Säsongsanalys: Mittfältet
Inför säsongen såg det ut som Arsenal hade det bredaste mittfältet på många år. Men återigen så blev det inga troféer under våren. Och det kanske är dags att städa i leden.
Precis som de andra lagdelarna har spelarna på Gunners mittfält givit oss blandade insatser i år. Höjdpunkter är segrarna mot Chelsea och Barcelona där man sprang skiten ur sig rent ut sagt. Om Arsenals ordinare mittfältstrio med Song, Wilshere och Fabregas går ut och är aggresiva kan de utmanuvrera de andra lagets mittfält och vinna kampen för att få spela sitt spel.
Det är andra året som Wenger väljer att spela med ett tremannamittfält och oftast ser det ut att vara det rätta systemet för laget. Men i hemmamatcher borde Wenger satsa på på två spelare centralt och ett 4-4-2 istället för att få lite fart på spelet. Att ha tre på mitten i sånna matcher känns som lite overkill. Arsenal snittar ju på 60 procents bollinnehav ändå. Jag tror inte Wenger och Rice ska vara rädda för att man inte kommer ha det i fortsättningen på hemmaplan. Det är just på hemmaplan som spelet hackade under den gångna säsongen. På bortplan var Arsenal trots allt ligans bästa lag.
Även presspelet har ibland inte alls fungerat. I och med att Wenger vill ha en backlinje som står högt och press på bollhållare blir det inte bra när det är lojt på mittfältet. Då är bara dra en hästspark över backlinjen så blir det farligt. Det är alldeles för enkelt i min mening.
Inför nästa säsong kommer kan det komma att bli förändringar men i nuläget känns det som både Fabregas och Nasri kommer att stanna. Om de skulle gå så är det inte riktigt dom spelarna som man vill se lämna. Ta Denilson och skicka honom till ett spanskt mittenlag och Rosicky kanske kan ta nått år i Tyskland eller Italien. Hur som helst över till det som detta ska handla om.
I den analysen av Arsenal har vi på redaktionen som vanligt en skala på 1-6. Där 1 är N17 och 6 är världsklass. Kommentera gärna artikeln men håll det på en god nivå så det blir diskussioner och inte pajkastning. Let's go!
Abou Diaby - 2,5
Bollen går som på ett snöre på Arsenals mittfält och så när den kommer till den gode Diaby så blir det en knut. Så en uppmaning - Släpp bollen och gå i djupet Abou! Den gänglige fransmannen blir allt för bollkär och det måste gå snabbare om man ska såga sig igenom en buss. Men det kanske ändå inte är Diabys största problem.
Det har ju gått ännu ett år som är förstört av skador för honom. Fransmannen som kom under januarifönstret 2006 har ännu inte spelat regelbundet under en hel säsong. Då är det verkligen svårt att slå sig in i laget. Redan i början av september hemma mot Bolton började följetongen av skador efter att Paul Robinson försökte ta med sig Diabys en ben hem till Lancashire. Efter det blev det inte mycket spel med en dålig fotled.
Diaby har en förkärlek att vända och vrida med bollen på egen planhalva som inte ger mycket. Han borde komma mer i djupet för när han får igång sina fågelben går det undan. Att komma i andravågen och avsluta anfall borde vara något han ska försöka göra oftare istället för att trampa på bollen. Nu blir det bara ineffektivt allt som oftast.
Jag har dock fortfarande lite tålamod kvar för Diaby, men han måste börja vara skadefri så att han kan spela under en längre period. Mindre vadskada mer fotboll helt enkelt.
Matcher: 17 starter + 2 inhopp, 2 mål.
Cesc Fabregas - 3,5
Det blev inget Barcelona för Cesc som deklarerade i augusti att han skulle ge allt för Arsenal under den kommande säsongen. Men även likt Diaby blev det för få matcher för Gunners lagkapten. Därav blev det inte heller samma fina spel som året innan då han bar laget på sina egna axlar. Cesc åkte till VM halvskadad och fick aldrig ordning på kroppen till säsongen började. Jag vet inte hur många gånger som han slog upp baksida lår. Varför måste han hetsa tillbaka hela tiden. Wenger borde väl ha lärt sig nånting tycker man. - I took a gamble, sa Wenger i Braga efter att katalanen återigen var borta i tre veckor.
Arsenal behöver verkligen en frisk Fabregas. Ingen annan i Arsenal kan slå passningar som honom och han skapar så många målchanser med sina känsliga fötter. Inför nästa säsong är det bara att hoppas på att stannar vilket känns troligt i nuläget. Hans tidigare klubb verkar inte ha pengar så det räcker till att betala det som Wenger och Gazidiz kräver. Sen är det bara att hoppas att Fabregas känner att han vill vara kvar. Han är ju en gentleman i den bemärkelsen att han inte bråkar sig till en flytt. Men vill han inte spela kvar så låt honom gå. Jag vill ha spelare som vill bära Arsenals tröja inte fönstertittare som vill bort.
