Halvtidsanalys: Försvaret
Falk tar ned målvaktsanalysen på sin väldigt håriga bröskorg, låter den vandra över hela fyrbackslinjen och presenterar en svettig analys av höstens insatser i det defensiva nästet.
Förutom målvaktspositionen, som har varit en "snackis" sedan Lehmann ersattes av Almunia, så har mittbackspositionen varit alla stenkastares dröm att träffa. Once there were Adams, Keown, Bould, Campbell, Grimandi, Cygan, Touré, Luzhny med flera. Spelare vi kunde ställa in och lita på dem i sömnen. Inga mardrömmar, inga konstiga djur i garderoben, inga mardrömmar om att St Totteringham's Day inte planenligt skulle komma i Mars utan i Maj. Det var lugn och ro. Därefter kom orons tid med Senderos, Gallas, en väldigt mycket sämre kolo Touré, en Campbell på avvägar, en Mikaêl Silvestre som jag fortfarande tror var Sir Alex placerade agent i Gunners tröja. Gallas var en mycket bra mittback. Absolut. En kämpe, en fighter och helt vansinnig. Med Vermaelen i laget ifjol återkom en viss stabilitet, men skador, avstängningar och en massa matcher gjorde att vi hade en mittbackskomposition bestående av Campbell, Silvestre, Djourou, Vermaelen och Gallas. Det gjorde ingen lycklig. Mardrömmar kom tillbaka, misstagen avlöste varandra och till det en målvakt som var så osäker att han hade tappat ett ägg ur en container.
Därför är det så myclet roligare att ge sig på årets analys, ty äntligen verkar vi ha en mittbackskomposition med lite kvalitet. Jag är nämligen helförtjust i vad jag sett hittills. Wenger har under hösten lyckats att hålla ihop mittlåset med tre man. Vermaelen - med världens genom tiderna (efter Akilles) mest svårläkta häl -har varit skadad sedan Koreakriget och borta från spel, vilket har nödgat Wenger att spela tre spelare centralt som ifjolårets säsong spelade 0 Premier League-matcher från start. (Djourou gjorde ett inhopp innan han blev skadad). Inse detta. Zero! Inte en enda match i premier League. Inte en enda match har grabbarna spelat ihop. De har fan inte sett varandra på vykort ens; möjligtvis är de facebookisar och byter recept, talar om vilken hårfärg deras hund har och vad de gör när de vaknar, men de har inte spelat en minut ihop. Jag imponeras av detta. Ta vilket lag som helst i toppen av ligan. Inget annat lag kan uppvisa ett en mittbackstrio som förut inte spelat ihop och nu gör detta så pass bra. Jag gillar detta.
Mycket orerande om mittbackspositionen blev det. Inte så konstigt kanske eftersom vi har ett koppel ytterbackar, som är stadiga, säkra, uppmuntrande och som vi alla känner sedan förut - Gibbs, Eboué, Clichy och Sagna.
Men skall vi ta dem en efter en då? (0-6 som alltid, där 6 är Weltklasse och 0 är Spursklass)
Gaël Clichy 4
(17+3 matcher i PL, 3+1 i CL, ett inhopp i Carling Cup; 0 mål)
Vi är bortskämda med Clichy, som äger vänsterkanten år efter år, men jag noterar detta år att det inte är lika säkert längre. Han har haft problem i en del matcher. Han hade inte direkt kontroll på Nani exempelvis, jätteproblem med N'Zogbia. Jag gillar dock hans kompromisslöshet, hans envetenhet att hela tiden gå i offensiven och vilja ha bollen. Han har fått jobba extra hemåt detta år skall sägas, då broder Arshavin inte direkt har spikskorna på sig jämt. Han håller sin kant väl dock, han ger sig inte ut på några extrema utflykter, täcker upp sina dåliga bollar, men som sagt ovan, han har gjort en del misstag, missat markeringar och sedan är hans inläggsspel hopplöst. Det man skall säga till hans försvar är att han inte haft mycket annat val än att spela denna höst, då Gibbs varit skadad större delen av tiden.
Kieran Gibbs 3,5
(1+1 i ligan, 3 i CL, 3 i Carling Cup)
Låt mig inleda med att säga att detta är Englands näst bäste vänsterback. Tyvärr efter Cole, men så är det. Gibbs har en lysande karriär framför sig och en av hans konkurrenter om platsen Stephen Warnock sade "I'm not ruling myself out but, when you see that type of player coming through, you have to hold your hands up and say there's going to be a better player in front of you.I don't know whether that's now or in the next couple of years. That's not my choice to make. But Kieran is more than capable of playing at that level." Bara han är frisk. Ty han är byggd av kycklingben, denne Gibbs.Tre olika skador under hösten har begränsat hans starter till en enda i Premier League. När han spelat har han bitvis varit lysande och ägde sin kant mot Braga borta exempelvis. Jag gillar hans fart på kanten, hans bländande teknik och numera - mod- att vilja utmana och gå framåt. En frisk Gibbs kliver om Clichy om något år.
Thomas Vermaelen -
(3 matcher i PL)
Efter att större delen av försvarslinjen försvunnit, så var det belgaren, som under sin andra säong i Gunners skulle styra mittförsvaret. Det funkade i tre matcher; sedan hände något i en landskamp och Vermaelen har varit skadad sedan dess. En häl har inte velat läka och vi har endast hört "His ankle will not recover properly. We have to wait". Frustrationen stor och nu ser man slutet av januari som en möjlig comeback-tidpunkt. De tre matcher han gjorde var egentligen helt utan klander. Dock tycker jag tre matcher är förlite för att rendera ett betyg. Bli frisk!
