Legender; Joe Mercer
Nästa legend ut från legendrummet är Gunners karismatiske kapten från efterkrigsåren; Joe Mercer.
Ett av de absolut största snilledragen i Gunners historia var nog att övertala den karismatiske Joe Mercer att fortsätta sin fotbollskarriär på den högsta nivån. året 1946 skulle han lägga skorna på hyllan, men övertalades att fortsätta gång på gång. 2 ligavinster och en FA-cupvinst senare låg äntligen skorna kvar på hyllan.
Låt mig berätta om Joe Mercer, en fantastisk inspiratör och legendarisk Gunnerskapten.
Joe Mercer föddes 1914 i Ellesmere Port, ett par mil sydväst om Liverpool. Just denna lilla ort verkar ha haft en god jordmån, då Wolverhamptons stjärnspelare och manager Stan Cullis är född året efter i samma lilla ort. Mercer tillbringade sina första år i denna lilla ort. Det var fattigt, tegelhusen stod på rad och det enda barnen hade att sysselsätta sig med var egentligen fotboll. Fotboll var gruv- och arbetarsläktets sysselsättning. I norra och mellersta England var Fotboll oerhört stort. Kom ihåg att engelska ligan startat 1887/88 med i princip bara lag från nordvästra England och i Liverpool-området hade utvecklingen fortsatt. Joe Mercer klev in på fotbollsplanerna på 1920-talet, då han gjorde sig ett namn i de lokala skollagen. Han och den tidigare nämnde Cullis lyfte Cheshires skollag till något mycket bra och snart stod storklubbarna och ville ha Mercers påskrift. Den dynamiske och löpvillige mittfältaren fick snabbt ögonen på sig och Everton, som historiskt sett verkar ha haft ett gott öga för talanger, snappade upp den kreative Mercer 1932. Det blev en härlig kärlekshistoria.
Med Mercer i laget fick Everton ett riktigt intressant 30-tal, som avslutades med ligaguld 1938/39. Han var en stadig defensiv mittfältstyp, orädd och närkampsvillig och belönades också med 5 landskamper. Det skulle naturligtvis ha blivit mer, men så ville en mustaschprydd österrikare i koppel och brun uniform att världen skulle bråka under några år, så brittisk fotboll fick ta paus under 6 långa år. Tyvärr för Joe Mercer, som med sitt Everton var på väg mot något riktigt stort och mycket väl kunnat följa upp sitt ligaguld med ett världsherravälde under början av 40-talet. Mercer tillhörde de spelare som var med i kriget. Under krigsåren gjorde han 25 landskamper för det brittiska militärlandslaget, men höll på att bli fast i Dunquerque, när tyskarna slog en järnring kring staden.
Kriget lade England i ruiner. Städerna stod i lågor och återuppbyggnadsperioden började. Marshallhjälpen byggde upp tyskland och Europa och här och var smög nya hussamlingar och fotbollsarenor upp. För fotbollen var viktig ansåg brittiska politiker. Fotboll fick folk att gå ut ur sina hus och det blev en nationell samling. Se Tyskland som vann VM 1954. Det blev förhållandevis billigt att gå på fotboll och i princip den enda underhållningen som gavs. Publiksiffrorna stegrades och siffror över 60-700000 var ine ovanliga. Gunners-ManU 1952 hade över 80 000, fortfarande ett brittiskt rekord.
Joe Mercer tog sig åter till Everton, men klubben hade förändrats.Det var inte riktigt samma och som 31åring tog han beslutet att lägga skorna på hyllan. Han ville syssla med en pappershandel han hade fått nys om. Då ringde Tom Whittaker, Gunners manager och Mercer anslöt till Gunners erfterkrigssatsning. Men under förutsättningen att han kunde bo kvar i Liverpool och träna i staden. Sagt och gjort. För 7000 pund lämnade han Everton och flyttade till Gunners. Hans träningar genomfördes på Anfield. Hans första match med Gunners var 30 November 1946 mot Bolton.
