En krönikör minns: Tottenham - Arsenal 1-2 (Ligacupsemifinal 1987)
En krönikör minns 4 Mars 1987 med glädje. Då spöades Spurs och vi gick till final. Häng med till Memory Lane.
Idag för 18 år sedan - herrejävlar är det så länge sedan, I'm getting old- var en stor dag. 4 Mars 1987. Låt oss tillsammans minnas den. Själv var man en 20 årig spoling, jag gjorde lumpen i Östersund. Jag var ung, hormonstinn och väldigt intresserade av Gunners. Gunners gjorde inte många glada för tillfället. Man låg runt 10:e plats i ligan. En typ som hette George Graham hade tagit över laget. Vi hade gått till ligacupsemifinal och på ett mirakulöst sätt vänt ett hopplöst läge till omspel mot Tottenham. Ja, vi mötte Tottenham. Kusinen från landet. Spurs anno 1987 var faktiskt ett bra Spurs. Kanske den bästa generationen sedan Nicholsons dagar 1961. Här fanns Clive och Paul Allen, Hoddle, Waddle, Mabbutt och Stevens. Ray Clemence i mål.
Clive Allen gjorde 49 mål detta år. 49 mål.
De tidigare semifinalerna hade slutat med bortasegrar;
0-1 på Highbury, 2-1 på WHL. Det blev slantsingling om arena för avgärandet. Det blev White Hart Lane. Korpvallen.
Datum; 4 Mars 1987. En stor dag. Gunners mönstrade Lukic-Anderson, Adams,O'Leary, Sansom-Thomas, Roecastle,Davis, Nicholas-Quinn, Hayes. Ett klassiskt lag. Ett lag där Gunners ungdomspolicy slagit igenom kraftfullt och brutalt. (Rocky, Mickey Thomas, Hayes, Quinn, Adams alla från i princip samma årgång)
Clive Allen gjorde dock återigen mål direkt. I de två tidigare semifinalerna hade Clive Allen inlett målskyttet. Så ock denna gång med ett välplacerat närskott. Korpvallen kokade. Flaggorna hissades och man förberedde sig för Wembley. Men Graham ställde sig upp på sin bänk och manövrerade fram ett fantastiskt mittfältsspel. Rocky och Paul Davis åt upp Spurs mittfält. Rocky gjorde en av sina absolut bästa matcher. Ett par härliga chanser skapades innan vi klev in i slutet av matchen. Graham bytte ut Charlie Nicholas. In med super-sub; Ian Allinson med en klädsam tysk mustasch. Lång boll på kanten. Ian Allinson rycker. Vänder ut och in på Spursförsvaret och slår en avig boll in vid främre stolpen. 1-1. Mustachjubel.
Sedan i matchens sista sekunder, Graham skickar fram allt han har i syfte att avgöra. Spurs spelarna som vanligt på knäna. Boll spelas fram till Nial Quinn, det irländska vattentornet. Skarv fram till Rocastle, som passerar sin back och vräker in 2-1 under Ray Clemence. Rocky, Rocky, Rocky.
2-1 och vinst och avancemang till final, där vi sedan slog Liverpool.
Vi minns varje dag med glädje. Eftersom vi jämt är bättre än Spurs, så är detta en glädje, men just 4 Mars 1987 slog vi ut Spurs ur cupen och det är bonus. Detta hände 4 Mars 1987. 18 år sedan. Jag minns detta speciellt. Jag blir varm i kroppen, håret på rygg och axlar växer lite extra. Vi minns även Rocky Rocastle. Tyvärr tragiskt bortgången. En hjälte. En riktig hjälte.