Matcher: 29 starter + 9 inhopp, 9 mål.
Tomas Rosicky - 2
Det börjar bli som en trasig skiva det här med skador. Tomas Rosicknote vill inte vara olik sin kompis Fabregas. Vist satte skador och sjukdomar käppar i hjulen för tjecken men han har också fått se sig passerad av en rad spelare när Wenger tar ut startelvan. Har Arsenal ett hyfsat friskt mittfält så hamnar Rosicky på läktaren. Det är helt enkelt för dåligt av Arsenals nummer sju. Det är så trubbigt spel av Rosicky. Kommer han i ett farligt läge och har chans att göra mål så kan man vara lugn - för det blir det inte mål. Vem minns inte straffmissen mot Sunderland som gjorde att Arsenal tappade viktiga poäng.
I sommar känns det som att Rosicky borde se sig om efter en ny klubb om han vill spela mer. Han har efter sin mastodontskada på nästan 18 månader för två säsonger sen inte kommit tillbaka. Tiden är inte heller på 30-årige Rosickys sida som helt enkelt är på väg ner.
Matcher: 19 starter + 15 inhopp, 1 mål.
Samir Nasri - 4,5
Betyget kanske ska vara högre men just nu vinner inte Samir Nasri pluspoäng hos Gooners. Att ens prata hypotetiskt om en flytt till Manchester United gör mig ju bara illamående. Men som Wenger sa så tänker han absolut inte sälja till Ferguson. Så don't hold your breath, Unitedfans.
Under hösten var Nasri magisk i Fabregas frånvaro. Utan tvekan den bäste spelaren hos Arsenal och kanske i ligan också. Matchen mot Fulham där han gör två otroligt fina individuella prestationer och vinner matchen åt Arsenal med sina mål. Wenger hade givit honom instruktioner att gå mer i djupet och ligga längre fram i år vilket gav utdelning. Nasri själv hade också blivit mer effektiv den här säsongen från sin kant. Totalt blev det 15 mål, de flesta innan nyår. Efter det var det gick det inte lika lätt för varken laget eller Nasri.
Nasri själv vill spela centralt men jag tycker att han ska hålla till på kanten oftast. När man jagar har Nasri visat sig bra i mitten. För närvarande förhandlar Nasri och hans agent med Arsenal och det kommer nog att lösa sig och han kommer skriva på en förlänging om ni frågar mig. Skulle vara intressant och se om Nasri kan hålla samma kontunitet under ett helt år nästa säsong.
Matcher: 39 starter + 7 inhopp, 15 mål.
Denilson - 2
Har varit mycket snack och lite verkstad i år när det gäller Denilson. Han började säsongen skadad och då smet flera före honom i kön till startelvan. Just nu känns det som brasilianaren är något av ett mellanting med för lågt tempo. Varken en defensiv fältare av rang eller den offensivt kvicke som behövs på ett mittfält. Denilson är en allt för ofta en entempospelare som joggar runt och tappar bollen.
Kanske att han inte passar att spela i England eller så känner han att han bara vill bort. Borta mot Everton stod dock Denilson för en fin insats men som sagt det var alldeles för sällan som han gjorde det. Som de flesta nog vet så har Denilson gått ut att han vill flytta och det är inte mig emot. Den förre brasilianske U18-kaptenen har enligt tidningar fått förfrågningar från både Spanien och Italien. Där kanske han har en större chans att utvecklas.
Matcher: 20 starter + 12 inhopp, 0 mål.
Aaron Ramsey -
Inget betyg på Ramsey som inte hann med mycket fotboll i år. Efter att ha kommit tillbaka i oktober och spelat med reserverna så blev månaden efter utlånad till Nottingham forest där kylan ställde till det och flera viktiga matcher för walesaren ställdes in. Efter månad i Nottingham blev det en trip tillbaka till sin moderklubb Cardiff City som jagade en Premier League-plats. Totalt blev det tolv matcher och två mål sammanlag.
Väl tillbaka i Arsenal i mars var det inte lätt att få en plats i startelvan. Då hade Arsenal många viktiga matcher efter varandra. Men hemma mot United var det Ramseys som styrde. Extra skönt att skjuta matchens enda mål mot Fergie som ringde för att trösta stackars Shawcross efter att han sparkat av benet på walesaren.
Nästa säsong är det dags för Ramsey att ta nästa steg i utvecklingen och ta för sig mer och utmana om en startplats på mittfältet. Ser fram emot att följa hans framfart.
