Fulham-Arsenal 0-3
3-0 i ett derby på bortaplan ser imponerande ut men det döljer sig mycket mer bakom de siffrorna.
Arsenal brukar ha svårt att få igång sitt spel direkt efter landskampsuppehåll. Nu var det nästan två hela veckor sedan Arsenal hade samlad trupp senast och kunde träna ordentligt tillsammans och det märktes tydligt i den här matchen. Första halvlek var det sämsta vi presterat iår.
Arsene Wenger hade valt en, för mig, något överraskande laguppställning. Backlinjen såg ut som den gjort den senaste tiden i och med att Cygan hade hämtat sig från sin lindriga skada som hindrade honom mot Norwich. På mittfältet var Vieira tillbaka och bredvid sig hade han Gilberto. Att Vieira skulle få spela från start var ingen överraskning med tanke på att han spelat två landskamper för Frankrike och inte fått någon reaktion på sin gamla skada. Gilberto var ett mer överraskande val eftersom han brukar få vila efter landskamper. Nu spelade visserligen Brasilien sin match i Tyskland och resvägen var inte så lång som den brukar men jag trodde faktiskt att Fabregas skulle få starta bredvid Vieira. Förstår dock fullt ut att vi inte ska bränna ut grabben redan vid 17-års ålder. Den engelska fotbollshistorien är full av supertalanger som bränts ut tidigt.
Pires fick platsen till vänster och Bergkamp och Henry på topp. Reyes något överraskande på bänken. Reyes är het som en kamin och kanske skulle Wenger våga vila Henry någon gång? Tanken med Reyes på bänken är kanske att han ska vara så fräsch som möjligt till Champions League-matchen i veckan som kommer.
I Fulhams laguppställning kunde man till sin stora glädje läsa att varken Arsenaldödaren Radzinski eller hyperfarlige Malbranque fanns med. Däremot samtliga tre Arsenalbekantingarna Volz, Boa Morte och Cole. Andy Cole spelade dock i Arsenal nån gång på stenåldern och ses väl knappast som en gammal Arsenalspelare.
Matchen började något försiktigt där Arsenal hade mycket boll de inledande minuterna utan att skapa några hyperfarliga chanser. Arsenalanfallen kom främst genom Ljungbergs pigga spel och den trenden skulle hålla i sig i hela matchen. Ju längre halvleken led, ju mer tog Fulham över matchen. Runt minut 20 tog Fulham verkligen hand om taktpinnen och pressade Arsenal hårt. Man hade bollen mycket på Arsenals planhalva och Arsenal fick svårt att freda sig. Första halvlek är den här säsongens sämsta insats av Arsenal. Det kändes som att ingenting fungerade. Cred åt Fulham dock som spelade mycket bra. Halvleken kommer dock inte kommas ihåg av den anledningen utan det är domarens insats de flesta kommer minnas.
Det börjar med en situation där Ljungberg får en elak eftersläng i straffområdet. Problemet i domarens ögon är att Ljungberg redan skjutit mot mål när han blir kapad av Zat Knight. Hade förseelsen skett utanför straffområdet hade det varit en solklar frispark men jag förstår helt och fullt varför domare Halsey inte blåser straff. Målchansen var ju trots allt förverkad.
Det skulle dock bli mer kontroverser. I mitten av halvleken är Andy Cole på väg igenom. Ashley Cole tacklar men ser inte ut att träffa Andy. Domaren blåser straff. Han går ut och konsulterar sin linjeman som har haft en bättre överblick över situationen och då ändrar han sitt beslut! Otroligt modigt av en domare att kunna kolla med sin linjeman och sen ändra sitt beslut. Det verkade inte heller som Fulhamspelarna var jätteupprörda även om publiken gjorde sitt bästa att psyka domaren.
Minuter senare friar Halsey när Volz totalsågar Henry bakifrån. På repriserna ser man klart och tydligt hur Volz träffar Henrys ben och inte är i närheten av bollen.
