Elefanterna klampar hemåt...
...för cirkusen är över - i alla fall för den här sommaren.
Idag kom så beskedet vi alla väntat på - Patrick Vieira blir kvar i Arsenal. Och med buller och bång bröts den olidliga tystnaden som blivit ett sorts ljudlöst soundtrack för de flesta Arsenal-supportrar de senaste veckorna.
Med buller och bång klampar även den stora elefanten hemåt, för tredje sommaren i rad. Real Madrid fick inte sin Patrick Vieira som de så hett önskade och förhållandet med Arsenal fortsätter. Kanske stundar så småningom ett giftermål.
Real-presidenten Florentino Perez uppfyllde inte sitt vallöfte som han lovade, utan värvade återigen en offensiv spelare; nämligen Liverpoolaren Michael Owen. Vad de ska med Owen till är för mig en gåta.
Den en gång så talangfulle forwarden är idag ett fullkomligt vrak jämfört med den spelare han en gång var, och då är han vid 25-års ålder ännu förhållandevis ung. Samtidigt krängde Real Samuel Eto'o till Barcelona och jag kan inte för mitt liv tänka mig en sämre affär. Owen istället för Eto'o? Världen är galen!
Det återstår dock att se om Real kapar affären som skulle ta Xabi Alonso till Liverpool. I så fall får de sin defensiva kraft som de saknade förra säsongen.
När det gäller Vieira så har han som sagt varit tyst som en mus den här sommaren. Ända tills idag då han talade ut om sommarens huvudbry - Arsenal eller Real Madrid? Det blev Arsenal. Och han deklarerade att det var kärleken till klubben som avgjorde. Om det är sant vet bara Vieira, men jag antar att vi får tro på honom.
Att det har varit svårt för Vieira att komma fram till ett beslut är egentligen inte konstigt då spel i Spanska La liga lockar för de flesta fotbollsspelare med ambitioner.
Det är heller inte konstigt att han vid 28-års ålder ville ta sig en funderare över sin fortsatta fotbollskarriär; det går inte så många tåg till efter det. Hoppas att inte alltför många klandrar honom för det. Jag gör det inte. Det hela är inte konstigare än om man jobbat på samma jobb i åtta år och en sommar börjar sondera terrängen efter en ny utmaning och kanske ett jobb som innebär en liten tillökning på lönekontot.
Rykten säger att Real inte tänkte erbjuda något tillskott till kassan och Vieira skulle inte få samma lön som den andra stjärnorna; Reals galacticos. Vieira anses av allt från supportrar, managers till diverse väldigt kunniga fotbollsexperter som en av världens bästa defensiva mittfältare. Ja, kanske till och med den bäste. Är han då inte en galactico? Tydligen inte i Reals värld. Där är Owen en galactico.
För att vara en aning elak kan man säga att Vieira inte skulle ha någon påverkan på tröjförsäljningen, medans Owen skulle det. Och det är kanske inte är helt osannolikt. Owen är kändare än Vieira. Alltså inbringar Owen mer till kassan än Vieira skulle göra när det gäller tröjförsäljning. Sedan kan man ganska säkert säga att Vieira skulle varit en större tillgång till Reals spel än Owen. Men det är Reals huvudvärk.
Huvudvärk lär väl Vieira ha haft när han skulle bestämma sig för om han skulle lämna Arsenal eller inte. Vad som egentligen lockade i Spanien har jag personligen svårt att se, förutom lite värme och en trevlig fotbollsliga. I Real skulle han ha fått stå tillbaka för Zidane, Figo, Ronaldo, Beckham, Raul och de andra stjärnorna.
I Arsenal är han fansens favorit tillsammans med Thierry Henry och han hyllas med sin sång även när han inte spelar. Skulle det varit så i Real? Jag är tveksam. Många Real-fans är bortskämda med framgångar och motgångar finns inte i deras värld. Framgång annars buuu.
Jag undrar i vilka banor Vieiras tankegångar gått denna sommar? Har han funderat över det faktum att han är älskad över allt annat i Arsenal gentemot att i Real troligen hamna ett par pinnhål under de andra stjärnorna i status.
I Arsenal är han kaptenen som de andra spelarna ser upp till. I Real är någon annan kapten. I Arsenal får han spela med talangfulla spelare som är yngre än han själv. I Real är de talangfulla spelarna äldre än honom och på väg utför. I och med det finns det i Arsenal en tydlig framtid gentemot Reals åldrande trupp vars bäst-före-datum kommer om ett år eller två.
Hur som helst är det skönt att beslutet är taget och man nu kan se framemot den kommande säsongen, även om den inleds med Vieira i sjukstugan. Jag riktigt längtar till den stund då Vieira gör comeback och leder sin trupp av hungriga spelare ut på plan. Och jag hoppas att alla världens övriga Arsenal-supportrar känner likadant. För det finns ingen anledning att tjura över något.
Vieira är inte mer än människa och har rätt att se över sin livssituation. Sedan att sommarens tystnad gått oss på nerverna får vi svälja eller sopa in under mattan. Men det var egentligen inte helt ologiskt att inte säga något och nu när man bröt tystnaden får vi hoppas att det har en negativ effekt på de andra Premier League-klubbarna och en positiv på Arsenal-spelarna. Låt djungeltrummorna ljuda och skrämma bort elefanterna - den store är tillbaka!
"...he comes from Senegal, he plays for Arsenal!"