Med Mercer kom dignitet, erfarenhet, framåtanda och bollkänsla till Gunners. Han fick kaptensbindeln av Whittaker och tillsammans med ett annat omddebatterat nyförvärv, 35årige Ronnie Rooke lyfte man laget från en nedflyttningsplats till en mittenposition.
Året efter blev Mercer historisk, då han som förste och ende spelare var med om att vinna ligatitel på båda sidorna av andra världskrget, ty Gunners inledde med 17 raka utan förlust i ligan och stack tidigt iväg med ligatiteln. Mercer gjorde fyrtio matcher och var fullständigt enastående. Han drev på grabbarna på mitten, höll ihop det defensiva spelet och var fullständigt enorm. Laget avslutade året med fantastiska 8-0 på Grimsby på Highbury. Men, nu kände Mercer att det började bli jobbigt att spela fotboll och pratade om att lägga skorna på hyllan. Han var ju ändå 33. Men han övertalades till ännu en säsong och fler likande övertalningar skulle följa.
Säsongen 1949/50 gick Gunners till FA-cupfinal mot Liverpool. Ett problem uppstod dock. Mercer tränade på Anfield. Ett rådslag hölls i Liverpool och beslut togs att inte låte Joe Mercer träna på Anfield veckorna innan finalen. Ett sunt beslut, men det spelade ingen större roll för Gunners vann med 2-0 efter att Reg lewis gjort båda målen. Joe mercer lyfte bucklan och bars i gungstol runt arenan. Samma år blev han utnämnd till årets spelare i England.
Men det var inte slut för det. Han övertalades att fortsätta ännu ett år och fick tyvärr genomlida den högst optimala nederlaget 1950/51 då Spurs vann ligan och Gunners slogs ut av ManU i FA-cupen. Kan det bli värre? Året efter var han med i det förlorande laget i FA-cupfinalen. Som 37åring. Nu var det väl ändå slut? Men icke. Han övertalades att fortsätta ytterligare ett år och 1952/53 var det minsann dags igen. Gunners vann ligan igen. Med minsta möjliga marginal. Det avgjordes på målkvot mot Preston. Mercer gjorde 28 matcher och sina två enda mål för klubben. Gunners vann ligan för 7:e gången, en praktskräll. På mitten var den 38årige Mercer fortfarande en stor pådrivare och inspiratör. Han övertalades i segeryran att göra ett år till.
Detta blev den sista säsongen. Efter nitton spelade matcher bröt Mercer benet mot Blackpool och han bars av planen. Åskådare sade att man kunde höra benbrottet över hela arenan.En riktig Gunners-legend hade gjort sitt. 271 matcher för ett Gunners, där han egentligen bara skulle gjort en säsong, som hjälpgumma. På sätt och vis kom kanske benbrottet bra för Mercer, nu tvingades han att sluta. Han hade kanske hållit på än idag annars.
Istället blev det två ligatitlar och en FA-cupvinst. Mercer tillhör tillsammans med Frank McLintock och Tony Adams de kaptenerna i Gunners historia som varit den största inspirationskällan och pådrivaren. Mercer var alldeles perfekt som den defensiva länken mellan mittfält och fyrbackslinjen. Han sprang över hela mittfältet, fördelade bollar, vann bollar och drev på sina spelare.
Efter Gunnersperioden klev han vidare inom fotbollen som manager. Han tog Aston Villa till den första ligacupvinsten 1961, innan han tillsammans med Malcolm Allison styrde Manchester City till enorma höjder under 60-talets slut. Det blev både ligavinst, FA-cup, liga-cup och vupvinnarcupvinst, innan Mercer och Allison var färdiga. Under 70-talet tog han även ansvar för landslaget under en kort tid. Mercer var en lika stor inspirationskälla som ledare som spelare. 1991 dog han på sin födelsedag i Liverpool och brittisk fotboll hade förlorat en av sina stora spelare. Gunners lagkapten lade äntligen skorna på hyllan.
Fakta;
Matcher; 273 matcher, 2 mål
Titlar: Ligaguld 1947/48, 1952/53, FA-Cup-titel 1949/50, Fa-Cup finalis 1951/52
7 landskamper för England.