Precis slutminuten av halvleken gör Fulham 1-0 när Collins John når högst på ett inlägg och nickar in bollen. Domaren dömer dock bort målet för ruff och jag är mycket tveksam till det domslutet. Kroppskontakt är tillåtet i fotboll och den lilla knuffen på Toure är inte tillräckligt för att döma frispark tycker jag. Med tanke på Halseys jobbiga halvlek kan man nog konstatera att han fick 2 rätt och 2 fel och att de drabbade lagen lika. De skulle haft ett mål godkänt och vi skulle haft en straff, resten är rätt dömt.
Inga byten för Arsenal i halvtid och Wengers halvtidssnack verkade inte gett någon effekt då Fulham började lika bra som de avslutade första halvlek. Jens Lehmann var det enda som stod i vägen för ett Fulhamskt ledningsmål.
Istället slog Arsenal till med ett målfyrverkeri som avgjorde matchen.
I den 62:a minuten får Ljungberg stå fri i bortre delen av straffområdet och med ett behärskat skott i bortre gaveln ger han oss ledningen. Fulhamspelarna protesterar och menar att det är offside men på reprisen ser man att Volz upphäver den. Tre minuter senare är det dags igen. En lång boll hittar Ljungberg i straffområdet och i en tilltrasslad situation pressas Zat Knight till att slå in bollen i eget mål.
I den 71:a minuten får inhoppande Reyes nöjet att avsluta målfyrverkeriet med en vältajmad löpning och ett distinkt skott i bortre gaveln. Mål i varje match och man kan inte vara annat än imponerad. Efter 3-0 målet går matchen ner lite i intensitet. Fulham försöker jaga en reducering och Arsenal ligger och hugger på kontringar men några fler mål blir det inte.
Arsenal gör som sagt en dålig första halvlek och vi ska vara tacksamma att vi kommer undam med en 3-0 seger. Den här matchen visar att vi är högst möjliga att rubba om inte alla jobbar hårt. Främst är det försvarsspelet på mittfältet som ser dåligt ut. Backarna och målvakten gör sitt jobb men får för dålig hjälp. Lehmann och Cygan gör idag mycket bra insatser och vi ska nog tacka de (och domaren) för att vi håller nollan. Mittfältet måste helt enkelt börja spela tuffare. Det håller inte att stå och titta på och bara täcka yta, man måste spela tufft. Det verkar som om vi tappat den biten av vårt spel nu när vi ser oss som ett vackert spelande lag.
Individuell spelarkritik:
Jens Lehmann: Bästa matchen på länge i Arsenaltröjan. Gjorde ett par riktigt svettiga räddningar och var säker som vanligt i luften.
Lauren: Habil insats. Hade inga större problem ute på sin kant. Som vanligt bra när han får ha bollen i det offensiva spelet.
Kolo Toure: Nej det här stämde inte riktigt. Inte riktigt den säkra back vi vant oss vid. Kanske saknar Sols ledarskap?
Pascal Cygan: Så här ska det se ut Pascal! Säkra brytningar, stark i kroppen och bra på huvudet. Bästa matchen i Arsenal?
Ashley Cole: Stabil i defensiven men saknade hans offensiva löpningar.
Fredrik Ljungberg: Planens bäste offensiva spelare. Låg bakom nästan allt som Arsenal skapade framåt. Förhoppningsvis har det släppt nu för Ljunberg som inte fått ut så mycket av sitt spel i år.
Patrick Vieira: Njae. Det här stämde inte alls. Inte samma dominanta Vieira vi är vana vid.
Gilberto: Jobbar hårt i det tysta som vanligt men det här var inte Gilbertos match alls.
Robert Pires: Sämsta matchen på många år i Arsenal. Ingenting fungerade. Med rätta utbytt tidigt i andra.
Dennis Bergkamp: Glimtade till bitvis med fina passningar men kan mycket bättre.
Thierry Henry: Verkade inte riktigt vän med bollen. Behöver vila?