Matcher: 5 starter + 3 inhopp, 1 mål. (även 12 framträdanden och 2 mål på lån hos Cardiff och Nottingham)
Alex Song 4,5
Det defensiva i Arsenal står Alexandre Dimitri Song Billong för. Ingen annan i föreningen kan göra det kameruniern gör på mittfältet. Sett över hela säsongen är det Song efter Jack Wilshere som har stått för jämnheten i laget. Men han har matchas tufft och Wenger borde nog se sig om efter ett alternativ till Song i sommar. Song har även börjat peta in några mål vilket är glädjande. Vem minns inte 1-0-målet sent mot West Ham under hösten. Eller det första målet i utspelningen av Chelsea på annandan.
Något som den gode Song borde skärpa sig med är alla frisparkar han drar på sig. Ibland blir det lite väl många under matcherna. Annars har jag inte mycket på att klaga på Song. Som det ser ut nu så verkar det som att Wenger tänker värva in nya mittbackar i Samba och Cahill så då slipper jag se honom i mittlåset i framtiden också vilket är skönt.
Matcher: 39 starter + 3 inhopp, 3 mål.
Jack Wilshere - 5
Jag sparar det bästa till sist med att analysera Jack Wilsheres säsong. Han började trevande borta mot Liverpool i premiären. Det var Jack som slarvade så att N'Gog kunde ge hemmalaget ledningen. Efter det blev han utbytt och man undrade lite hur han skulle reagera. Men han har verkligen gått från klarhet till klarhet och tagit chansen Wenger har gett honom med båda sina händer. Det gäller också det engelska landslaget där han senaste två landskamperna har varit Capellos bästa spelare.
Det som gör Wilshere unik är att han alltid vill ha bollen och kan alltid få den vidare till en medspelare. Han är tuff och gnäller inte trots att han får mycket stryk i mittfältsbataljen. Och han är 19 år! Det är en talang, alltså inte någon som kallas talang i Sverige och är 24 år.
Säsongens höjdpunkt var matchen mot Barcelona där Wilshere började lite trevande men som Jonas Dahlqvist sa i Eurotalk han funderade ut hur han skulle spela under matchens gång och var Arsenals bäste spelare då han stod upp utmärkt mot Xavi, Iniesta och Busquets som man inte möter varje dag.
Ska man ge honom kritik är att han ibland spelar ovårdat. Det fick Nicola Zigic känna på när Jack satte dobbarna i foten på serben. Något som också stör mig är att han måste våga ta eget avslut istället för att spela bollen vidare i öppnalägen. Men det är något som kommer med tiden förhoppningsvis.
Matcher: 44 starter + 5 inhopp, 2 mål.
Både Henri Lansbury och Conor Henderson fick prova på A-lagsspel i cuperna den här säsongen. Annars har det varit svårt för de yngre då Wenger satsade på ett mer rutinerat lag i bland annat liga cupen. Lansbury krönte sin match mor Spurs med att göra mål också vilket var roligt. Under sin låneperiod efter jul hos Norwich så spelade Lansbury nästan alla matcher från start och avgjorde bland annat mot rivalen Ipswich i slutminuterna.
Annars var det nog defensive mittfältaren Emmanuel Frimpong som inför säsongen som gjorde bra ifrån sig sen så åkte han på en ligamentskada och var tillbaka lagomt till sen var slut. Nästa år får vi Gooners hoppas att han visar sig från sin bästa sida. Craig Eastmond som vill ha samma plats som Frimpong har spelade med A-laget förra säsongen var inte i närheten att spela något i år. Tror nog att han kan få det svårt att klamra sig fast och övertyga Wenger om att han ska ha ett kontrakt till. Istället tror jag att en sån som Francis Coqulien som har varit på lån hos Lorient i franska högsta ligan och fått goda vitsord har en större chans att få spela i A-laget.
Under den skaran av spelare så finns Chucks Aneke som är en offensiv mittfältare och hör och häpna, Barcelona försökte värva honom innan han hade skrivit på ett professionellt kontrakt. Men han avböjde och signade för Arsenal. Var det inte Barcelona som gjorde så? Eller hur var det? Jaja nog om detta. I alla fall tror jag att Aneke kan bli något om han fortsätter sin utveckling. Han spelar helst bakom en ensam anfallare som han har gjort med Benik Afobe som har följt varandra upp genom ungdomslagen. Hoppas på att han kan slå sig in i A-laget om ett par år.
En annan lovande spelare är holländaren Öguzhan Ozyakup som efter mycket velande nu har valt att förlänga sitt kontrakt med Arsenal. Har sett en del av honom i reserverna i år och tycker att han verkar ha fina fötter men han är dock lite valpig fortfarande. I U18 är det Alban Bunjaku som som har varit bäst den här säsongen. Han visar fin teknik och har en näsa för mål också.
Nästa år kommer en spännande spelare börja spela med U18. Jack Jebb som har representerat Englands U16. Jack Wilshere har bland annat sagt att han ser mycket av sig själv i honom vilket låter väldigt spännande.
