Manchester City - Arsenal FC 0-3(0-1)

Promenadseger mot ManUs banjospelande broder

Han ringde mig med panik på rösten. "Falk, för fan..du måste., du bara måste..". Jag väcktes ur min slummer på jobbet, packade ihop sovsäcken och ställde en rak fråga "Vadärdetförproblem?" och den gode Rydström svarade "En hemsk blandning av Ebola, Mul&Klövsjuka och apskabb". Något som tydligen unga män verka lida av numera. Jag var själv ung en gång i tiden- jag minns när jag stod på kajen när Wasaskeppet lämnade kajen - men då kallade vi det för förkylning.
Hursomhelst; jag ställer upp. Jag såg ändå slakten på Manchester City eller dagen då den Wengers internationella garde slog Mancinis Oljemiljardärer. Välkomna till en historia i lyx, vacker fotboll och fantastiska oljedrypande utvisningar.

****
Fore-Play

Gunners har haft det mäkta jobbigt i Manchester på sistone. Vi minns alla ifjol när världens-genom-tiderna-gnidigaste-togolese sprang 12 km extra för att jubla (inser han att han slet extra på skorna då; snåljåpen.) och kastade ut sin glädje framför Arsenalklacken. Det var förlust då och Gunners visste att Chelsea hade vunnit. En förlust här och det skulle vara 8 pinnar efter. Jobbigt. Wenger hade Wilshere skadad och spelade en närmast klassisk uppställning centralt med Song-Denilson och Fábregas. Längst fram var Arshavin tillbaka i laget istllet för Rosicky och som högerback såg vi det leende vetefältet Sagna. ManCity inledde med Boyata och Kompany som mittbackar. Boyata, en nittonårig belgare med kongolesiskt ursprung skulle spela en kort men intensiv huvudroll i denna match. Sorgband bars för att hylla den gamle City-coachen Malcom Allison som avlidit.

Domare: Mark Clattenburg

****
Första halvlek

Matchen började i ett ursinnigt tempo. Det var nästan som om shejken hade lovat grabbarna ett par extra oljefat för Silva och Tevez höll på att hitta rätt bakom Squilalci och Djoruou ganska omgående. De utnyttjade att positionerna inte var inarbetade och Fabianski fick sträcka på sig.

Om de första minuterna var Citys, så var den fjärde minuten Boyatas. Helt och hållet. Fábregas satte bollen i en lucka mellan Kompany och Boyata och Chamakh gick mot mål. Boyata tog spelare och inte bollen och som sista man, så var det bara att kliva av. I min värld; klockrent rött. Pang och ut och man såg också på protesterna att det inte var så mycket att käfta om. Vågat av Clattenburg att ta detta. Med facit i hand är det lätt att säga att Mancinis val av den unge belgaren kanske inte var det smartaste denna dag. Att som nittonåring kliva ut i sin fjärde-femte match mot ett starkt Gunners är tufft. Men bort, fula fluga bort...

Det tog ett tag innan positionerna satte sig efter kortet. Tevez testade från håll och Gunners började långsamt göra precis som Strömberg upprepade ungefär 100 gånger första kvarten "använd högerkanten, den är oftast ren". Sagna och Nasri höll hov ordentligt. Sagna fick en årstid på sig att lyfta inlägg exempelvis. Som tur är för Citys försvar, så slår han inlägg som en burk tonfisk. Istället fick Nasri skrida till verket. Han dansade in från kanten, passerade Boateng, lade en boll centralt till Arshavin i straffområdet, väggspel och Nasri petade upp bollen i taket. 1-0 till Gunners. Vackert spel, men försvarsspelet var inte direkt sylvasst från City. Kompany funderade på i vilket Company han skulle placera sin nyvunna lönemiljard.

Nu hade Gunners övertaget i mål och spelare men istälelt för att fortsätta så bet City tag i spelet. Pådrivna av de Jong, Barry och en aktiv Richards, så tog man över spelet och pressade tillbaka Gunners. Richards kom igenom på kanten men sköt utanför. Framför allt var Djourou och Squillaci darriga. Flertalet bollar spelades igenom där, men Fabianski var på tå.

När det var som jävligast fick Gunners straff. Oerhört onödig tackling av Kompany som tog Fàbregas över benen vid kanten av straffområdet. Solklar straff. Men tyvärr är inte straffar Gunners bästa gren just nu. Ungefär som Sverige i Damdiskus. Dålig straff och Joe Hart tog den mycket skickligt och höll returen. Matchen levde vidare.
City fick ett par chanser till i andra halvleken; bland annat nickade Kompany över ribban,

Clattenburg blåste av för en kopp thé och en macka.

