Jakobs Stege 3.0
Arsenalredaktionens artikelserie "Jakobs Stege" fortsätter sin makalösa comeback! Topp 3 och Botten 3 för den gångna veckan tas ut.
Ni som kan er bibelhistoria vet att Jakobs stege var en trappa som ledde från jorden och ända upp till himlen. På vår stege finns det några platser högt upp (”Nära himlen”) för den/de/det som gjort sig förtjänta av beröm. Lite längre ner (”I botten”) hamnar de som förtjänar spott och spe. Jag placerar helt efter eget tycke in personer, lag eller företeelser som jag tycker förtjänat sina platser den senaste veckan. I första hand handlar det om Arsenal och i andra hand om fotboll generellt. Let's go!
Nära himlen
Äntligen lite vinster
Säsongsinledningen var rätt usel (vändningen mot Leicester till trots) men under den senaste veckan lyckades Arsenal vinna två matcher i rad, mot Bournemouth och Köln. Visserligen är det två blåbärslag som vi ska besegra varje dag i veckan, men när inledningen var som den var och med tanke på hur mycket det blåste kring regalskeppet Arsenal så var två raka vinster välbehövligt! Spelet såg väldigt bra ut mot Bournemouth och likaså under andra halvan av matchen mot Köln. Förhoppningsvis ger detta oss lite vind i seglen och stärkt självförtroende inför den tredje matchen mot Chelsea på bara några månader.
Lacazettes avslut
Ända sedan Robin van Persie lämnade oss så har jag saknat en anfallare som kunde göra mål från ingenstans. Giroud är en väldigt duktig anfallare och har slipat bort sina brister väldigt bra de senaste åren, men han är sällan spelaren som tar emot bollen i ett halvfarligt läge och sätter in den distinkt i nättaket. Lacazette däremot ----- ojojoj vad karln kan avsluta väl! Vi såg prov på det mot Stoke när han stänkte in bollen i krysset (blev tyvärr bortdömt) och mot Bournemouth visade han prov på det igen när han gör mål med ett skott från en bit utanför straffområdet som målvakten inte har en chans i världen på. Snyggt! Jag hoppas verkligen att han kan fortsätta spela såhär "icke-Arsenalskt" ett tag till och vågar ta skott utifrån.
Wenger vågar vila spelare
Jag har länge varit lite rädd för att Wenger skulle rotera för lite när Europa League väl drog igång. Rädslan att tvingas se 8-9 ordinarie startspelare starta EL-matcher var påtaglig, även om jag naturligtvis hoppades på att inte ens Wenger skulle göra något så dumt. Wenger är ingen dum man så naturligtvis var det en hel del spelare som fick vila (även om vissa menar på att Ramsey och Özil i själva verket var småskadade). Mycket viktigt! Ska vi kunna dra fördel av att inte spela i CL så krävs det att vi tillåter våra spelare så mycket vila det går; det är sånt som ökar chansen att inte drabbas av formtapp och skador under andra halvan av säsongen.
Nu fick visserligen Bellerin och Monreal spela 90 minuter trots att de lär starta mot Chelsea på söndag, men jag tar det jag får!
Nära botten
De engelska lagen vinner i CL
Jag tillhör kategorin som hoppas på att våra ligakonkurrenter ska göra bra ifrån sig i CL-gruppspelet. Ju fler matcher de spelar i CL under våren, desto jobbigare blir det att ha en fräsch och frisk trupp i ligan. Så länge de inte når semifinal i CL så är jag glad eftersom det gynnar oss. Med detta i åtanke så borde jag vara väldigt glad över att 4 av 5 engelska lag vann utan större problem och gjorde imponerande resultat.... Men - av någon anledning så hade jag svårt att glädja mig. Arsenal var ju inte med.
Jag trodde verkligen inte att det skulle vara såhär deprimerande att behöva se konkurrenter spela i CL medan vi harvar runt i Kalle Anka-serien (Europa League). Jag trodde att det skulle räcka med mitt ointresse för EL för att kunna fortsätta vara intresserad av CL, men när jag suttit igenom två dagars CL-spel så insåg jag en sak. CL är jävligt tråkigt utan Arsenal (trots att jag vet att Arsenal ändå kommer åka ut i åttondelen).
Varför finns målkamera-teknologin i de stora fotbollsligorna i Europa, i EM och i VM - men inte i CL?
Det börjar bli hög tid att införa teknologin även i CL. Ska UEFA hypa sin favoriturnering som "all that" så krävs det att man hjälper domarteamen att ta rätt beslut. Jag är trött på att se linjemän göra bort sig och sedan inte få hjälpen som finns för att ett felaktigt beslut ska bli korrekt i slutändan, så att ett lag som kämpat och gjort mål faktiskt ska få målet. I veckan var det Dortmund som bestals på ett mål (kanske två till och med) mot Tottenham men eftersom videoteknologi FORTFARANDE inte finns tillgänglig i Champions League så gavs Tottenham en gratischans att fortsätta spela på sin ledning - vilkte några minuter senare ledde till en kontring som i sin tur resulterade i ett till mål.
Oj vad jag har börjat ogilla lag som bjuder på taffligt försvarsspel
Det här med att behöva sitta igenom månad efter månad och säsong efter säsong av dåligt försvarsspel när man tittar på Arsenal har slutligen lett till en väldigt negativ konsekvens för mig på ett personligt plan. När jag ser lag spela riktigt dåligt försvarsspel nuförtiden så blir jag inte bara irriterad utan jag blir faktiskt arg på riktigt! Jag kan inte förklara varför bägaren rinner över på mig, men jag tror att Arsenal har fyllt på bägaren med så mycket material genom åren att bägare nu är fylld konstant.
I onsdags var det dels Liverpool fick gjorde mig arg efter att återigen ha skänkt bort ett mål på grund av en riktigt dålig individuell insats i backlinjen och under hela kvällen (även nu i onsdags) så visade Dortmund upp ett kollektivt försvarsspel som inte ens håller i Korpen! Hur kan ett lag som anser sig tillhöra toppskiktet i Europa försvara sig så naivt, dumt och dåligt?? Hur kan man ha hela backlinjen på offensiv planhalva gång efter annan trots att motståndarna konstant skapar vassa målchanser på grund av det? Dortmunds idiotiska försvarsspel var värre än Arsenal och värre än Liverpools (vilket jag inte riktigt trodde var möjligt bland Europeiska topplag). Det var nästan som en fusion av det värsta från bägge engelska lagen, en superhäxmix utan dess like. Skäms på er Dortmund, skämmes tamejfan!
