Flashback: Arsenal - Coventry 1-0(0-0) - 18 November 1997
Det spöregnade hela dagen. Men klarnade upp på kvällen. En häftig upplevelse. En kompis - BJ - och undertecknad hade bokat in en veckoresa till London. Det var i begynnelsen av Ryanair och Skavsta var en barack mer än en flygplats. Två gladlynta gossar som checkade in ryggsäckar och i brist på en hel del pengar, så hade vi bokat in oss på ett vandrarhem vid St Paul's Cathedral. Det var mitt egentliga elddop när det gäller brittiska resor med fotboll. Jag hade sett Gunners tidigare. Fast då bodde jag i Tyskland och såg dem när jag besökte London. Det här var mitt riktiga elddop. Det var en regnig november. Extremt mycket jävla regn som öste ned. St Paul's låg som i dimma kring regnskurarna. Temple, City och Mansion House fladdrade förbi i tunnelbanan. Kostymklädda britter blandades med småfeta damer, turister från när och fjärran; handväskor, attachéväskor, ryggsäckar, plastpåsar från något shopping center och "mind the gap, doors closing." Av vandrarhemmet minns jag en hel del. Frukost ingick bristfälligt. En skål med flingor av suspekt fabrikat och halvljummen mjölk. Vi delade rum med två killar, varav den ene var tysk och när det var fullt liv i korridoren på kvällen, så kastade han sig ur sängen , slet upp dörren och vrålade "Bayern München". Jag har fortfarande idag undrat..varför?. BJ menade efteråt att jag drömt, men hur kan man drömma sådant om man inte har tryckt i sig LSD?
Efter att ha sett "Jesus Christ" den första kvällen - en fantastisk upplevelse för övrigt och inte minst fantastiskt blev det då min kompis BJ antydde efter första akten att" den där Judas,han ser skum ut" -, så stod fotboll på schemat den andra kvällen. Highbury väntade. Det hade spöregnat hela dagen. Vi hade tillbringat dagen till fots genom att plocka så mycket sevärdheter vi kunnat. Madame Tussaud's, centrala London, en promenad längs Themsen och så på eftermiddagen begav vi oss upp till Highbury, där det inte var några problem at tskaffa biljetter till matchen. Arsenal möt Coventry i ligacupen. Eller som det hette då; Coca-Cola Cup.
På den tiden var Coca-Cola-Cup något att spela om. Då släpade man inte in en tio juniorer för att ge dem matchrutin och på¨den tiden kunde man känna viss stolhet över att vinna cupen. Nuförtiden är ett parti bridge mer upphetsande och en vinst i tvåmanswhist med min dotter känns mer värt. Nu kan inte hon spela, så det är en enkel match. Men Coca-Cola Cup gav viss känsla, men det hade långsamt börjat tappa gnistan även detta år och när Coventry dök upp på Highbury denna kalla, våta kväll i November, så var det halvfullt under elljusen. Man frös när man satte sig på East Stand. Högt uppe. Det var kallt. Very.
***
Men matchen värmde dock. Wenger hade valt att spela med Manninger i mål. På den tiden var Matty Upson på väg framåt och spelade med Keown centralt. Adams satt väl inne för rattfylla har jag för mig. Ett mittfält med Platty,Romford-Ray, Stephen Hughes och Alberto Mendez bakom Bergkamp och Anelka. Jo, Wenger valde att spela Alberto Mendez. Killen som värvades från en tysk division fem-klubb och som egentligen aldrig blev någonting. Jag hittade honom i en tysk divsion treklubb - Darmstadt? - för några år sedan. Men mot Coventry spelade han och på andra sidan fanns Steve Ogrizovic - den gamle -, Rolle Nilsson, Gary McAllister, David Burrows och på topp Dion Dublin.
Matchen blev en trevlig upplevelse. Dennis Bergkamp avgjorde med ett fantastiskt mästerverk, värdig en holländsk målare, under förlängningen. Men innan dess hade Gunners gått på för seger ordentligt och redan efter några minuter prickade Bergkamp stolpen. Strax före paus gjorde Anelka likadant. Coventry var inte ofarliga dock och gjorde vad de kunde för att störa vår äppelkindade österrikare i målet. Manninger som ersatte Seaman under långa delar av året, skulle bli en av räddarna för Gunners detta år med en straffräddning i straffläggning mot West Ham i cupen och en fantastisk match på old Trafford under mars.
Under andra halvleken följde ytterliagre stolp och ribbträffar av Anelka och Platt. Bergkamp gjorde mål på offside efter att Mendez hittat honom och det gick till förlängning. Huckerby hade kommit in för Coventyry. En spelare jag alltid gillade. Fantastiskt avig. Ganska lik Craig Bellamy i spelsättet och med en härlig teknik. Huckerby gled förbi Bould och tryckte bollen i stolpen. Många ramträffar. Bergkamp avgjorde sedan då Hughes frispelat honom och han chippade bollen över Ogrizovic och taket lyfte på Highbury.
Gunners segrade med 1-0 denna kulna kväll och två herrar begav sig snabbt som ögat tillbaka till puben innan den stängde vid elva och om jag inte minns helt fel, så tryckte vi nog i oss ett par pints innan klockan ringde. Dagen efter såg vi Chelsea-Southampton på Stamford Bridge. Men det är en annan historia.
Lite matchfakta från tiden det då det begav sig.
Cola Cup fourth round
Arsenal vs Coventry City Tue Nov 19 1997
Result : Arsenal (0) 1 Coventry City (0) 0
after extra time
Scorers: Bergkamp 99
Arsenal: Manninger, Dixon, Upson, Keown, Bould; Platt, Parlour,
Mendez, Hughes; Anelka, Bergkamp
Subs: Wreh (Anelka 67), Marshall (Mendez 105), Lukic
Coventry: Ogrizovic, Shaw, Nilsson, Burrows, Breen, Williams,
McAllister, Telfer, Hall, Haworth, Dublin
Subs Not: Huckerby (Haworth 75), Soltvedt, Boland
Booked: Haworth, Burrows, Shaw, Williams