Sammanfattning:
City inledde i tempo, matchen vände med utvisningen, målet var snyggt, men Gunners fick inte kontroll på matchen, som City höll på att vända. En missad straff var lycka för City, som dock levde när andra halvlek startade. Nasri, Sagna, Song, Fábregas spelade stor boll hos Gunners. Arshavin blixtrade till med att alltid vara spelbar och alltid vilja göra något kreativt med bollen. Richards, Silva kändes heta hos City.
***
Andra halvlek

Gunners hade fått sig en kall dusch och nya instruktioner. Wenger hade varnat "if you don't kill the game, Pat Rice will dance for you" och grabbarna sprang som gnuer på västgötaslätten. Redan inledningsvis höll Fábregas och Chamakh på att göra 2-0.
Mancini bytte in Bridge och sedermera Adebayor och fick se Silva ta sig in från höger och skjuta ett bra skott som Fabianski gjorde en prakträddning på. David Silvas konststycke innan den chansen var mycket läcker. "Silva-lining". Adebayor nickade över störd av Fabianski i nästa höra och City lade in en ny växel.

Då sänkte Song City med en riktigt "Song i medaljongen", som Drutten och Jena sade på 70-talet. Nasri och Fàbregas lekte loss på kanten, siktade på Chamakh, som blev upphållen, bollen slog på ett halvt dussin knän och tår innan Song vräkte sig fram och dundrade upp den i krysset. 2-0. Som Henry Thoreau sade "I want to live deep and such the marrow out of life". Så kände sig City.

Med 20 minuter kvar kom nådastöten och de reste sig inte. Det var som en börskrasch för de nyrika oljemiljardärerna. De försökte men stoppades effektivt av fantastiska Song och Denilson, som ägde mittfältet i anra halvleken. Istället hade Chamakh ett skott över.

Med tre minuter kvar gjorde sedan nyinsatte Bendtner 3-0 på en härlig passning från Nasri.

På håll hördes en fet dam sjunga.

Sammanfattning:
Efter 1-0, så hade City bud på kvittering men tur och bra försvarsspel av främst ytterbackar och Fabianski höll oss kvar i matchen. 2-0 sänkte hemmaleget och 3-0 var en defilering typ Bernt Johansson 1976 i Montreal.
Straffen gjorde jämvikten onödig men hemmalaget visade upp klass och bra moral när man tog över matchen. Till slut avgjorde dock trötthet och Gunners extra-klasse i form av teknikerna Nasri och Fábregas, Chamakhs tyngd och ett alltid rörligt mittfält i Song och Denilson.

Betyg

Fabianski 4 - Lugn och harmonisk. Ägde luftrummet denna dag och gjorde utboxning och flugfångst. Bra räddning på Silvas skott.

Sagna 4 - "Bac" kom strålande på kanten och utsatte Boateng för det ena problemet efter det andra.

Squillaci 3 - Spelade upp sig och stod för stabiliteten i försvaret.

Djourou 3 - Spelade också upp sig. Hade problem med den avige Tevez. När Adebayor kom in, så blev det aningen lugnare.

Clichy 3 - Hade inte jättemycket upplopp denna dag, då spelet oftast förpassades till högerkanten, men gjorde sin sak bra.

Denilson 4 - Enkel insats. Spelare väldigt mycket passningar rätt och löper kopiöst.

Song 5 - En av matchens giganter. Vinner oerhört mycket boll, gör ett mål och tar upp kampen med de Jong ordentligt centralt.

Fábregas 4 - Missad straff, assist till 2-0-målet, men faller undan en bit i spelet bitvis. Fortfaramde lite sliten efter matcher efter skadan. Stod ändå upp och krigade bra mot de Jongs nypor.

Arshavin 3 - Ryssen blandar och ger. Jag älskar hans trixighet, hans finesser och hans offensiva talang. Man vet att det alltid händer något när han går framåt. Strålande pass till 1-0, bra skott efteråt också, men glider undan i mitten av första halvlek.

Chamakh 3 - Ingen av hans större matcher, men stångas fantastiskt bra med Kompany och andra. Fick Boyata på fall och är med i 2-0-uppspelet.

Nasri 5 - Fransmanne var strålande. Ett mål, med i inspelet till 2-0 och liger bakom 3-0. En oroshärd hela tiden.

Rosicky 3 (ersatte Arshavin) - uträttade inte så mycket men var alltid spelbar och ville ha bollen.

Walcott och Bendtner fick för lite tid, men Bendtner får plus för målet och Walcott hade några patenterade raider bakom ett trött försvar.

Hos City får Richards, Hart, de Jong och Silva pluspoäng. gareth Barry var bra bitvis i den andra och vann mycket boll.

Matchens utropstecken: Samir Nasri blir dag-för-dag mer fantastisk som spelare. Enorm denna dag.

Matchens frågetecken: Modigt av Mancini att spela Boyata, men med facit- ett frågetecken för laguttagningen

Matchens lirare: Samir Nasri

Matchfakta

0 kommentarer

Magnus Falk2010-10-25 21:59:00