1-1 på Stamford Bridge
Ännu ett målvaktsmisstag figurerade i Chelseaderbyt.
Jens Lehmann gjorde en av sina större felbedömningar den här säsongen i helt fel läge. När jag precis suttit och sagt att arsenal hade bra kontroll på matchen så väljer Jens Lehmann att möta ett uppspel som åtminstone tre backar håller koll på. Eidur Gudjohnsen kommer från en central anfallsposition och tjurrrusar mot bollen som rullar längs vänsterkanten. I situationen slår Lehmann bollen rakt på Gudjohnsens ben och resultatet blir att islänningen får bollen några meter ifrån sig och enkelt och behärskat kan rulla in 1-0 till hemmalaget.
Hela första halvleken präglades av det jag nämnde tidigare. Kontroll. Arsenal kontrollerade matchen stora stunder, dock utan att skapa särskilt mycket. Thierry Henry gjorde sin sämsta match på mycket länge, det var dessutom länge sedan jag sett så tama avslut från Arsenal som igår kväll. Chelsea störde och störde, gjorde det dessutom bra, rytmen ville inte riktigt infinna sig.
Trots det så kom inte heller Chelsea igenom så att det riktigt kändes farligt. Domaren höll en bra standard och lät spelet flyta som som vi hade hoppats. Nu var också matchen relativt snäll sett med derbyögon, men domaren valde i alla fall inte att ta en huvudroll. Dock så hade nog linjedomaren mått bra av ett besök hos en ptiker för det var åtminstone tre solklara offsideavblåsningar där han kunde hållt ner armen, två till Arsenal och ett till Chelsea. Mål i någon av de sekvenserna och matchen hade troligen blivit mer öppen i ett tidigare skede än vad som nu blev fallet.
Lehmanns misstag gav alltså Chelsea ledningen efter 52 minuter och jag satt så smått och funderade på om det här var vår dag överhuvudtaget, målchanserna var verkligen far and few between. När Pires möter ett härligt inlägg från Ashley Cole med pannan så kom det lite grand från en klar himmel. Ack så ljuvligt ändå.
Vid 1-1 hade jag känslan av att vi grejar det här och man märkte att oron bland Chelseasupportrarna i lokalen steg, de hade varit med om det här förut. Sanningen är den att nu var jag helt säker på seger och allteftersom matchen led började man nu känna igen Arsenal mer och mer, Chelsea fick koncentrera sig på att kontra och arsenal spelade runt bollen. Efter att Desailly fått sitt andra gula kort efter en tackling på Vieira så tryckte Arsenal på allt vad de kunde. Denna kvällen blev det ingen seger och det får väl anses som ett fall framåt för chelsea. Vi fick ett viktigt bortamål. Det kommer antagligen inte att spela någon roll eftersom min gissning är att vi tar en stabil seger på Highbury.
Väl mötta igen om fjorton dagar Chelsea!
