En Julsaga - del 3

…men sömnen blir kortvarig, för Wenger rycker till igen. Lätt kallsvettig, fundersam. ”Vilken konstig dröm. Vilken kritik..inte då..jag har väl alltid rätt å vi tar oss ju till Champions League varje år och slåss på alla fronter. Vad folk gnäller…”Götapetter, tänker musketören. Jo han har Teskedsgumman på DVD. En annan sak man inte vet om fransmannen. Men samtidigt lätt fundersam. För det var väl en dröm. Han beslutar sig för att det var det, när han hör klockan slå tre. Plötsligt känner han en iskall hand som tar tag i hans genitalier. Som om en stor fet bläckfisk hade haft iskalla hockeyhandskar på sig och han lyfts ur sängen. Han tittar skräckslaget nedåt och ser hur Pat Rice i miniatyr kryper upp ur byxlinningen på honom. ”ready to Rock’n roll, Frenchie? Let’s go to the future”.

****
Fransmannen tittar til när han ser Jack Wilshere intervjuas utanför London Colney. "I could not refuse it. We have no ambitions. När Theo och Bac gick så började även jag tveka. ” Wenger stammar till ”Han skrev ju på ett femårsavtal. Iförrgår. Vad är det som händer?” Sedan grumlas det till igen och han ser Jack Wlshere i en ”Lilywhite tröja med en tupp med en pungkula”. ”Spurs?”, skriker Wenger. Han skrev på för Spurs? Det kan inte vara möjligt.
***
Plötsligt kommer en ny bild fram. En gråhårig man står i ett omklädningsrum och städar duschar. Det ser ut som Old Trafford. Någon ropar "Do the cleaning well this time, old man!". Wenger tittar och tycker sig känna igen mannen. Han tycker synd om personen. Men bilden försvinner. "Vem var det där?", frågar han lill-Pat.Men han får inget svar.

***
Nya konturer, nya former och han ser sig själv stående utanför Highbury House med en resväska. Förvirrad, irrandes, förvånad och desillusionerad. Han ser en av Highbury Houses städare kliva fram och säga ”Sorry that they had to let you go, sir. You had seventeen good years in the club.”
Wenger chockas svårt. Förstår ingenting. Tittar på sin gamle vapendragare Pat Rice som sakta men säkert nickar med huvudet. Sparken? Nä, va.hur.inte väl? Vad är detta för dröm?

***
Han vänder på blicken och ser Gazidis, Kroenke och PHW gå iväg från Highbury House med en man i djupa diskussioner. Wenger tittar till. Vem kan det vara? De verkar vara mycket goda vänner. Vår franske mästartränare försöker få en blick på vem killen kan vara. Till slut tittar han bakåt och Wenger ser de trötta ögonen, de stora kindpåsarna, det rödblondskimrande vågiga håret .”Fuckin ’Arry…..”viskar vår franske vän.

***

Återigen dimma, grötig Lützendimma och fullständigt omöjligt att se något. Men efter viss berg-och-dalbana så ser han plötsligt de välbekanta bilderna av sin gamla arbetsplats. Han känner igen städaren. Fast det är inte samma som sist. Han liknar ju..det är ju..Steve Bould. Elsässaren tittar förskräckt på Mini-Pat och läser sedan på byggnaden ” Alisher House”. Skräcken kryper upp på Wengers armar som små otäcka ormar.

***
London Colney. En massa spelare i Arsenaltröjor och västar. Men inte många fransmannen känner igen. Jo, han känner igen en hel del, fast de brukar inte ha Arsenaltröjor. Pirlo? Seedorf? Denisov? Konstigt. Han ser några brassar som spelat i Shaktar Donetsk. På London Colney. Han ser en kille med jacka som det står ”Boss” på, fast med kyrilliska bokstäver. Det är ingen ordning på träningen, ingen geist och spelarna pratar mest om de fantastiska lyxåken som står på parkeringen.
***

Matchdags. Emirates Stadium är halvfullt. Match mot Everton, som med tre minuter kvar går mot en säker seger. Wenger tittar uttryckslöst på matchen och hör samtidigt vad fansen säger ”Ja, tränaren kan inte göra något. Det var den gamle stofilen som satt kvar för länge. Tjatade om sina spelidéer och om att laget var talangfullt och behövde tid. År ut och år in. Utvecklingen sprang ifrån oss och tränarna fick rädda det som räddas kan. Det duger inte bara att köpa bredd-spelare hela tiden och ynglingar ingen jävel hört talas om.
***
Fransmannen vänder nu blicken mot ett nytt skeende på London Colney när en väldig kille i extrema glasögon och på tok för liten kostym säger ”I have just bought these three from La Liga. I have seen on Youtube that they are good. I paid good money for them and they shall play. Any questions?”

