Charlie Nicholas in i "Hall of Fame"
En av mina största idoler i Gunners. Jag har svårt att förklara varför..eller kanske ändå inte..
Charlie Nicholas karriär i Gunners var en saga om en känd skotsk Anti-Christ som anlände som en frälsare till Gunners, men som snabbt hamnade på löpsedlarna för rattfylla, party-liv i London, snygga damer och som en av de klassiska "under-achievers" som speladi Gunners på 80-talet. Han kom dock till Gunners i en skapligt mörk period i vår historia. Efter två förlorade finaler 1980, så var alla titlar mil långt borta och tränarna Terry Neill/Don Howe gjorde vad man kunde för att få igång anfallsspelet. Två avdankade stjärnor i Paul Mariner och Tony Woodcock köptes in, men bortsett från den sistnämndes målexplosion i någon match så tillbringade även de större delen av försäsongen att hänga på barer och var sällan bra under säsongen. Från Celtic kom Charlie Nicholas; en långhårig "Golden Boy" från Skottland med målskytte som förnamn och publiken fick en ny gunstling. Rakt tillbaka till rock'n roll-perioden med Charlie George och Nicholas skulle frälsa Gunners med massor av mål. Det blev ju inte så. Själv var jag häpen över Gunners nya köp och gjorde allt i min makt för att få tag på information om denne nye makalöse spelare och jag byggde upp ett hopp, jag slogs för hans namn, jag spelade alltid Charlie Nicholas som center i alla mina påhittade formationer. Mitt nya affischnamn. När väl George Graham kom så var denne aldrig Charlie Nicholas bäste vän och när denne inte gjorde så mycket mål som det kunde anstå en forward, så blev det ganska mycket bänken och tankarna på att lämna klubben växte.
Men i Mars 1987 skulle han kliva rakt in i Gunners historia. Littlewood's Cup final mot Liverpool. Seger med 2-1 och målen görs av Charlie Nicholas.
Jag stod på Gunners Museum i våras och såg glimtar från denna magiska titel och log åt tillfället då jag fick reda på att de vunnit. Jag stod i militärkläder på en artilleribas i Norrland på beredskap och hade tråkats av en kollega från Sundsvall som älskade Liverpool. Nicholas gick rakt in i historien, men lämnade klubben ganska snart därefter och åkte hem till Skottland, där han fortsatte att göra mål.
Sedermera har han blivit en väldigt känd s.k "pundit" på brittisk media och kännetecknas av sin enorma fascination och kärlek till sin gamla klubb. Gunners. Utbrotten, glädjeskriken och hejaropen har varit i överflöd och profilen Nicholas går hem överallt.
Så också i skotsk fotbollshistoria, då han igår blev invald i den Skotska Hall-of-Fame for footballers. Bland annat tillsammans med Leeds Uniteds legendariske storskytt Peter Lorimer. Nicholas gjorde 20 landskamper.
Charlie Nicholas frågades om han nu skulle njuta av sin ära och visa upp sitt bevis på sin storhet och sade ""I won't be because if I do that Phil Thompson is going to turn up with his Champions League trophy and I'm sick to death of it, I really am."A lot of things I have never enjoyed, people always think because I am in the media that I am happy to hug the spotlight. I went through a period of coming away from being a star if you like. I enjoy my lifestyle, I'm grateful for what I had. I am not a great believer of living in the past, I enjoy football as it is now and I want to see Scotland getting better."
