Recension; "Thierry Henry - the biography" av Oliver Derbyshire
Redaktionen har läst en biografi om Thierry Henry. Författaren verkar ha träffat personen lika mycket som redaktionen. Boken blir därefter.
Efter första läsningen, så stod jag och höll boken över elden. Den var kass, oduglig. Jag var ledsen, uppbragd. Men jag beslutade mig för att läsa den igen. Mycket beroende på att det var en massa ord i boken jag inte förstod(ca 40%) och med en ordbok till hjälp så gick jag tillväga med andra läsningen. Att läsa Oliver Derbyshires "Biography of Thierry Henry" på baskiska är ingen lätt match. Hursomhelst, efter andra läsningen, är mitt humör marginellt bättre, min hand är något svedd efter närheten med elden, men jag väljer dock inte att bränna boken. jag skänker den till pappersindustrin. Oliver Derbyshire har skrivit Thierry Henrys sommarlov mer än hans biografi.
Oliver Derbyshire är en knappt 30årig hängivet Gunnersfan, som åtog sig att skriva en bok som förmodligen alla fotbollsfantaster i världen har väntat på. ”The Biography of Thierry Henry”.
Äntligen skulle man få läsa om hur den store växte upp, vad han tänker på, vad han gör när han inte spelar fotboll, hur han funderar. Här fallerar boken fullständigt. Inte en rad om den stores fritid och tankar.
Om man nu tar sig tid att skriva en biografi om någon levande så är det en förutsättning att träffa personen ifråga. Mr Derbyshire har inte gjort detta. I alla fall utgår jag från det. Hela boken är en enda stor historiebeskrivning och upprapning av matcher och mål. Jag skall inte sticka ut hakan, men ge mig ett halvår, obegränsad tillgång till alla större tidingars arkiv och lite deg, så skriver jag en likadan berättelse. Det kan inte vara så svårt.
Boken tar sitt avstamp i Thierry Henrys bakgrund och här måste tillstås att jag tyckte boken var bra, eftersom det presenterar en hyfsat ny sida av Thierry Henry. Hans uppväxt i les Ulis, hans föräldrar och hur han växte upp.
Hans far, som med nästan manisk frenesi ville lyfta sin son från gatorna och drev på honom att bli fotbollsspelare. Hans mor var mera relaxerad. Derbyshire gör en godkänd inledning, men jag hade nog kunnat läsa ännu mer om denna period i hans liv, eftersom dagens fotbollsfans inte vet så mycket om det. Man får dock reda på att hans snabbhet kommer från släktingar. Hans farbror var bland annat fransk mästare på 400 meter häck.
Det tråkiga är dock att denna inledning bara är i 20 sidor och vips är han storstjärna i Monaco. 30talet sidor senare så har han gått via Juventus till Arsenal. Resten av boken är en noggrann genomgång av i princip varje match varje säsong i Gunners. Även i de inledande delar av boken, så skriver Derbyshire en löpande sammanfattning av Monacos och Juventus historia. Jag vill inte läsa sånt som jag hitta i en statistik-bok.
Låt mig ge ett par exempel;
Under Monaco gör han en grundlig beskrivning av samtliga matcher och mål på ett enkelt sätt. Det kan exempelvis vara;
"Till matchen mot Lyon, så satte tränaren honom på bänken, men det var en bra kick för henry, som svarade på tränarens kritik och gjorde ett mål. Detta gillade tränaren som lät honomstarta i nästa match mot Lens. Tyvärr kunde inte Henrys goda form hålla i sig och han gick mållös från matchen. Monaco vann ändå matchen med 2-0.... etc etc...."
Å så här fortsätter det. Sida upp och sida ned.
Vad Oliver Derbyshire har gjort helt sonika är att ha har tagit en statistik över Thierry henrys samlade matcher, tagit en stor samling artiklar om honom och skriver en berättelse i löpande text, där han ibland slänger in kraftfulla citat som motspelare och medspelare ger. Detta är en av de få höjdpunkterna i boken och man blir lätt tårögd av att läsa hur stor Thierry Henry är i världen. Å andra sidan..det visste man redan.
Sedan kan man alltid ställa sig frågan; vad förväntar man sig? En skandalbok, typ Jaap Stam som kallar nevillesystrarna "cunts". En ”Anpfiff” á la Harald Schumacher, som drev honom i landsflykt.
Självfallet vill man ha snaskigheter. Vem som pinkar på vem i duschen..vem som klipper sönder kallingar och vem som showar, men jag hade inte förväntat mig detta. Då hade jag gjort stora ögon och förmodligen sett ut som Vargen i Rödluvan ”Vilka stora ögon du har, mormor..”.
Inte en enda gång är boken kontroversiell. Inte en enda gång förvånar boken. Å andra sidan, Thierry Henry är inte känd som mannen som gör kontroversiella uttalanden, misshandlar ungdomar, slår ner tjejer på barer eller vrålar "fuck" till alla närstående. Men man skall väl för den delen inte behöva gäspa igenom onani i statistik och löpsedlar.
Vad jag förväntade mig var lite mera personligt stuk.
Varifrån kom spelet och bollkänslan? Varför valde han att gå till Clairefontaine? Hur kommer det sig att Juventus-vistelsen blev en sådan flopp? Med egna ord. Inte ur pressen.
Vad gör han på fritiden? Vad tänker han på? Varför är han så engagerad i racism? Vad har han för ”hobbies”? Anekdoter. Ingenting, nada, rien, nichts.
Detta mina damer och herrar gör mig irriterad. Oliver Derbyshires bok för mig inget närmare svaren på detta och en analys av Thierry Henry. Därför skänks denna obönhörigen till pappersindustrin igen.
Magnus Falks betyg; 1,5 kanon av fem möjliga
