Motståndare: Newcastle - The Story sofar
Vi får besök av skator på vår högborg. Från norr. Förra mathen vann vi med 1-0. Nu krävs det vinst igen. Dags för Newcastle United mina damer och herrar.
Alan Shearer gjorde sitt 400e mål mot Saints. Fantastiskt. Karln har öst in mål sedan 1987, när han inledde med ett hattrick mot Gunners. Ett fenomen. 249 mål i Premier league.272 mål i högsta ligan totalt. Grattis Alan Shearer.
En fasansfull upplevelse. Att inleda med en motståndarhyllning. Det ligger en smörkniv framför mig. Harakiri? Jag inser dock att det måste bero på den svampen jag luktade på. Fanns det ingen svampsort som hette Hallucinogenokantarell? Jag skakar kraftigt på min ludna kropp. Huh. Några hårbollar ramlar ned på köksgolvet. Min dotter som håller på att klippa sönder en svart-vit randig fotbollströja pekar förbryllande på hårbollarna. Sonen ser vettskrämd ut. Vad gör syrran med hans Juventuströja? Men han lugnas när han ser Newcastlemärket landa som en snöflinga på backen. Är det dags?, frågar han. Nukaasel?, säger min dotter. Jag nickar. Dags för Newcastle-ritualen. Jag samlar mina due bambini infernali, tar märket i en pincett och så går vi på rad ut i den närliggande skogen, där vi placerar klubbmärket på en liten sten.
Sedan skriker vi en massa lockrop, mest gutturala små ljud, min dotter skriker högt eftersom jag jag har satt på henne för små skor. Därefter springer vi utan bara helvete.
För lockropen lockar fram björnarna-Östgötabjörnarna. De brukar äta upp Newcastle-märken. Björngodis. Inför Stoke-matchen fick de krossad keramik, det var mindre populärt. Magknip blev det. Nu är det Magpie istället. Det är bättre.
Nu börjar de hallucinogena kantarellerna att försvinna ur mitt förgiftade sinne och jag kan ta mig an helgens motståndare. Newcastle United. The Magpies. The Toons.
Newcastle kommer hela vägen från norra till Norra London. Bussen är packad av små elaka Toons. Ett lag i småkris. Att välta ut Sir Bobby i Tyne och ersätta honom med Souness har inte gett önskat resultat. Skatorna på St James Park muttrar och har hämtat pengar för nytillskott. Souness själv har öppnat upp transferfönstret med all kraft. In med Jean-Alain Boumsong, en riktig killer till mittback från Glasgow(fd Auxerre) och Celestine Babayaro - surplus i Chelsea. Bra nyförvärv. Man jobbar fortfarande på Kuffour,Yakubu, Thomasson och eventuellt Distin. Freddy Sheperds skator har samlat guld. Shepherds Magpies.
Gunners och Newcastle möttes före jul. 1-0 på St James Park. Vieira. Newcastle har gått stylt-gång i år. Souness disciplin har givit stort bråk med gamänger som Bellamy och Robert. Det verkar dock ha lagt sig nu. Laget har haft en hel del skador på Shearer, Nicky Butt, Kieron Dyer och Stephen Carr. Detta har självfallet påverkat lagets prestation.
På sistone dock har det börjat se bättre ut. De senaste elva matcherna har man förlorat fyra, alla mot storlagen, så det börjar bli fason på Souness pojkar. Vari ligger felen då? Tittar man på the Toons så finns kvaliteter. Här finns ett koppel av mycket bra spelare. Robson och Souness spelar dock annorlunda. Souness söker bollinnehav, bollen skall vårdas på mitten och defensiven är viktig för att snabbt slå om ut på snabba yttrar. Han har använt sig av 4-5-1 alt 4-2-3-1. Christmas tree, kallas det. Robson spelade en klockren 4-4-2 utan att ha taktiken och mannskap. Newcastle har dock haft problem att slå om från försvar till anfall. Om man tittar på statistiken, så ligger man långt långt ned på antalet spelvändningar. Bland de sista i ligan. Vidare så saknas bitvis aggressiviteten. Man ligger bland de sista på antalet tacklingar och hur är det med orken? 75% av alla insläppta mål kommer i andra halvlek. Försvaret läcker som Titanic bitvis. Bramble, Hughes med flera lämnar utrymmen stora som regattor och 6 mål i baken är på nickar.