Laurent Koscielny 4,5
(16 i PL, 2 i CL, 3 i Carling Cup, ett mål)
Vad säger man om denne gosse? Kan inte säga att jag hade hört talas om honom innan. Han har gjort en kometkarriär. För två säsonger sedan spelade han i Tours i franska andraligan, gjorde en mästerlig säsong i Lorient i Ligue 1 ifjol och har under hösten gjort en strålande insats i mittförsvaret. Han inledde med att radera ut Torres- som förvisso var halvskadad - och har under hösten visat prov på bra markeringsspel, bra huvudspel och när han så vill och orkar, så springer han upp med bollen. Vad man ser dock är hans orutin att leda försvaret i Gunners, då offsidefällor inte alltid sitter och hans avstämning med övriga backar gör att man missar på fasta situationer och när snabba växligar kommer. Bottennappet var WBA naturligtvis, då virrigheten var total. Ett par orutinerade utvisningar finns också på näthinnan.
Jag är dock en stark fan av Koscielny.
Sèbastien Squillaci 3,5
(15 i premier League, 6 i CL; ett mål)
Han hade nog inte väntat sig att spela femton matcher i PL före jul. Det var inte vad Wenger värvat honom för. Det var som back-up och för att ge rutin i matcher där sådant behövdes. Nu skadades Vermaelen och Wenger satsade på trygge Squillaci, som kanske inte är snabbast i världen, men reder upp det mesta med bra huvudspel och markeringsspel. Stannar kvar i försvaret som en trygg ledare och tar mer och mer ton och styr sina mittfältare. Avstämning inom mittbacksgardet funkar inte ibland och han har hamnat på "mellis" vid några tillfällen som givit mål eller målchanser, som Braga borta,, men jag ser positivt på rutinerade fransmannens första tid i Gunners.
Johan Djourou 4
(7+2 i PL, 4 i CL, 3 i Carling Cup)
Har han så äntligen fått sitt genombrott i Gunners? Efter att ha stått emot både Drogba och avväpnat Tevez på ett bländande sätt, så har Djourou fått ett strålande självförtroende och kanske kan den snart 24årige Djourou äntligen utvecklas till den kugge man alltid trott att han har kapacitet till. Han har varit brutalt skadebenägen genom alla år och hade en tråkig knäskada ifjol som höll honom borta från hela säsongen. Vad som imponerat är hans följsamhet i motståndarnas anfall. Han använder hela sitt register- snabbhet, spelsinne- att läsa spelet- se var motståndarna springer och sampratet med sina kollegor funkar allt bättre.
Emmanuel Eboué 3
(5+2 i PL, 3+2 i CL, 3 i Carling Cup)
En av Wengers säkraste beundrare. Eboué är så lycklig att få vara i Gunners och får vara en del i Wengers planer att han säkerligen spelar gratis. Han är en av de mest populära grabbara i laget förstår jag och gillar hyss, skratt och musik. Spelmässigt har det blivit en blandning av spel på högerback, mittfält och vänsterback. Han tog Gibbs plats på vänsterbacken mot Partizan exempelvis när denne blev skadad. Eboué gör oss inte besvikna under ett år, men står samtidigt inte för något uppseendeväckande. Jag kan sakna att han vågar gå med i anfallet oftare. Tyvärr så verkar inte han och Walcott ha den bästa kommunikationen på planen när Eboué går som högerback, ty väggseplen finns aldrig då. men Eboué gör en stabil höst. Det han måste sluta med är dock hans teatraliska filnningar.Lägg ned.
Bacary Sagna 5
(19 i PL, 3 i CL, ett inhopp i Carling Cup; 1 mål)
Bäste back under hösten. Bacary Sagna är en njutning att skåda. Fullständigt stenhård på sin kant och löper hela tiden mot offensiven för att kombinera, ta inlägg eller bistå Nasri, Walcott och andra. Samtidigt är han först hem och rensar undan bollar. En mycket hängiven högerback som älskar kamp med yttrar och ytterbackar. Hans kamp med Evra mot ManU var mycket sevärd och hur han fullständigt ägde kanten mot City var en fröjd., Målskytt mot Everton, då han smög upp och pricksköt målet bakom Howard. Sagna inger förtroende och gör sällan ett misstag. Utvisad senast; lite onödigt, men samtidigt ett tecken på hans äregirighet och vilja.
Försvarsanalysen är färdig. Bolen studsar vilt i backlinjen innan Vermalen med sin onda häl lägger upp den till mittfältsanalysen, som undertecknad också tar han om inom kort. Det lilla orostecnet- vilket också Wenger signalerat för- är ju Vermaelens skada. Om han inte blir frisk i tid, så förväntas Wenger värva in någon ny mittback. Vem det blir?Cahill, Samba ..? Vem vet. Jag hoppas dock på belgarens tillfrisknande. Bakom dessa backar så finns det goda talanger som väntar på att kliva fram. Vissa lämnar-som Nordtveit till Mönchengaldbach-, men vissa spelar kanon i andra klubbar. Kyle Bartley exempelvis i Sheffield United, som dominerar i match efter match som 19åring. Thomas Cruise i Carlisle får mer och mer speltid och Cedric Evina i Oldham.
De kanske mest intressanta spelarna finns dock bakom i Nick Yennaris, som spelar i engelska ungdomslandslagen, Ignasi Miquel, en strålande placeringssäker mittback ,den kraftfulle Danny Boateng och schweizarna Angha och Hajrovic.
Seså, nu kommer bollen till mittfältet...
