Skandalernas Gunners
Vi fasas över att Graham Stack -vår irländske målvakt på lån till Millwall - har blivit anklagad för våldtäkt. Ja, det är förskräckligt och är han en våldtäktsman, så skall han in i buren omedelbums. Dagens Arsenal är annars ett gäng helyllekillar. Så har det inte alltid varit....
Arsenal var under 80 och 90-talet en kraftig skandalförening. Som uppvuxen på 70 och 80-tal, (ja, jag är så gammal),så har jag fått mycket spott och spe av kompisar för Gooners eskapader i nattliv och polismyndigheter, och inte blev det bättre av att tränare Graham blev stämd för mutbrott och fick lämna jobbet. Idag har Wenger ett gäng glada gossar, som alla verkar tillhöra en kärnfamilj och dricker té med varandra i Hammersmith, gullar med varandras barn och kör lagligt. Hur var det då?
Jo, kära Gunnersfans, sätt er kring min brasa, så skall undertecknad förtälja lite snaskiga historier, som kan få den mest inbitne Goonern att häpna, skaka tänder, säga "men, har han verkligen gjort det, han som är så bra" och förfäras.
En av Gunners föregrundsfigurer i historien är Henry Norris, som tog över klubben runt 1910. han var då ledare för både Fulham och Gunners, men fick mer ägarskap i Gunners. Som alla rätt-trogna vet, så hamnade Gunners i div I 1919 för att aldrig, aldrig, aldrig mera åka ur. Hur detta gick till veti gudarna. Gunners var inte ens på tal för uppflyttning innan första världskriget, men så plötsligt var man uppe. Spurs-fans lär ha blivit mycket förgrymmade. Norris spelade nämligen inte helt rent spel. Men Spurs tog hämnd på Norris och anmälde honom för att ha tagit emot pengar på otillbörligt sätt och i slutet av 1920-talet stängdes Henry Norris av från all framtida fotbollsverksamhet. Luktar lite Bernard Tapie. Lite mildare saker dock.
Sedan har det varit lugnt i vattenglaset fram till 70-talet, då Gooners började röra på sig i tidningsspalterna.
Peter Storey - en av dubbelhjältarna, är kanske den värsta av dem alla, slutade upp med fotboll i slutet av 70-talet och gick mer eller mindre omgående över till en kriminell bana. 1983 blev han fängslad för att driva en bordell och redan innan hade han fått fängelsestraff för att ha sålt pornografiska tidskrifter. Han fick ytterligare straff senare för våld mot en parkeringsvakt. End of Storey!
Willie Young - en av Gunners bästa mittbackar genom tiderna - en genomful otäck skotte som värvades från Spurs,
hade redan sina otäcka saker bakom sig när han kom till Gunners. 1975 slog han och tre andra landsmän(Billy Bremner, Leeds en av dem) sönder en pub efter en landskamp med Skottland. Han spelade då dock faktiskt inte i Spurs.
Paul Vaessen - känd för att avgjort med en nick mot Juventus i Cupvinnarcupssemifinal 1979 - var en stor talang när han slog igenom. Tyvärr drabbades han av knäproblem som 22-23-åring och var tvungen att sluta spela fotboll. Han dog tre-fyra år senare efter att ha fått ett 20-tal knivhugg i ett knarkdrama. Han var då heroinist och hemlös.
Paul Davis slog käken av Glenn Cockerill, Southampton på plan när domaren såg bort och fick 6 månaders avstängning.
Detta hände mitten av 80-talet.
Charlie Nicholas, Tony Woodcock, Alan Sunderland har alla bötfällts för rattonykterhet. Charlie Nicholas - Highburys älskling - till och med flera gånger.
Under 90-talet kulminerade tråkigheterna.
Tony Adams - alla har väl läst "Addicted" - gick runt på ett 15-tal pints om dagen. Han körde rattfull och åkte in i fängelset i 3 månader för det. Han ramlade från en trapp i en bar och fick sy 29 stygn. Efter en dispyt med Spurs-fans på en pizzeria Hornchurch gick han och Ray Parlour lös med brandsläckare i restaurangen. Han gick ut 1996 och sade att han var alkoholist.
Det samma gjorde Paul Merson, efter att ha haft både spel, alkohol och drogproblem. "Merse the perse" brukade runda av sina 12-13 pints med en sträng kokain för att kunna träna dagen efter. Bra,Paul.
Att han sedan kunde spela fotboll på den nivån är helt sagolikt.
Ray Parlour, Nigel Winterburn och Kevin Richardson blev alla hemskickade från en asien-turné efter att ha förolämpat taxichaufförer och betett sig illa på pubar.
Den absolut dummaste av alla brottslingar var David Hillier , en gång en fantastiskt lovande mittfältare med kalv-steg, som på Gatwick 1994 fick för sig att börja stjäla resväskor. Jag vet inte om han eventuellt nickat för mycket eller missat en lobotomi. Graham skickade honom till Portsmouth.
Ian Wright har varit en "bad boy" på plan och kallat linjemän för det ena och det andra, men det är ju bara att lyssna på Alan Smith i ManU och Lucas Neill i Blackburn, så förstår man att det är vardagsmat.
Så George Graham, som tillskansade sig lite extra pengar när han värvade Pal Lydersen och John Jensen. Jag tycker inte det är så klandervärt dock. On jag var tränare och någon erbjöd mig Pal Lydersen och Faxe, så skulle jag också vilja ha pengar, mycket pengar...
Nåväl, dagens trupp som Wenger har verkar vara rätt fri från skandaler. Jermaine Pennant hade lite dumheter för sig på något U21-läger, när han blev hemskickad och sedan kärde han rattfull i London, men bortsett från det är laget rätt skonat.
Graham Stacks blunder lär vara käppen i hjulet för honom för hans framtida Gunners karriär. Undrar just vad Graham gjorde när polisen kom? Stack? Den bjuder vi på, så här på tisdagen.
Så kära Gunnersfans i takt med att brasan slocknar och vi återgår till vardagens gemyt, så tycker jag att vi kan vara hjärtligt glada över att få koncentrera oss på väsentligheter som hur många mål gör Henry på Fulham och dröjer den mer än 60 sekunder innan vi nätar mot PSV Eindhoven, istället för att bli tråkade av onda och sliskiga historier om gamla hjältar. Såna däringa skandaler, det kan andra lag få hålla på med. Wengers änglaskara - de spelar fotboll.
