Cesc Fàbregas klar för Barcelona
"Alles hat ein Ende, nur die Wurst hat zwei, Jawohl mein Schatz es ist vorbei".
Sjöng månne Cesc Fàbregas denna sång när han satte sig på planet på Heathrow i eftermiddags? Han såg ut som en trallande jänta med sombrero och tuggandes på ett alldeles eget kontrakt med Barcelona.
Transfersagan är över. I Barcelona kan Pique, Puyol, Xavi, Iniesta och vilka de nu har i laget, sluta att skicka ut en massa idiotiska meddelanden över nätet, ty den förlorade sonen vänder hemåt och en av Arsenals längst transfersagor får sitt slut.
Cesc Fàbregas Soler, vilken Gunners och Wenger har byggt sitt spel runt de senaste fem åren, lämnar Gunners och flyttar hem till Katalonien. Hemlängtan blev för stark för vår kapten och längtan efter titlar, segrar, La Liga och hemmet drog honom ned till det katalanska hemmet.. Arsène Wenger gick ut med några korta ord på hemsidan "Vi ville behålla Cesc, men han längtade hem så vi släppte honom. Vi tackar honom för hans bidrag till klubben och önskar honom lycka till". Inga överord och jag undrar vilka diskussioner som ägt rum mellan Wenger och Cesc.
Hursomhelst; det kommer att skrivas massor om vad man tycker om affären, om Barcelona och Fàbregas kommer att få både det andra och andra ordet kastat mot sig. Jag väljer att inte göra detta. Jag tänker minnas Fàbregas som en fantastisk spelfördelare i Gunners. En av de absolut bästa klubben haft och utan honom hade vi aldrig spelat Champions League, spelat CL-final, ligacupfinaler och slagits om tätpositioner. Killen gjorde 300 matcher för klubben och har aldrig sagt ett ont ord om Gunners, Wenger eller medspelarna. Att han nu väljer att lämna Gunners beror säkerligen på en mängd orsaker. Misstänker att han är trött på att ideligen tappa spelet mot slutet av säsongen och missa titlarna, att se hur klubben inte satsar som han innerst inne tycker att man skall, men också att hans katalanska hemmaklubb sopar banan med motståndarna och viner Champions League, La Liga etc och att han nu vill få en chans att leka med de stora grabbarna. Vad jag nu inte vill se är ett kraftfullt "parting shot", som är så vanligt, men jag tror och hoppas att Fàbregas inte gör det. Hans vänskap och förtroende för Wenger är alltför stor för det. Tror jag i alla fall.
Så, Cesc Fábregas, tack för din tid i Gunners och ditt bidrag till att göra oss till det vackrast spelande laget i världen. Nu får andra ta vid. Lycka till i Barcelona.
