Arsenal 5 - Leeds 0
Utklassning och fotbollsporr på Highbury. Vilken start på helgen!
Trots det rådande tabelläget var i alla fall jag nervös inför matchen mot Leeds. Motsvarade match förra säsongen hade etsat sig kvar likt en uttorkad fågelskit på vindrutan. Då grusade Leeds Arsenals chanser till ligatiteln. I år var det dags för payback! Och vilken payback det blev!
Arsenal ställde upp med en i stort sett intakt startelva. Förutom Ljungberg som opererat sin hand i veckan och tvingas till vila. I stället för honom spelade Wiltord som äntligen är frisk igen och kan spela för fullt. Även Clichy fick vara med från start istället för Ashley Cole. Två fullgoda ersättare dock. Speciellt Clichy som imponerat mycket på i alla fall mig. Om det nu kan vara värt något.
Som vanligt hemma på THOF drog Arsenal upp ett mäktigt tempo och Leeds hade riktigt svårt att hänga med. Arsenal fick utdelning ganska snabbt. Närmare bestämt efter sex minuter. Pires satte på sitt patenterade vis en boll på ett tillslag i bortre burgaveln. Assisterad av Bergkamp. Styggt! Efter målet slappnade Arsenal av något och verkade mest avvakta och Leeds fick lov att komma in i matchen lite mer. De hade några chanser mest på dödbollssituationer men dock ändå chanser som fick en att gnälla lite på Arsenal hemma i TV-soffan. Man är ju van att bli bortskämd med snyggt spel. Det verkade som om Arsenal hörde min lilla klagan eller så bestämde de sig bara för att det var dags att göra ett nytt mål. Personligen tror jag mest på det sistnämnda alternativet. Det var dags för Henry att visa sin klass!
Drygt en halvtimme in i matchen startade Henry show. Smörpass från Silva och Henry kom fri med målvakten och han placerade bollen iskallt in i nätet framför Clock End. Mångas spontana reaktion var nog att Henry var offside för så fri kan man väl inte komma? Repriserna visade tydligt att Henry var allt annat än offside. Han hade till och med någon meter till godo. Henry springer snabbare än sin egen skugga känns det som ibland. Fem minuter senare var det dags för Bergkamp att lattja lite med Leedsförsvaret ihop med firma Henry - Wiltord. Leedsbacken Duberry fick ta till händerna för att stoppa den flygande holländaren. Solklar straff som Henry tog hand om och iskallt (igen!) lobbade mitt i målet.
Halvtid och 3-0. Det kunde lätt ha varit 5-0 efter första halvlek. Man blev aldrig bli riktigt nervös.
Efter första halvleks övertag både spel- och målmässigt trodde i alla fall jag att andra halvlek skulle bli ett sömnpiller med ett avvaktade Arsenal. Tänk så fel man kan ha. Leeds skulle verkligen få sota för det som hände förra säsongen. Arsenal fortsatte forcera framåt som det fortfarande stod 0-0. Det dröjde bara fem minuter in i halvleken tills Henry skulle fullborda sitt 28 hattrick i ligan och sitt 149: e mål totalt för Arsenal. Denna gång blev han framspelad av Wiltord. Eftersom Henry även gjorde ett hattrick mot Liverpool på långfredagen var detta det första dubbel hattrick på Highbury sedan 1951. Men det var inte slut ännu. Henry skulle få sätta sitt snyggaste mål för dagen. Det fjärde från hans välsignade fötter. Henry fick bollen av Pires strax utanför mittcirkeln och sprintade på egen hand fram till Robinson och han missade inte denna chans heller. Nu satt den femte spiken i kistan och man kunde bara inte sluta le. Underbart!
Strax efter målet gjorde Wenger några byten och vi fick se Parlour tillbaka på plan. Skönt. Hans jävlaranamma kan behövas i sluttampen på säsongen.
En underbar fredagskväll i April har blivit till lördag förmiddag och nu ska jag ut och njuta av sommarsolen som råder här i Malmö samtidigt som jag tänkte på Henry som en av de största spelarna i Arsenals historia. Kan det bli bättre än så?
