Lindströms femma
Enligt Dagens Nyheter är listor extremt mycket 90-tal och därmed ute. Arsenalredaktionen har dock aldrig varit hipp så här kommer en färsk lista.
Igår gjorde Patrick Vieira ligadebut för sin nya klubb och för mig var det första gången jag såg honom i en annan klubbtröja än Arsenals. Det var en märklig upplevelse och jag kom på mig själv med att inte ens känna igen honom och det kändes ända in i själen. Patrick Vieira var vår, han var min favoritspelare i nio år. Här kommer en lista över andra hjärtslitande transfers.
1. Patrick Vieira till Juventus
Hur många andra toppklubbar säljer sin 29-årige lagkapten till en europeisk toppkonkurrent och blir ett bättre lag som en konsekvens? Kan ni komma på en enda klubb så blir jag överraskad. Att man dessutom fler år i rad kämpat med näbbar och klor för att behålla honom och sedan kovända och sälja honom för halva priset övergår mitt förstånd. Behövde en nytändning? Skitsnack! Hade dåliga knän? Löjligt! Lita alltid på Wenger? Jag tvivlar.
2. Overmars och Petit till Barcelona
När man säljer två av sina bästa spelare på ett bräde blir man naturligtvis överraskad och tagen på sängen. Den här övergången blev dessutom jobbigare med anledning av ett par saker. För det första dröjde det ett par säsonger innan vi hittade en fullgod ersättare till Petit på det inre mittfältet. För det andra spelade Overmars aldrig lika bra efter att han lämnat Arsenal och för det tredje misshandlade Barca Petit totalt genom att spela honom som mittback i en trebackslinje eller vänsterback. Visst fick vi en jättehög med pengar men vi skulle behållt.
3. Paul Merson till Boro
I eftertankens kranka blekhet var det här en mycket bra affär men det hindrar inte att när jag läste om den första gången blev alldeles stum. Den nye franske coachen säljer alltså en av de absolut bästa spelarna i klubben till ett mittengäng. I mina ögon ser det då helt tokigt ut. Att det var en del av en förnyelseprocess och att det stod massor av högkaratiga europeiska toppspelare på shoppinglistan visste vi inte då, sommaren 1997.
4. Liam Brady till Juventus
De två sista övergångarna har jag ingen direkt känslomässig koppling till men de är signifikativa i Arsenals historia. Det är nämligen två gånger vi sålt två tongivande spelare och efteråt hamnat i en lång svacka. Den tyngsta av de två är försäljningen av Liam Brady till Juventus. Brady är allmänt sedd som den i särklassigt mest talangfulle spelaren i Arsenals historia, pre-Wenger-eran. När Brady såldes till Juve för en spottstyver i början av 80-talet var det en signal som visade att det talangfulla lag man byggt under några år var redo att monteras ner och det verkade som Arsenal saknade ambitioner. Mycket riktigt försvann också andra tongivande spelare som Frank Stapleton efter Bradys uttåg.
5. Frank McClintock till QPR
När Arsenals ledargestalt och lagkapten från dubbellaget 1971 reades ut signalerade också det att Arsenals ambitioner inte var ställda mot toppen och mycket riktigt fick faktiskt Arsenal under ett par säsongen kämpa i den absoluta botten innan det vände uppåt med Brady-generationen. Är det bara jag som ser paralleller till försäljningen av Vieira?
Inte ens nära att hamna på listan:
Anelka till Real Madrid
Han gnällde sig iväg från Arsenal med hjälp av sina agenter som tillika var hans bröder och Real köpte en av världens största anfallstalanger för en jättepung med pengar. För en 1/3 av de pengarna köpte vi Henry från Juve. Fotbollshistoriens bästa fotbollsaffär?
