spelar kan man se spåren från Futsal. Han är, mycket riktigt, bra på små ytor och gillar att slå små vrickningar med yttersidan av vänsterfoten. Den här säsongen ser ut att bli Edus bästa och det verkar även Wenger tycka. Allt oftare ser man Edus namn i startuppställningen och han har gjort skäl för det, inte minst med sitt drömmål i Vigo. Han är inte längre ett gicet andraval bakom Gilberto och har blivit bättre på att skaffa sig utrymme till att slå sina fina djupledsbollar (som passen till Ljungbergs första mål mot Portsmouth).
Även målen har börjat komma från 25-åringen som värvades från Corinthians och han vet hur det känns att näta mot Chelsea, något som är glädjande en lottningsdag som denna.
Edu är en glad kille och en som alla i laget gillar, han har nyligen blivit pappa och säger sig trivas utmärkt med livet i London. Ännu har han inte fått chansen i landslaget (även där har Gilberto tidigare legat före) men fortsätter han producera i den takt han gör för närvarande lär det inte dröja länge innan han får representera Brasilien.
Kanske var det bra för honom att succén i Arsenal inte blev omedelbar. Han har fått lugn och ro och kunnat komma in i laget i sin egen takt. Våren 2004 är det betydligt vanligare att det som brukar låta som buanden på Highbury är ett utdraget "Eduuuuu" och inte "Kanuuuuu".
2 nördfakta om Edu
1. Edu har 2-0 i tennismatcher mot Jens Lehman
2. Edu är en social person. Han påstår att han ofta snackar med främlingar på tunnelbanan. Jag menar, finns det överhuvudtaget andra Premier League-stjärnor i London som åker tunnelbana?
