Reservlaget: Aston Villa - Arsenal 10-1
Jag måste vara en självplågare. Fast jag förstår nog inte riktigt hur allting hänger ihop. Jag läste om de gamla självplågarna från romerska tiden och om Opus Deis otäcke vapendragare i Dan Browns "Da Vinci koden" och hur de slog sig med ris. Efter 0-1 mot Ipswich så var det dags. Nu skall kroppen få sig en omgång. Jag klädde av mig alldeles naken., det skall man vara när man skall pryglas- har jag läst - och så slog jag. Jag slog hårt, mycket hårt. Inte gjorde det ont. inte ett dugg. Jag förstod ingenting. Jag läste igen. "..å han plågade sig själv medelst ett straff av ris". Jag försökte igen. Det gick inte alls. Inte ett enda märke, inte en enda smärta. Det kanske skall vara långkornigt ris? Basmati verkar inte ha den rätta smärtan.
Hursomhelst så är det dags igen. Den här gången skall jag koka fanskapet. Jag tar mig till livs att Gunners resevlag- det så ärorika (eller kanske inte nu längre) - åkte till Midlands. I måndags förvisso, men ändå. Det så mörka och oigenomträngliga Midlands. (jag hade för övrigt en av mina absolut mest otäcka upplevelser när jag med bil åkte förbi Wolverhampton en gång. Det var alldeles beckmörkt, det regnade och så plötsligt spelade radion Heavy metal. Fan va otäckt det var). Gunners åkte till Midlands för att möta Aston Villas reserver.
Det blev förlust. En chockartad sådan.
Aston Villa Reserves - Arsenal reserves 10-1.
Tio jävla ett.
Hur går det till? Inte ens i damallsvenskan sker det sådana matcher. Om det hade varit Arne Hegerfors så hade han sagt "rena tennissiffrorna". Tio ett. Oj.
Nu letar vi förklaringar.
En av dem är naturligtvis Gunners laguppställning. Av de elva spelarna på plan så kändes väl bara Jay Emmanuel Thomas, Chuks Aneke och Craig eastmond som normala reservlagsspelare. Resten är ihopplock från juniorlaget. Ändå så finns talangfulla spelare som Öyzakup, Henderson, Sunu, Yennaris, Boateng, Monteiro, Freeman och andra med i laget. Så jag vet inte ens om det är en vettig förklaring.
Kom Aston Villa med ett rackarns lag? Inte alls. Det enda namnet av värde kändes som Delfuenso.
När man kollar av intervju på www.arsenal.com så är Neil Banfield uppbragd och besviken. Han menar att laget hade en extremt dålig dag och att Aston Villa tog vara på alla chanser och hade 100%-ig utdelning. Men ändå. 10-1? Banfield är besviken på sitt lag och som fan så undrar man hur det står till i Gunners nästa generation. 10-1? I en reservlagsmatch. Det får väl inte förekomma.
Nåväl. Vi gråter inte över spilld mjölk. Jag återgår till min självförnedring. Om någon kastar ett deciliter mått med ris då..då kanske..jo så får det bli...
