Falkens funderingar 15 Januari - om en storm som inte är över
Stormen är över. Vi ser land, hus vid horisonten. Vi är räddade.
Det hade kunnat vara ord, tecken eller visdomar från Melvilles "Moby Dick" eller Swits "Gulliver's Resor", men det är tankar från Arsenals breda fanskara runt om i världen efter att Arsenal tagit fyra raka segrar. Övertygande segrar? Nä? Stapplande? Mera så. Chelsea-segern var en övertygande seger. En av årets bästa matcher. Sedan följde Brighton och West Bromwich i cupen. Två segrar. Övertygande spel? Möjligtvis några glimtar mot WBA, men vad hade hänt om de fått hål på försvaret- som de fick, men fick VAR emot sig. 2-0 mot Newcastle på övertid. Nu 0-0 mot Crystal Palace.
Låt oss titta på motstånden.
Chelsea har 2 segrar på de åtta senaste ligamatcherna.
West Bromwich 1 seger på de åtta senaste matcherna
Brighton har ingen seger på den åtta senaste matcherna
Newcastle har två segrar på de åtta senaste, men ingen på de sex senaste
Crystal Palace har två segrar på de åtta senaste - mot Sheffield U och WBA.
Inget av lagen ligger med och slåss om toppen; ändå förmår inte Gunners att spela ut dem, att eftertryckligt skapa massor av chanser, briljera med snabbt spel och finess. Den enda gången det fanns glimtar av det var mot Chelsea- helt ur form - och mot ett hopplöst avhängt WBA. Är stormen över? Inte alls. Det blåser på lika mycket som förut, men Gunners lyckades få i ankaret efter några halvtama attacker från mindre vågor och nu kan vi pusta ut, invänta bättre tider och se framåt.
Jag är inte övertygad. Inte alls.
När jag ser lagets förmåga mot Crystal Palace igår så blir jag förbannad och frustrerad. Jag kan inte förstå hur Arteta vill spela på detta sätt. Hela tiden. Mot ett uppställt försvar. Varje gång. När bollen erövras i backlinjen, motståndarna är på väg framåt, så slås bollen framåt till Ceballos eller Xhaka. Normalt sett måste man väl utnyttja att det finns ett övertag på mitten och fria ytor, ta dessa metrar och avancera framåt. Tyvärr, alltför ofta så stannar de båda upp, vänder hem, slår bollen i sidled och försvaret hinner ställa upp sig. Det hände hela tiden igår. Men det är ju inte bara det som påverkar. Löpningarna från forwards i syfte att stöka runt i försvarsledet är obefintliga. Jag tyckte att det var spännande att se Bellerin och Maitland-Niles i början igår, men det är samtidigt väldigt frustrerande att se hur mycket felpassningar och felbeslt de tar i olika lägen. Hector Bellerín vänder hem så ofta med bollen i lägen där han kan ta den framåt och det var väldigt tråkigt att se hur Emile Smith-Rowe försviner ur matchen när allt skall gå via Ceballos. Med Elneny centralt, så kommer Smith-Rowe ned längre och kan hämta boll. Nu blir han hopplöst utlämnad centralt. Ni kanske märker det; jag är långt ifrån begeistrad över spanjorens centrala spel. Det kladdas för mycket med bollen, för mycket sidledsbeslut, för lång boll-transport. När han spelar som bäst, med snabba beslut, bollar i djupet så har han en mycket stark forbollshjärna, men tyvärr så händer det för sällan. Tyvärr var lagets slagkraft igår begränsad då Tierney inte fanns på kanten. Maitland-Niles gjorde det skapligt, men han har ju ingen vänsterfot att hota med och nr Aubameyangs löpningar slutade efter 50 minuter så fanns inte mycket att komma med. Arteta borde kastat in Pepe tidigare, bytt kant på Saka och fått mer liv i matchen. Men lätt att vara efterklok.
Nu har vi Newcastle och sedan dubbelmöte med Southampton. Få se om stormen blåser upp igen eller om Arsenals svajiga skuta kan läggas fast vid land igen.
