Arsenal -Chelsea 2-1
Det är nu jag skall berätta om hjältar?
Det är nu jag skall berätta om familjeskrik, vänner och bekanta som alla klädde sig i Arsenalkläder? Jag spenderade en del av min tid på stranden och gladdes över tröjor som visade vägen när det gällde fotboll, för här fanns Unitedfans, en del från West Ham och så en annan Gunnerströja. Jag ar glad. Rätt moment att börja en final med.
Der var en final som alla kommer att minnas som "Corona-finalen".
Jodå, lagen gick ut och såg vanmäktigt på pokalen som numera kallades för "heads-Up"-pokalen och sedan startade det. Oron var stor. Efter Aston Villa, Watford och andra miserable matcher.. jo oron den fanns där. Dagen var annars en dag då Gunners legendariske Ken Friar firade sin 70årsdag i klubben. Ken Friar har varit med sedan Hedenhös och finns avbildad på bilder, statyer och banér runt Emirates Stadium. En riktig legendar som jag får anledning att återkomma till.
Matchen så
Jo, knappt hade man satt sig ned med tröjan i soffan, så nickade Aubameyang utanför. Jamen det var ju trevligt? Strax efter gjorde Chelsea 1-0. Hoppsan. Ett kortpassningsspel i straffområdet ledde fram till Girouds klack och Pulisic vrickade in den bakom Martinez.Chockartat.
Men Gunners lyfte spelet efter detta. Xhaka/Ceballos hade bra hand om det centrala mittfältet. Så small det. Pépé dundrade in kvitteringen bakom en maktlös Caballero. Pang sade det i hans högra kryss. Men tyvärr offside med en tåspets. Men vilket avslut.
Men kvitteringen skulle komma. Först lyfte Ceballos en frispark över målet, Borde han gjort bättre, men svårt att knorra in den från straffområdets gräns. 1-1 kom dock. Tierney hittade Aubameyang som gjordes ned av Azpilicueta, som inte hängde med i löpningen. Anthony Taylor tog VAR till hjäp och straffen var ett faktum. Aubameyang säker från punkten och 1-1.
Resten av halvleken var ett mittfältskrig där lagen slogs om positioner, bollar och chanserna var marginella. Några varningar till Chelsea att notera dock, men annars inget spel att vara upphetsad över.
Andra halvlek så och Lampard hade ingjutit mod i sina blåa gossar som hade mycket boll i början. Gunners försvar stod dock bra och det var inte mycket som Martinez, Luiz och Holding behövde hantera. Istället kunde de lugnt ta hand om bollen, vända upp och vänta in möjliga uppspel. För möjligheten skulle komma. Chelsea hade en möjlighet att ta sig in i straffområdet, men Gunners gjorde en riktigt trevlig omställning och via Bellerin, Pépé och Aubameyang så stod det 2-1. Så enkelt. Gunners rullade ut Chelseas försvar och Aubameyang utmanade Zouma som inte alls hängde med och lyfte in 2-1 bakom Caballero. Vilken avslutare.
Med 20 minuter kvar skulle nu Chelseas tryck komma, men det avtig nästan direkt då Mateo Kovacic fick sitt andra gula. Tveksamt? Jo, något, men ändå.. det hade kunnat vara ett gult, men i en final?Lite känsla där Taylor.
Så Gunners fick kriga med en man mer i nästan en halvtimme, för nästan tio minuters stopptid var det innan slutsignalen kom. Chelsea bytte in Abraham, Hudson-Odoi och Barkley, men bortsett från en chans från Abraham, så hade Chelsea inte så mycket att visa upp. Pedro, som ersatt en skadad Pulisic, fick sedan också halta av och med nio man blev det ännu svårare.
Ingen stor final. Men en seger. Victoria Condordia Crescit. Vi behövde en hjälte. Vi fick Aubameyang, som med sina två mål i semifinalen och två i finalen visar hur viktig han är för detta Gunners,
FA-cup-vinst för detta lag som behövde det. Fábregas sade det "Jag har spelat i båda lagen, men Gunners behöver segern mer". En säsong som man vill glömma, men komma ihåg sista dagen. Det räcker så.
Gunners vinner cupen.Stor fest. Glädje och fyrverkerier..
