Falkens Funderingar: 9 Januari: Den individuella prägeln
Vissa gillar att plockar bär. Vissa tycker om att meka med bilar. Vissa gillar att sova naken med en get. Intressen är olika. Det är det som gör människan så fantastisk. Monty Python's scen från Life of Brian när Brian vaknar upp efter en kärleksnatt med Miriam och ser tusen personer utanför fönstret är en klassiker. "You don't need to follow me. We are all individuals". "I'm not", säger en snubbe. Makalöst bra. Likaså är det väldigt fascinerande att följa vårt forum, där det huserar en mängd härliga, en mängd konstiga och en mängd vilsna karaktärer. Jag är sällan aktiv på forumet; det ger mig inget. Våra duktiga moderatorer håller bra koll på oredan kring matcherna och nog tycker väl jag att nivån på kommentarerna har höjts om man jämför med förra året. Men så dyker de upp. Dessa individer, som sticker ut lite granna.
Jag medger att jag är fakta-nörd. Begåvad med en del fotografiskt minne och har glömt mer saker om vissa delar kring Arsenal än ni förmodligen någonsin lär er. Ibland får man nytta av en laguppställning från 1972 eller vilka år Gunners vann ligan på 30-talet eller vilka klubbar SuperMac McDonald spelade i innan han värvades från Newcastle för 333,333 Pund. Men när jag studsar runt på forumet så häpnas jag och imponeras av det intresse som finns för Gunners ekonomi, hur ägarförhållandena hänger ihop, vem som säger vad och hur han sade det, i vilket sammanhang. Det finns fakta, citat, länkar till uttalanden i Guardian från 2008; det finns långa redogörelser för hur balansräkningen kunnat se ut eller har sett ut; hur vi hänger ihop med Arsenal Trust; vilka klubbar och hur ycket pengar Stan Kroenke spenderar; vilken lön Wenger har och hur stor bonus Gazidis har. Jag fascineras av denna fullkomliga rikedom av kunskap, som jag aldrig skulle vara intresserad av att inhämta. Å detta trots att jag är civilekonom i botten. Fast det där med ekonomi, det gick jag ju bara för att det var mest brudar på internationella ekonomlinjen. Jag tycker dessa diskussioner livar upp och sticker ut från alla jävla laguppställningar och listor på spelare man kan köpa eller sälja eller hur kass Ramsey var i sista matchen eller att Wenger skall avgå. Men kunskapen om vår klubb når ett härligt crescendo när diskussioner om ägarförhållande uppstår och när olika personer tar Kroenke alt Usmanovs eller någon annans parti. Jag häpnar; imponeras och läser gärna denna diskussion. Den berikar mig och man är aldrig för gammal för att lära sig saker. Sålänge man lägger viss mått av realism, skepticism och kritiskt granskande runt texterna. Individualitet. Det är nog bra ibland det.
Ikväll spelade Gunners en U21-match och jag förvånas storligen över resultatet. I WBA kände jag inte igen en människa. Var är Cyrille Regis? Men när Gunners radar upp Jenkinson, André Santos, Diaby, Oxlade-Chamberlain och Coquelin, så finns det ordentligt med kvalitet ilaget och naturligtvis måste denna användas för att slå WBA. Men Diaby lyckades att klara sig igenom en timme utan att bli skadad. Häpnadsväckande. Spelade han i en gipsvagga? Frimpong välkomnade sig själv tillbaka med att bli utvisad. Jag tror att Mr Dench lämnar klubben inom kort. Det är fränt med attityd, men idiotiskt när det sätter en elak prägel på en spelares vardag. Att sparka bort en boll efter avblåsning när man har gult redan gör bara ett praktarsel.
Det sägs att Walcott är klar. Jag väntar, men hoppas på goda nyheter. Vi kan behöva lite godis att stoppa i hungrande Gunnersmunnar. Sedan hängs Fellaini ut som möjlighet, men 22 miljoner i utköpsklausul känns väl magstarkt och ingår håret då? McCarthy verkar hetare istället och sedan tappar vi möjligen Denilson för gott. Inte ett öga är torrt.
Men låt individen leva vidare så länge så hörs vi inom kort.
