Coquelin har klivit in i ringen
Det kan ta ett tag innan man mognar som defensivt ankare i en storklubb. Gilberto Silva var också ung en gång i tiden och Alex Song behövde bli utlånad innan han växte till en spelare man kunde lita på. Emmanuel Frimpong var på god väg, men hans iver att lyckas gjorde honom på tok för labil.
När nu Gunners slår Hull, West Ham och Stoke så spelar Francis Coquelin som defensiv mittfältare.
Å det med en riktig ackuratess och självklarhet, som man rakt inte hade räknat med.
När säsongen började så kändes Coquelin som driv-ved. Han var åter efter en säsong i Freiburg, där han knappt fått spelat och såsom född 1991, så har han nått en ålder, där han nu måste ta en rejäl plats i ett lag för att kunna fortsätta sin karriär. Han kom 2008 till klubben från den franska myllan. Wenger hade hittat honom på ungdomslandslagsturniering i Toulon och bjöd in killen till Arsenal. Det kändes som en klassisk Wenger-värvning. Han skulle sättas på jäsning; för att sedan implementeras i Gunners lagbygge några år senare. Men riktigt så blev det inte.
Årets säsong startade och den defensiva mittfältspositionen alternerades mellan Arteta och Flamini. Franske Coquelin hade kommit tillbaka från Freiburg, där hans säsong mest var kantat av mediala uttryck som "fiasko" och "räcker inte till". Hans framtid såg knappast ljus ut.
Coquelin fick på sin höjd lukta på konstgräset och Wenger gav den hårt arbetande fransmannen en livlina.
Han lånades ut till Charlton.
Vän av ordning minns att Alex Song lånades ut till Charlton för att få speltid och utvecklas. Sedan kom han tillbaka och krafsade på A-laget.
Coquelin gjorde någon månad; innan Wengers mittfältare trillade av pinn igen och det var dags för Francis Coquelin att äntra ringen igen.
Å som han gjorde det.
Han kom till Arsenal 2008 och det är först nu som fransmannen får göra tre matcher i rad från start. Uppseendeväckande.
Coquelin går in i spelet med en attityd och inställning som man inte sett hos honom förut. Man har vetat att det har funnits en riktig talang i kroppen. Han gick genom Gunners akademi med ett gott ryckte och dennes tandem med Wilshere säkrade FA Youth Cup 2009. Under de senaste matcherna har han gång-efter-annan levererat en insats med skärpa, spelförståelse, screening och tacklingar. Hans tacklings-ratio är högst i laget och när Flamini gestikulerar och pratar, så är Coquelin tystlåen och jobbar på alla bollar han ser. Imponerande att se hans lugn och passningssäkerhet. Bollarna går oftast rätt och till stor del så spelas de framåt. Jag läste någon statistik om att hälften av hans passningar spelas framåt, vilket är rätt ok för en defensiv mittfältare vars jobb inte är att vara speluppbyggare utan att "screena" passningar och störa motståndarens spel.
Är det lösningen på Gunners defensiva mittfält? Inte alls egentligen. Inte långsiktigt i alla fall. Coquelin saknar en del styrka, vision och snabbhet; men han kan säkerligen visa sig så mycket på framkanta att det kan ge honom ett nytt kontrakt. Flaminis kontrakt går ut till sommaren och såsom Coquelin spelat på sistone, så skulle jag vara lite orolig för framtiden om jag vore "Flamster".
Vi ser ett uppvaknande, ett ansvarsskännande och en utveckling hos Coquelin. Oväntat och överraskande och vi hoppas att den håller ett tag till.