Glädjeämnet under säsongen är UEFA-cupen, där Newcastle marscherar med Lundhags-kängor. I åttondelen väntar Petter Hansson och Lasse Nilssons Heerenveen. Om den sistnämnde spelar så kan man låta Bramble och Hughes spela, ty Pippis Herr Nilsson behöver 10 chanser för en balja.
I FA-cupen väntar Coventry i fjärde.
Vi summerar säsongen.
Thierry Henry = toppar
Vi har hittat två-tre stycken som vi lyfter fram. Craig Bellamy, numera en nyklippt svärmorsdröm. 7 mål och 4 assist i år är bra skörd för den irrationelle walesaren. Han har visat Souness att han vill spela. Han dribblar mest, skjuter näst mest och är allmänt aktiv.Shay Given är given och alltid en toppmålvakt, men alltid ryktenas man. En säker sista utpost. Alan Shearer är alltid god för ett mål. 7 mål i år på 17 matcher. Skapligt facit av en 35åring.
Francis Jeffers = Floppar
Ja, jag hade fel. Patrick Kluivert trodde jag skulle lyckas. Men inte. Jag fattar inte. Det finns så mycket boll i karln och så mycket erfarenhet, men han har misslyckats igen. Springer han rätt? Får han rätt bollar eller kan det bero på att han är född på samma dag som van Nistelrooy? Läge för smörknivsharakiri? Endast fyra mål. Nej.
Titus Bramble är osäkerheten själv. Han missar markering, i nickdueller och står fel. Bramble var hyfsad i Ipswich, men nu. Bara för att man är från Ipswich, måste man förvandlas till en John Deere? Mer måste till.
Pascal Cygan = Frågetecken
Vi summerar. Kieron Dyer måste upp till bevis. Mer initiativ, utmana mer, våga mer. Mot Gunners såg det bitvis häftigt ut. Det märks att han varit skadad. Jermaine Jenas måste ta mer ansvar. JJ leder passningsligan överlägset, men skapar för lite framåt. Tre assist är inte katigt. Laurent Robert med trycket i skottet. Har gjort två mål, slagit över 70 crosspassningar, men är fasansfullt ojämn.
Sedan skulle man kunan ta in hela backlinjen med Elliott, O'Brien och Hughes. Det har inte funkat.
Cesc = Överraskningar
Lee Bowyerär en nyckelspelare för lagets humör. En vilde som tacklar mest och fäller mest och har ett rött kort, men en pådrivare. Han har kommit tillbaka i gott slag igen och kommer att hjälpa Newcastle. Han har skött sig också. Inga bitmärken i motståndarna, ingen våldstackling typ en Luzhny på efterkälken eller som Roy Keane på sin Haalandska storhetstid. Alltför många barer i Newcastle har inte blivit demolerade. Fast det är klart. Woodgate har ju flyttat.
Steven Taylor är en ung spelare som Souness släppt fram och som gjort ett antal bra matcher på backen. Han tar för sig och har bra följsamhet. En överraskning hittills.
Förra året blev det 3-2 för Gunners, efter att TH14 avgjort på straff i 80.e minuten. Om jag inte missminner mig så chippade han in den lite retfullt i mitten. Lite Panenka. Vem dömde? Mike Riley. Visste ni att om man slog upp "otäck människa" i Nationalencyklopedin så är det en referens till Mike Riley. Tänka sig.
På håll hör vi de rädda skatorna tar sig ned mot söder. De kvittrar och flaxar ängsligt. Souness muttrar. Mer muttrande blir det efter söndag. Det blir en tung resa hem för dem. Gunners vinner. Östgötabjörnen ryter i skogen och Gunners tar upp jakten på Chelski. Sanna mina ord.
