Rivalitet och sandlåda Del 2
Ordkriget mellan två av Premier Leagues framgångsrikaste managers har knappast gått att undgå. Men har det inte gått för långt nu?
Varför det alltid är Wenger som får skulden övergår mitt förstånd, om man har något. Varför det alltid är Wenger som anklagas för att vara "besatt" av Man Utd övergår också mitt förstånd. Han svarar på frågor från journalister och att de sedan vänder och vrider på det han sagt är en annan sak. I det här fallet verkar det som att Ferguson är "besatt" av Arsenal och Wenger, men det framgår inte av pressens rapporteringar. Ensidigt? Kan så tyckas.
Men det måste ha något med dessa mind-games, som pressen så fint kallar Fergusons upprepade utspel, att göra. Jag vet inte om det beror på att Ferguson nu känner att ligan sluppit honom ur händerna för andra säsongen i rad, men den här säsongen har hans utspel känts mer desperata än tidigare.
Ferguson var snabb med att påpeka hur Bolton-spelaren Ben Haim överdrev en situation där Wayne Rooney tryckte handen i ansiktet på honom. Mycket riktigt övedrev han, å det grövsta. Och blev "åtalad" av FA för detta. Men det är inte Fergusons jobb att avgöra att han överdrev. Hade Wenger då kunnat få Rooney "åtalad" för improper conduct när denne överdrev så pass att det blev straff? I båda situationerna handlar det ju om att överdriva en situation. Och om alla managers skulle skärskåda varje incident i alla matcher och skrika på FA skulle det bara bli cirkus av alltsammans.
När nu Ferguson kallar Wenger för en "skam" borde inte FA då bötfälla honom då det faktiskt inte är värre än när Arsenal-managern kallade RvN för "spela falskt"? Men i det här fallet hoppas man inte på mycket från FAs sida. Att de skulle ta Ferguson i örat och säga åt honom att sluta med dumheterna lär aldrig hända. Fergusons konstanta sandlådefasoner borde upphöra omedelbart bums och det är bara FA som verkligen kan se till så att det händer.
Samtidigt blir jag besviken på Wenger för att han den här gången nappat på Fergusons utspel. Wenger brukar i vanliga fall bara avfärda skottens verbala attacker med en vass kommentar och ett finurligt leende. Men den här gången kan jag tycka att även han gått för långt. Wenger borde koncentrera sig på sitt eget lags nuvarande tillkortokommanden istället för att kommentera Fergusons dumheter. Arsenal har spelmässiga problem såväl som omotiverade spelare och kontrakt som går ut i sommar. Det är dessa saker Wenger och klubben ska lägga sin kraft på.
Jag kan också förstå att Wenger svarade då den brittiska presskåren låg på som blodtörstiga iglar. Hade han inte svarat hade han ansetts som svag och nu när han svarade så ansågs han ändå som svag för att han nappade på betet. Hur Wenger än gör så hängs han ut som en förlorare av pressen. Den stora förloraren är dock Ferguson som för varje uttalande nu framstår som en mer och mer desperat man. Men det framgår inte i tidningarna för enligt fotbollsjournalisterna så är han listig med sina "mind-games". Dags för FA att visa vem som håller i taktpinnen.
Kan vi inte få ett slut på dessa fasoner? Det börjar bli tröttsamt nu. Wenger och Ferguson borde träffas över ett glas rödvin (för den ene) och en whiskey (för den andre) och diskutera vad man ska göra åt den ryska invasionen istället för att tjivas om vad spelarna i Arsenal och Man Utd sysslar med. Det är dags att börja spela fotboll.
