20 år med Wenger – Del I: Arsène Who?
I dagarna firar Arsène Wenger och Arsenal ett 20-årigt samarbete. Att Wenger år 2016 skulle vara inblandad i diskussioner om att vara klubbens genom tiderna mest betydelsefulla person fanns inte på kartan 1996. Men så är fallet. Det vi i dagarna får uppleva är unikt – i sportens värld i allmänhet och i den moderna fotbollen i synnerhet.
Vad som komma skall vet bara en person – om ens han själv. Arsène Wengers kontrakt går ut till sommaren och frågan är om inte den sista kontraktsförlängningen kritades på för ett par år sedan.
Vissa hävdar att kommande säsongs resultat är avgörande för Wengers fortsättning. Andra nämner Bournemouth-tränaren, Eddie Howe, som en potentiell ersättare.
Idag står vi på tröskeln till ett 20-årsjubileum och bör förlika oss med att en era är påväg att ta slut. Men hur fick en av fotbollshistoriens mest lojala och åsiktsväckande kärlekshistorier sin start?
”Arsène Who?” löd löpsedlarna från the Guardian, the Daily Mail och the Sun. För den breda publiken var valet otippat och enligt flertal experter ogrundat. Allt må ha blivit officiellt den 30e september 1996, men bakom beslutet låg sju år av förberedelser, signerat David Dein.
På Highbury samlades ofta höjdare inom Arsenal och fotbollen för att diskutera och dricka drinkar. Personer från ledningsgruppen, motståndartränare och scouter samlades i ”the Cocktail Lounge”, medan fruarna snällt fick ta sitt pick och pack och bege sig till sitt egna rum.
Men en kväll i januari 1989 ansåg Barbara Dein, gift med David, att kvinnornas loge var undermåligt. Hon tog sig in i herrarnas rum och meddelande i samma veva att en Arsène Wenger, Monacos tränare, var på besök. Fransmannen hade precis gått på vinteruppehåll efter en bortamatch i Turkiet och planerade att stanna i huvudstaden ett par dagar. Dein ansåg det vara sin plikt att presentera sig.
I efterhand har David berättat om det första mötet, hur Wenger väntat på honom, iklädd en beige regnjacka och ett par kraftiga glasögon. Direkt fattade de tycke för varandra, vilket resulterade i ett boende-erbjudande hemma hos Deins under tiden i London. Och inte nog med det: David och Barbara ansåg att Arsène behövde följa med på den middagsbjudning de skulle på samma kväll.
Bjudningen övergick senare under kvällen till charader. Dein förklarade spelets regler för en likgiltig fransman och så småningom blev det Wengers tur. Inför ett främmande sällskap ska han ha stått helt oberörd och mimat till ”A Midsummer Night’s Dream”. Dein har sagt att han redan denna kväll såg en framtida Arsenal-tränare i Wenger – en man som kunde hantera obekväma situationer. Denna kväll markerar början på en lång vänskap.
När jag läser om denna bisarra händelse – hur Dein öppnade sitt hus för en främmande tränare och människa och tog med samma person på middagsbjudningar – är jag intresserad att veta hur det fungerar i dagens fotboll.
Tror ni att Ivan Gazidis skulle erbjuda Diego Simeone att stanna och sova på soffan i en veckas tid? Kan ni tänka er Ivan och Joachim Löw stå och leka charader i familjens vardagsrum en sen fredagkväll? Det låter ganska otroligt, men för Dein var det ett framgångsrecept. Kanske är det dags att testa igen när en ny tränare ska lockas över till norra London. Det är ju trots allt 27 år sen sist.
Vi fortsätter.
David reste i början av 90-talet ner och träffade på Wenger i Monaco vid ett flertal tillfällen. Var Dein bodde och vad de gjorde har jag ingen aning om. Men David sägs ha imponerats mer och mer av Wengers kunskap och expertis. Trots det fortsatte tränarkarriären i Japan och Nagoya Grampus Eight.
Avståndet resulterade inte i att kontakten stannade av, den skulle snarare accelerera. Från London skickades inspelade Arsenal-matcher över till Wenger som i sin tur faxade tillbaka sina reflektioner och tankar kring spelet. När Wenger var tränare i Japan bodde han i det hus Gary Lineker levt i under sin period i samma klubb. Att varje fax-meddelande som Dein mottog hade ”Lineker” signerat i marginalen på dokumenten är en historia i sig.
Så när George Graham fick sparken 1995 lobbade David Dein för att Wenger skulle ta över. Han hade redan visat upp fina kvalitéer i Monaco och kunde klubben bättre än många av alternativen. Det slutade med att Bruce Rioch tillsattes som ny tränare.
Wenger lyckades under sin två år i Japan med att bli utsedd till årets tränare, vinna Kejsarens Cup och J-League Cup. Om det var den sistnämnde trofén Arsenal-ledningen väntade på för att Wenger skulle vinna för att anses tillräckligt meriterad eller om Deins tjat gav resultat är en intressant fråga. Troligtvis det sistnämnda.
Men redan efter ett år på posten fick Rioch sparken. Och äntligen fick Dein, efter sju år av förberedelser, igenom det han drömde om. Arsène Wenger presenterades inför en ny hemmapublik, ovetandes hur tacksam han bör vara mot värden som föreslog charader på middagsbjudningen 1989.
Men rösterna kring Wengers anställning var inte lika positiva som Dein kanske förväntat sig. När han berättade om vem den nya tränaren var för spelartruppen sägs det att en röst från den bakre raden ska ha ropat ”Who the fuck is he?”.
När Wenger anlände förändrades Arsenal och den engelska fotbollen. Redan i början av sejouren uppgraderades tränings- och ungdomsanläggning. Skisser på en ny arena som skulle ta tillbaka klubben till den europeiska eliten påbörjades. Tidigare spelare har i efterhand berättat om Wengers nya tankar och övertygelser.
Likaså hade han ett och annat att säga till om när det kom till spelarnas kosthållning. Nigel Winterburn har berättat för the Daily Mail att kött, fisk och mineralvatten ersatte gelèbönor och öl. Folk förstod att om de ville vara kvar behövde de anpassa sig. Trots det tog det sin tid innan alla var övertygade.
”We’d travel on the train a lot and at the station we’d wait for Arsène to walk down the platform, then most of the players would pile into the little kiosk and buy chocolate. You’d sit there opening a Mars bar under the table. But he was very astute. It was rare that he didn’t know what was going on”, berättar en nostalgisk Nigel Winterburn för the Daily Mail.
Låt oss under ett par dagars tid presentera några av denna eras främsta höjdpunkter och bästa minnen.
Källa: the Daily Mail