Vår franske vän skakar på huvudet. Det kan inte funka så. Inte med mitt Arsenal. Ingen sketen ledare skall bestämma vem som spelar i det lag jag tränar.Så kan ju inte utvecklingen i Gunners vara.inte då…

***
Lill-Pat tar med fransmannen på ytterligare en tur och man flaxar förbi en annan del av norra London där man har fest. Wenger läser på banderollen. ”Tenth St Totteringham’s Day triumph in ten years. Who’s your daddy, Gunners”?

****
Han vänder blicken med något surt I blacken och ser en trave människor I någon form av processionståg. Han känner igen dem; Bergkamp, Henry, Wilshere, Fabregas, Pires med flera. De går fram till en byst av brons utanför Emirates Stadium. ”My statue”, säger Wenger med stolthet. Men så ser han hur hela statyn är nedklottrad av en massa ord och stavelser som ”Soccer killer”; ”Va-Va-Voom, my ass”. Den långa processionen går fram till bysten, lägger ned en boll och Henry säger ”Tänk om du lyssnat på lite råd ibland, gjort lite byten ibland och inte velat förändra varje spelare till andra spelare än vad de varit. Då hade din tid varit längre i Gunners och du inte behövt ta jobbet som pojklagstränare i Leyton Orient. Sedan vänder sig Henry om och tittar på sina kollegor. ”Gentlemen, the soccer once known as Va-Va-Voom is officially dead. RIP”.

*****
Wenger tittar på Lill-Pat. Han är bedrövad och irriterad, vemodig och förbannad. "Jag börjar förstå ditt budskap. Jag har förstått allting. Alla saker. En enda sak förstod jag inte. Den där mannen som städade duschar på Old Trafford. Vem var det? " Lill-Pat tittar med stora ögon på honom och säger" Är du inte säker på att du förstår det....?

*****

….”aaaaaaarrrgh”. Med ett långt gutturalt vrål vaknar en man i Totteridge. Hans fru vaknar samtidigt och tittar på honom. Wenger har ett tokigt uttryck i ansiktet. Vansinnet är nära.Hans blickar går runt i rummet. Sökandes, förståendes, letandes.
Han vänder sig till sin fru. ”vilken dag är det?” och frun Annie säger ”slutet av December” och fransmannen studsar som en glad lärka ur sängen. ”slutet av december? Jopi-di-joppi-da”. Ett helt januarifönster. Ett helt fönster och hela världen är öppen. ” Han kastar sig på telefonen och ringer Bould. ”Bouldie, my friend and colleague. Du tar träningen nästkommande matcher. Ta gärna in en forwardscoach också om du behöver. Jag måste till Europa och handla ordentligt inför säsongen. Han ringer också Gazidis och frågar om hur mycket pengar han har att röra sig med och sedan säger han..”Signa upp Theo nu. Genast. Skit i lönepolicyn”. Wenger studsar upp ur sängen, tar sin hyfsat yrvakna fru Annie på en svängom och ropar ”Defense is no answer. We need to attack” och sedan sjunger han ”Oah, hela natten, oah hela dagen” av just den svenska gruppen Attack. Han rusar ut i trädgården av ren eufori, kramar sina buskar, sina träd, skriker upp mot himlen..”time for change”. I grannhusen vaknar yrvakna britter av de franska vrålen och Wenger ropar glatt ”Någon som vill köpa en spelare av mig? Squillaci? Han kan vara trädgårdstomte under våren. Han lär ändå inte spela en minut. Chamakh? Som barnvakt?Han sitter ändå bara still. Vill ni ha någon som undervisar er i alla kroppsdelar, så kan jag Abou Diaby, han har varit skadad överallt. The perfect teacher.Nu, skall förändras..nu är det dags. Nu kör vi. Resten av världen..watch out..Wenger har tänkt om…

Han ropar åt Annie att dra på favoritlåten och ut från högtalarna rullar "
There's a guy in the place
He's got a bittersweet face
And he goes by the name of Ebeneezer Goode
His friends call him Eezer and he is the main geezer
And he'll vibe about the place like no other man could
He's refined, he's sublime, he makes you feel fine
Though very much maligned and misunderstood
But if you know Eezer he's a real crowd pleaser
He's ever so good, he's Ebeneezer Goode…

...å där lämnar vi en illuster fransman.En dansande fransman. En lycklig människa. Förvandlad och omvänd. En julsaga går mot sitt slut. Den kan vara sann, den kan vara påhittad, den kan ha några små partiklar av ren makalös fantasi i sig och samtidigt vara alldeles underbar….